Minnesotamodellen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Minnesotamodellen (även känd som tolvstegsbehandling eller tolvstegsmetoden) är en psykosocial behandlingsform som bygger på anonyma alkoholisters synsätt och dess tolv steg. I behandlingen ingår reguljära möten inom olika tolvstegsprogram, som det sen är meningen att klienten skall fortsätta gå på även efter behandlingen. Metoden togs fram av den Minnesotabaserade Hazelden Foundation 1949[källa behövs] och är idag en av de mest tillämpade behandlingsmetoderna. Från början gick den egentligen inte ut på så mycket mer än att ge rutin och husrum för alkoholister, som sedan fick gå på AA-möten. Metodiken har dock efterhand byggt ut genom förvärvande erfarenheter, behandlingsformens spridning och anpassning till personalens kompetens.

Det finns viss variation på behandlingsinriktningen beroende på enskilt behandlingshem och om behandlingen sker i öppen eller sluten form. I de flesta fall skall klienten redan innan behandlingen vara helt drogfri, men en del behandlingshem har avgiftning som första insats. I regel består behandlingen av en primärfas följt av en uppföljning förutom fortsatt deltagande i möten till det relevanta tolvstegsprogrammet. Längden på behandlingen varierar från 4-6 veckor för slutenvårdsbehandlingar, efterbehandling i några veckor och uppföljande möten i ungefär ett år. Öppenvårdsbehandlingar är i regel längre, ofta ett år i behandling och sex månader till ett år i efterbehandling. I de flesta fall består behandlingen av både gruppterapi och individuell terapi. Material och övningar delas ut till behandlingsdeltagarna som får sätta ihop en personlig pärm, som stöd efter behandlingen.[1]

På behandlingsinstitutionerna som tillämpar minnesotamodellen arbetar det ofta personer med ett eget före detta missbruk, som själva blivit hjälpta av programmet.[2] Det finns inga lagfästa krav på utbildning, men med tre kurser om två helger vardera kan man erhålla "Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen" (CTL).[3]

Statens beredning för medicinsk utvärdering konstaterade i en forskningsöversikt från 2001 att det finns belägg för att minnesotamodellen är en effektiv behandlingsmetod vid alkoholberoende. När det gäller narkotika varierar dock utfallet, mycket beroende på preparat. För heroin och kokain har andra typer av psykosocial behandling visat sig vara mer effektiv. Ingen av de studier som gjorts när det gäller cannabis har visat att någon psykosocial behandling har någon effekt. När det gäller amfetamin fanns det inte studier nog för att myndigheten skall kunna dra några slutsatser om någon behandling, inte heller minnestotamodellen.[4][5] För närvarande (2011) gör Socialstyrelsen en ny genomgång om forskningen för att bedöma graden av evidens för behandlingsmetoden och dess effekt.[6][Uppdatering behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Socialstyrelsen: Kostnader för psykosocial behandling av missbruk
  2. ^ Tengvald, Karin: Kunskap om verkningsfulla insatser – ett handlingsstöd för praktiskt utövande av socialt arbete
  3. ^ GSK ehf ; utbildning och utveckling inom tolvstegsbehandlingens lärprocesser: Schema och innehåll 2009
  4. ^ SBU: Alkohol och narkotikaproblem - Effektiv hjälp finns i vården
  5. ^ SBU: Behandling av alkohol- och narkotikaproblem ; En evidensbaserad kunskapssammanställning (2001)
  6. ^ Socialstyrelsen:Om Tolvstegsprogrammet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]