Miatorp

Miatorp
Stadsdel
Land	Sverige
Kommun	Helsingborgs kommun
Stad (tätort)	Helsingborg
Koordinater	56°1′11″N 12°43′11″Ö
Folkmängd	2 672 (2014)
Statistikkod	B072
Portal: Helsingborgsportalen

Miatorp är en stadsdel i södra Helsingborg, belägen mellan Planteringen och Råå, huvudsakligen bestående av villor från 20-talet och framåt. Områdets norra del markeras av Strandbadsvägen, medan den södra gränsen går vid Högasten. Österut inkluderas även flerbostadsområdet Lussebäcken, som ligger längs med Landskronavägen (se områdeskarta till höger). I Miatorp finns även ett vandrarhem, ungefär 2 km söder om Helsingborgs centrum.

Stadsbild

Miatorp avgränsas i norr av Strandbadsvägen och Hästhagsvägen, i öster av området kring järnvägen och stadsmotorvägen Malmöleden (E4), i söder av Rusthållsgatan/Koppargatan och i väster av industriområdet i anknytning till Helsingborgs hamn. Centralt genom stadsdelen löper Planteringsvägen som huvudgata. Parallellt med denna löper Industrigatan i väster och Landskronavägen i väster.

Bebyggelsen i Miatorp består till största delen av villor och flerbostadshus. Längs Planteringsvägens norra del ligger en rad sammanhängande flerbostadshus på gatans östra sida. Söder om korsningen med Miatorpsvägen övergår flerbostadshusen till att bli mer friliggande enligt ett mer modernistiskt mönster och här ligger flerbostadshusen på båda sidor om gatan. Bakom flerbostadsbebyggelsen längs Planteringsvägen breder villaområdena ut sig, ett i väster, vars gatunät orienterar sig efter De nord-sydliga gatorna Planteringsvägen och Industrigatan, och ett villaområde i öster, vars gatunät orienterar sig efter den öst-västliga Hästhagsgatan. Bebyggelsen i det östra villaområdet domineras av egnahemshus i 1920-talsklassicism, med närmast kvadratiska grundplaner, branta takfall och fasader i mörkt tegel eller ljus puts. I det västra villaområdet är bebyggelsen oftast äldre med fler ljusputsade byggnader, ofta täckta av mansardtak. En bit söder om detta ligger Raus skoldaghem, vilket på senare tid gjorts om till bostäder. Norr om villaområdet ligger Triangeln, som tidigare utgjorde servicehallar till spårvägen i staden.

Längs Landskronavägen i öster ligger flerbostadsområdet Lussebäcken. Byggnaderna är utförda i efterkringsfunkis, i en stil som ofta kallas "nyrealism", där man anpassat de modernistiska byggnaderna efter regionella byggnadstraditioner. De har därför fasader i rött eller gult tegel och valmade sadeltak. Längst i öster, mot järnvägen, breder sig verkstadsföretaget Benzlers anläggning ut sig (tidigare Elektromekano), som är utförd i kraftfull industriarkitektur med fasader i brunt tegel.

I stadsdelen finns ett flertal grönområden och öppna platser. Rester av den gamla tallplanteringen från 1800-talets början finns kvar i form av Triangelskogen i norr och Tallskogen i söder. Dessa sammanbinds genom vandringsleden Tallskogsleden, som löper från Råå i söder till stadsdelen Raus plantering strax norr om Miatorp. Mellan Triangelskogen och Tallskogen passerar vandringsleden ytterligare två gröna platser: den mindre Berzeliusplatsen vid Raus skoldaghem och den något större Rönneplatsen mitt i det västra villaområdet. Mellan Lussebäckens bostadsområde och villaområdet i öster ligger ett långsmalt grönområde och mitt i bostadsområdet ligger Lussebäckstorget, en grönskande öppen plats prydd av bland annat en fontän och en skulptur av Arvid Knöppel.

Bildgalleri

• 
  Villor längs Videgatan.
• 
  Raus skoldaghem.
• 
  Tallskogsleden.

Historia

Bussgaraget i kv.Triangeln.

När Linné på sin resa mot Helsingborg den 9 juli 1749 färdades genom nuvarande Miatorp uppmärksammade han områden med flygsand, framför allt i nuvarande kvarteret Blyet, ett område som uppmärksammats för sina stora naturvärden. I Helsingborgs stads grönstrukturprogram pekas området ut för sina ekologiska värden. De dominerande jordarna i södra Helsingborg är sandiga och grusiga. Mellan Råådalsbanan och Planteringsvägen finns ett område med svämsediment med vissa inslag av tunna torvlager. Dessa är troligen resultatet av tidigare våtmarker och vattendrag. Väster om den gamla strandlinjen som gick längs Sydhamnsgatan/Stormgatan, är marken numera utfylld.

Det var hit till det här området som Ramlösa hälsobrunn förde patienterna för hälsosbringande bad via landets första spårväg, från 1877, vilket bl.a. återspeglas i en del gatunamn, exempelvis Strandbadsvägen, som i sin gamla sträckning nådde raka vägen ner till Öresund.

I början av 1800-talet låg på platsen ett antal torp runt den södergående landsvägen, nuvarande Planteringsvägen, kallade Sandhusen. 1878 avstyckades en del marker som gjorde att Maria Hallberg köpte fastigheten. Exploateringen av Raus plantering, även kallad endast Planteringen, av konsul Persson och kompanjoner gjorde att Hallberg såg markernas potentiella värde och hon lät då upprätta en tomtutstyckningsplan för hela gårdens ägor, vilken stod klar 1899. 1911 utförde stadsingenjör Sigfrid Ewald en plan för Planteringen, vilken bestod av krökta gator och platsbildningar enligt ett trädgårdsstadsideal. Denna typ av plan nådde inte något större gehör vid planeringen av Planteringen, men togs dock till viss del upp i Miatorp, där större delen av bebyggelsen kom att bestå av enklare medelklassvillor, av vilka majoriteten är uppbyggda av ett nästan kvadratiskt bottenplan med höga sadel- eller mansardtak, och fasader i puts eller blottat tegel. Ett par större villor, patriciervillor, byggda av bland annat helsingborgstegel, återfinns också i områdets västra del.

På 1940- och 50-talen tillkom en del flerbostadshus, vilket fortsatte på 60-talet i form av trevånings lamellhus. Utbyggnaden av hamnen, med intilliggande industrianläggningar, i södra Helsingborg har dock efter hand skurit av området från den nära kontakten med vattnet, men man kan ändå nå stranden Råå vallar med en kort promenad söderut.

På Miatorps östra del växte under 1950-talet området Lussebäcken fram, med sina flerbostadshus med tre våningar. I kvarteret Triangeln återfinns de gamla spårvagnshallarna.

Demografi

Diagram

Miatorps demografi
Hela Helsingborg (tätort).
Översikt
Folkmängd	2 575
	97 922
Medelålder	42,0
	41,8
Källa: Helsingborgs stad.

Referenser

Källor

• Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs historia, del VII:3: Stadsbild, stadsplanering och arkitektur. Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: Helsingborgs stad, ISBN 91-631-6844-8
• Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3