Nedre norra arméfördelningen
| Nedre norra arméfördelningen (2. förd) | |
 Vapen för Nedre norra arméfördelningen tolkat efter dess blasonering. | |
| Information | |
|---|---|
| Datum | 1834-1978, 1994-1997 |
| Land |  Sverige |
| Lojalitet | Försvarsmakten |
| Del av | Milo NN (1942-1978) Milo N (1994-1997) |
| Storlek | Division |
| Högkvarter | Stockholm (1834-1847) Gävle (1847-1893) Härnösand (1893-1910) Östersund (1910-1978) Östersund (1994-1997) |
| Marsch | "Bois Boudrant" av Zikoff[1] |
- Se även II. arméfördelningen (1893–1927)
Nedre norra arméfördelningen (2. förd) var en svensk arméfördelning inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1834–1978 och 1994–1997. Förbandets stab var förlagd inom Östersunds garnison i Östersund.
Historik
Nedre norra arméfördelningen främsta uppgift var att utveckla, leda och samordna markstridskrafter för försvar av nedre Norrland.
Fördelningen härstammar från det tidigare Sjätte militärdistriktet, vilket omlokaliserades från Stockholm till Gävle 1847 och övertog samtidigt numret från det tidigare avvecklade Femte militärdistriktet. Genom att det 1889 organiserades sex arméfördelningar samt militärdistriktet, varvid fördelningen kom återigen att organiseras som Sjätte militärdistriktet.
År 1892 kom Sjätte militärdistriktet genom 1892 års härordning att organiseras som Sjätte militärdistriktet och arméfördelningsområdet. Året därpå (1893) omlokaliserades staben till Härnösand och samtidigt ändrades namnet militärdistrikt till arméfördelningsområde, varvid staben fick benämningen Sjätte arméfördelningen och VI. arméfördelningsområdet. 1910 omlokaliserades staben till Östersunds garnison i Östersund. I samband med omorganisationen av Krigsmakten som tillkom genom försvarsbeslutet 1925, ombenämndes fördelningen till Norra arméfördelningen (VI. arméfördelningen). Genom att en sjätte fördelning skulle organiseras inom Krigsmakten genom försvarsbeslutet 1936 återtogs numreringarna av fördelningarna. Norra arméfördelningen blev 1937 således II. arméfördelningen. I samband med den omorganisation som gjordes inom Krigsmakten 1966, ändrades den romerska siffran i beteckningen till en arabisk. Genom försvarsbeslutet 1977 avvecklades fördelningen 1978. Genom försvarsbeslutet 1992 uppsattes den på nytt den 1 oktober 1994 under namnet Nedre norra arméfördelningen. Dock så kom den återigen att avvecklas 1997 genom försvarsbeslutet 1996.
Traditionsansvaret för Nedre norra arméfördelningen överfördes på Norra arméfördelningen (6. förd) i Boden. Från den 1 juli 2000 övertogs detta ansvar av 1. Mekaniserade divisionen, vilken även övertog traditionsansvaret för samtliga arméfördelningar.
Namn och beteckning
| Beteckning | Namn | Aktiv | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Sjätte militärdistriktet | 1834-1847 | ||
| Femte militärdistriktet | 1847-1889 | ||
| Sjätte militärdistriktet | 1889-1892 | ||
| Sjätte arméfördelningen och militärdistriktet | 1892-1892 | ||
| Sjätte arméfördelningen och VI. arméfördelningsområdet | 1893-1928 | ||
| VI. förd | Norra arméfördelningen | 1928-1937 | |
| II. förd | II. arméfördelningen | 1937-1966 | |
| 2. förd | 2.arméfördelningen | 1966-1978 | Avvecklades 1978 genom försvarsbeslutet 1977 |
| 2. förd | Nedre norra arméfördelningen | 1994-1997 |
Befälhavare
| Period | Namn | Grad | Kommentar |
|---|---|---|---|
| 1910-1916 | Gustaf Wrangel | Generalmajor | |
| 1917-1918 | Erik Bergström | Generalmajor | |
| 1918-1922 | Carl Gustaf Hammarskjöld | Generalmajor | Sveriges försvarsminister 1920-1921 |
| 1920-1921 | Georg Nyström | Generalmajor | Tillförordnad |
| 1922-1926 | Carl Bastiat Hamilton | Generalmajor | |
| 1926-1933 | Peter Hegardt | Generalmajor | 1927 chef för Norra arméfördelningen |
| 1933-1937 | Axel Lyström | Generalmajor | |
| 1937-1940 | Ivar Holmquist | Generalmajor | |
| 1940-1942 | Helge Jung | Generalmajor | |
| 1995-1997 | Björn Olof Karlsson | Överste 1 | Chef för Upplands regemente 1999-2000 |
Referenser
Noter
- ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. sid. 198. ISBN 978-91-631-8699-8
Tryckta källor
- VIII. Rikets försvarskrafter i Vem var det? (1944)
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 303-304. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag HB. sid. 110. ISBN 91-87184-74-5
