Joint Expeditionary Base Little Creek–Fort Story

Från Wikipedia

Två landstigningsfartyg av Whidbey Island-klass vid kaj i Little Creek, 1 november 1996.

Joint Expeditionary Base Little Creek–Fort Story (förkortning: JEBLC-FS) är en militär anläggning i Virginia Beach i delstaten Virginia tillhörande USA:s försvarsdepartement.

Den bildades 2009 genom en organisatorisk sammanslagning av två närbelägna baser i samma stad, Naval Amphibious Base Little Creek (USA:s flotta) och Fort Story (USA:s armé).[1]

Joint Expeditionary Base Little Creek[redigera | redigera wikitext]

Little Creek är hemmahamn för de flesta av landstigningsfartygen som ingår i USA:s atlantflotta och verksamheten där är helt inriktad på amfibiekrigföring och landstigning, vanligen i form av en eller flera Marine Expeditionary Unit. Anläggningen inne i Virginia Beach är på 860 hektar och omfattar en personalstyrka på cirka 15 000 personer.

Anläggningen togs i anspråk för militärt bruk under andra världskriget, först för Seabees innan landstigning av trupper blev dess primära missiv.[1] På området i Little Creek tränades besättningar inför landstigningen i Normandie, en av alla dessa var Yogi Berra.[2] På Little Creek tränades även de grodmän i Underwater Demolition Teams (UDT) som var föregångare till vad på 1960-talet omvandlades till Navy SEALs.[3]

Joint Expeditionary Base Fort Story[redigera | redigera wikitext]

Kustartilleripjäs på Fort Story, 1942.

Fort Story ligger i nordöstra delen av Virginia Beach på Cape Henry belägen vid inloppet till Chesapeake Bay. På platsen landsteg de första engelska kolonisatörerna som därefter kom att uppföra Jamestown.[1]

1914 överlät Virginias generalförsamling marken till USA:s federala statsmakt med avsikt för att där uppföra fortifikationer.[1] Fram till 1949 så användes Fort Story främst av kustartillerikåren, som var ett truppslag inom USA:s armé.[1] Efter att kustartilleriet skrotats kom verksamheten på Fort Story att inriktas mot transporter, logistik och landsättning och som detachement till Fort Eustis.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Joint Expeditionary Base Little Creek–Fort Story, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Joint Expeditionary Base–Little Creek, tidigare version.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Joint Expeditionary Base Fort Story, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Joint Expeditionary Base Little Creek-Fort Story In-depth Overview” (på engelska). installations.militaryonesource.mil. USA:s försvarsdepartement. 31 maj 2022. https://installations.militaryonesource.mil/in-depth-overview/joint-expeditionary-base-little-creek-fort-story. Läst 16 juni 2022. 
  2. ^ Olbermann, Keith (15 juni 2004). ”Yogi Berra was at D-Day” (på engelska). www.nbcnews.com. NBC News. https://www.nbcnews.com/id/wbna5210564. Läst 16 juni 2022. ”Trained at Little Creek Base in Norfolk, Virginia, Berra proudly served the U.S. Navy from 1944-1945 when he was just 18. Berra helped soften up German defenses and ran messages from Omaha Beach to Utah Beach. He also participated in a second attack on France, receiving a medal from the French government for his efforts.
    Oh, and he also coined the phrase, “It ain’t over till its over!””     
  3. ^ ”SEAL History: Origins of Naval Special Warfare-WWII” (på engelska). www.navysealmuseum.org. National Navy UDT-SEAL Museum. https://www.navysealmuseum.org/about-navy-seals/seal-history-the-naval-special-warfare-storyseal-history-the-naval-special-warfare-story/seal-history-origins-of-naval-special-warfare-wwii. Läst 16 juni 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Joint_Expeditionary_Base_Little_Creek–Fort_Story&oldid=51439999”