Anonyma Alkoholister

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skylt för en AA-lokal i Ingolstadt
AA medalj, ges till den som varit nykter ett visst antal månader, på baksidan står sinnesrobönen, lila medalj är för 9 månaders nykterhet.

Anonyma Alkoholister eller AA är en sammanslutning av alkoholister, som bildades 10 juni 1935 i Akron i Ohio i USA. År 2009 finns organisationen i 180 länder och har omkring 105 000 grupper.

AA i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Anonyma Alkoholister kom till Sverige 1956 Stockholm och Göteborg var först ut. Enligt AA:s officiella historik är Malmgårdsgruppen i Stockholm den äldsta fortfarande existerande gruppen i Sverige och till Helsingborg kom AA i mitten eller möjligtvis under senare halvan av 60-talet. År 2009 finns omkring 425 grupper i Sverige, från Kiruna till Trelleborg. Eftersom ingen medlemsregistrering förekommer saknas uppgifter om exakt antal medlemmar; en skattning är omkring 10 000 i Sverige. Svenskspråkiga grupper finns i Finland, Spanien och Thailand. I Sverige finns möten även på finska, engelska, spanska, ryska och polska. Antalet ungdomsgrupper, YPAA (Young People in AA), växer och sommaren 2007 bildades i Stockholm den första gruppen för unga kvinnor, YWAA (Young Women in AA).

Historik[redigera | redigera wikitext]

Anonyma Alkoholister uppstod när börsanalytikern William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith, som båda hade allvarliga alkoholproblem, möttes och upptäckte att de kunde hålla sig nyktra genom att hjälpa varandra och andra alkoholister. Grundarna kallades av vännerna oftast "Bill W" och "Dr Bob". AA har fått sina steg från Oxfordgrupprörelsen, sedermera känd som Moral Rearmament (MRA, på svenska Moralisk upprustning). Oxfordrörelsen hade en stark protestantisk prägel. År 1939 utgavs boken Alcoholics Anonymous.

Boken, som i svensk version går under namnet Anonyma Alkoholister författades i stort sett av Wilson ensam, men godkändes av hundra män och kvinnor vilka enligt förlagsreklamen hade "tillfrisknat från ett till synes hopplöst själsligt och kroppsligt tillstånd". Boken är en instruktion i att nå en andligt högre nivå för att komma tillrätta med alkoholism, samt beskriver alkoholismens tre ansikten; den fysiska allergin, den mentala besattheten, samt den kroniskt medicinska sjukdomen. Den innehåller ett tolvstegsprogram (se Wikisource-länken längst ner på sidan) för att den drabbade ska kunna tillfriskna från alkoholismen, med instruktioner om hur man gör, steg för steg. Boken fick snabbt smeknamnet "Stora boken" (Big Book). "Stora Boken" utgör den viktigaste delen i AA-litteraturen.

Anonyma Alkoholisters syn på sig själva[redigera | redigera wikitext]

Organisationen beskriver sig enligt följande:

"AA, Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor, som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att hålla sig nyktra.
Det enda villkoret för medlemskap i AA är en önskan att sluta dricka. AA kräver inga inträdes- eller medlemsavgifter. Vi är självförsörjande genom egna frivilliga bidrag.
AA har ingen anknytning till någon religion, politisk organisation eller institution, ej heller till annan rörelse av något slag.[1] Vi deltar inte i offentliga debatter och framträder varken som förespråkare för eller motståndare till något annat. Vårt främsta syfte är att hålla oss nyktra och hjälpa andra alkoholister att uppnå nykterhet."

De tolv stegen[redigera | redigera wikitext]

Anonyma Alkoholister arbetar efter följande tolvpunktsprogram:

  1. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att våra liv hade blivit ohanterliga.
  2. Vi kom till tro att en kraft större än vår egen kunde återge oss vårt förstånd.
  3. Vi beslöt att lägga vår vilja och vårt liv i händerna på Gud, sådan vi uppfattade Honom.
  4. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan.
  5. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska den exakta innebörden av alla våra fel och brister.
  6. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel.
  7. Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister.
  8. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla.
  9. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra.
  10. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast när vi hade fel.
  11. Vi sökte genom bön och meditation fördjupa vår medvetna kontakt med Gud - sådan vi uppfattade Honom - varvid vi endast bad om insikt om Hans vilja med oss och styrka att utföra den.
  12. När vi, som resultat av dessa steg, själva hade haft ett inre uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

Instruktionerna hur man gör dessa steg finns i boken Anonyma Alkoholister, även kallad "Stora Boken".

De tolv traditionerna[redigera | redigera wikitext]

Anonyma Alkoholister upprätthåller följande tolv traditioner:

  1. Vår gemensamma välfärd bör komma i första hand, personligt tillfrisknande beror på sammanhållningen i AA.
  2. För vår grupp finns bara en högsta auktoritet - en älskande Gud, såsom Han kommer till uttryck i vårt gemensamma gruppsamvete. Våra ledare är blott betrodda tjänare, de styr oss inte.
  3. Det enda villkoret för medlemskap i AA är en önskan att sluta dricka.
  4. Varje grupp bör vara självstyrande utom i angelägenheter som berör andra grupper eller AA som helhet.
  5. Varje grupp har endast ett huvudsyfte - att föra budskapet vidare till andra alkoholister som fortfarande lider.
  6. En AA-grupp bör aldrig gå i borgen för, finansiera eller låna sitt namn till närbesläktade sammanslutningar eller utomstående företag, annars kommer problem med pengar, egendom och prestige att skilja oss från vårt ursprungliga syfte.
  7. Varje AA-grupp bör vara helt självförsörjande och vägra ta emot ekonomiskt stöd utifrån.
  8. AA bör alltid förbli icke professionellt men våra servicecentra kan anställa personal för speciella uppgifter.
  9. AA som sådant bör aldrig organiseras men vi kan tillsätta styrelser och kommittéer för serviceverksamhet. Dessa är direkt ansvariga inför dem de tjänar.
  10. AA tar aldrig ställning för eller emot i yttre angelägenheter, alltså bör AA:s namn aldrig dras in i offentliga tvister.
  11. Vår kontakt med allmänheten är baserad på rörelsens egen kraft snarare än på direkt propaganda. Vi bör alltid iakttaga personlig anonymitet i förhållande till press, film och radio.
  12. Anonymiteten är den andliga grundvalen för våra traditioner och påminner oss ständigt om att ställa princip framför person.

AA och religion[redigera | redigera wikitext]

Det finns många drag hos Anonyma Alkoholister som påminner om religiösa organisationer och flera sociologiska studier har också dragit sådana paralleller. Det är bland annat tydligt om man tillämpar en funktionell definition av religion. Å andra sidan motsägs påståendet om Anonyma Alkoholisters religiösa natur explicit av deras litteratur och av vissa medlemmar.[2] I organisationens litteratur är man tydlig med en distinktion mellan andlighet och religiositet, där man föredrar det förra begreppet. Med vad som menas är dock oklart, bland annat är ju den högre makten, vars betydelse understryks, av klart transcendent karaktär.[2] Vidare har Gud och tron på Honom en central roll i det s.k. tillfrisknandet; att hålla sig nykter.

Sociologerna David R. Rudy och Arthur L. Greil menar att organisationen bör klassas som kvasireligiös, där spänningen mellan de å ena sidan de uppenbart religiösa dragen och förnekandet därav är avgörande för organisationens sätt att fungera. Bland annat skulle antagandet av en definierad högre makt hindra organisationen från att omfatta människor av så skilda uppfattningar som är fallet. Dessutom skulle ett alltför religiöst fokus stå i vägen för organisationens syfte; vilket är nykterhet snarare än frälsning i någon vid bemärkelse.[2]

Tonigan med kollegor har i en studie visat att personer som identifierar sig som ateister eller agnostiker har svårare än personer som identifierar sig själva som andliga eller religiösa att finna sig tillrätta inom Anonyma Alkoholister. För de som väl deltar, finns det ingen signifikant skillnad i hur väl de blir hjälpta av programmet.[3]

Möten[redigera | redigera wikitext]

Ett AA-möte är ett möte mellan två eller flera alkoholister inom ramen för Anonyma Alkoholisters tolv traditioner. Tredje traditionen säger att det enda villkoret för medlemskap i AA är en önskan att sluta dricka. Enligt den femte traditionen är varje mötes huvudsyfte att föra ut tillfrisknande genom AA:s tolv steg vidare till den alkoholist som fortfarande lider.

AA skiljer mellan 'slutna' och 'öppna' möten. Slutna möten är enbart till för dem som har en 'önskan att sluta dricka', medan öppna möten är till för alla, även sådana som bara vill veta mer om AA. Mötet kan vara ett delningsmöte (sharing), talarmöte eller en kombination av de båda typerna. Även meditationsmöten förekommer. Ett AA-möte pågår mellan en och en och halv timme. Mötena hålls ofta i enklare lokaler, eftersom de medlemmar som vill själva, enligt tradition sju står för hyran. Bidrag utifrån får inte tas emot.

AA i media[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska komediserien South Park gjorde 2005 ett avsnitt där AA var i fokus ("Bloody Mary", säsong 9 avsnitt 14). I avsnittet beskrivs AA som en sekt där deltagarna måste förlita sig på Gud för att bli friska från sjukdomen alkoholism. Kritiken mot AA som avsnittet tar upp är att man som enskild individ kan bestämma över sitt eget handlande, utan att lämna över sig själv till en högre makt (dvs Gud). Liknande kritik återfinns i Penn & Teller: Bullshit! 12 Stepping (säsong 2) där även de går på hårt mot AA i USA, i vilken de förklarar AA som en kult och kritiserar hur domstolar i USA har tvingat människor med alkoholproblem att söka sig till organisationen; något som, menar dem, är att påtvinga religion. Penn & Teller avslöjar dessutom att organisationen vägrar lämna ut siffror om hur det går för deras deltagare, men enligt den statistiken från 1989 som programmet kommit över ska bara hälften av de som kommit till AA förbli där i 3 månader. I programmet ses även ett diagram som visar att, efter 12 månader, hade ungefär 5 % av alla som ingått i programmet lyckats med att förbli nyktra. Dock menar man inom AA att det som är mest avgörande för om någon skall förbli nykter är den egna villigheten och hur noggrant man tillämpar AA:s program, vilket kan göra ovanstående undersökningar missledande.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Till detta bör tilläggas att många[vem?] anser att AA har en religiös (AA föredrar uttrycket "andlig") prägel eftersom individen, det vill säga den lidande alkoholisten, förutsätts lägga sitt liv i händerna på en "högre makt", "Gud som jag uppfattar honom". Genom den historiska kopplingen till Oxfordgrupperna, som AA dock bröt med redan 1939, finns en koppling till den kristna läran.
  2. ^ [a b c] http://socrel.oxfordjournals.org/content/50/1/41.abstract
  3. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12380849

Problemet med att verifiera vissa utsagor och texter beror på AA:s slutenhet. Man äger inte rätt att referera till vad som sagts under möten och AA deltar inte i några som helst samtal eller diskussioner om sin verksamhet. Det är de facto inte heller en ideell organisation och kan därmed inte granskas huruvida det är en sammanslutning som grundar sig på demokratiska arbetsformer.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]