Nedskräpning

Från Wikipedia
Nedskräpning i Stockholm
Nedskräpning vid en busshållplats i Sverige.

Nedskräpning är när man med uppsåt eller av oaktsamhet kastar eller lämnar skräp efter sig utomhus, på en plats som allmänheten har tillträde, typiskt längs vägar, på torg och i parker, men även i marina miljöer som hav och sjöar. Det är i flera länder, exempelvis i Sverige, Tyskland och Schweiz, i lagens mening ett brott som kan medföra böter eller i grova fall fängelse. Det kan ge fängelse i max tre år om man skräpar ned i Tyskland och i Tunisien.

Nedskräpning i olika länder

Sverige

I Sverige är nedskräpning som till exempel att dumpa bilbatterier, kylskåp, förpackningar som innehåller tändvätska, färg eller annat miljöfarligt avfall i naturen ett brott mot miljöbalken som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år. Även nedskräpning med burkar, dryckesförpackningar, engångsgrillar, plastflaskor, pizzakartong och snabbmatsförpackningar och dylikt är straffbart med böter; ordningsbot på plats kan utfärdas om 800 kronor från och med 10 juli 2011.[1] Däremot beläggs enligt föreskrifter från riksåklagaren inte cigarettfimpar, bussbiljetter, tuggummin och godispapper med straffavgift.[1] Efter en månad besvarade 230 av landets 290 kommuner en enkät enligt vars resultat nio av tio kommuner inte märkte någon effekt av den nya lagen och en tredjedel av länspolismyndigheterna inte hade utdelat en enda skräpbot.[2] Ett år efter lagens införande verkade den fortfarande inte ha någon större effekt. Den 30 juni 2012 hade totalt 398 ordningsböter utfärdats. Stiftelsen Håll Sverige Rent ifrågasatte att fimpar och tuggummin inte omfattades av lagen.[3]

Tobaksrelaterade produkter som cigarettfimpar, cellofanpapper och cigarrettpaket utgör nästan hälften av allt skräp i svenska stadsmiljöer,[4] men endast 26% av svenskarna röker[5] (13% av svenskarna rökte dagligen år 2012).[6] Den genomsnittlige svenska rökaren slänger 1,7 fimpar på marken per dag. 23% uppger att de skulle fortsätta fimpa på marken trots att de visste att fimpen skadar miljön.[5]

Skräp på land

En studie gjord 2003 i Wien, där det absoluta antalet enskilda nedskräpningsobjekt räknades och inte vikten eller volymen, visade att cigarettfimpar utgör 58,3% av skräpet. Det följdes av plastföremål (11,6%), organiskt avfall (9,8%), papper och kartong (8,8%), glas (7,3%), förpackningar (5,8%) och metall (3,9%). Studien visade också att föremålen som slängs är relativt små (under 15 cm).[7]

Exempel på hur länge olika nedskräpningsmaterial påverkar omgivningen:[8][9]

  • Papper och kartong: 6 månader
  • Cigarettfimpar: 2–5 år
  • PET-flaskor: 5–10 år
  • Plastkassar: 10–30 år
  • Tuggummi: 20–25 år
  • Styrenplast: 90 år
  • Konservburkar: 80–100 år
  • Aluminiumburkar: 200–400 år
  • Golfbollar: 100–1000 år

Källor

  1. ^ [a b] svt.se - Dryga böter för slängd ölburk
  2. ^ TT. "Skräplagen verkningslös[död länk]", SVT, 18 augusti 2011. Läst den 18 augusti 2011.
  3. ^ Rapport den 10 juli 2012[död länk], sett den 11 juli 2012.
  4. ^ "Fimpfakta Arkiverad 30 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.", Håll Sverige Rent. Läst den 28 juni 2011.
  5. ^ [a b] "Rökarna och fimpen", SIFO, 2005. Läst den 18 februari 2014. Arkiverad från originalet, Läst den 28 juni 2011.
  6. ^ Anna Hagman. "Få rökare i Sverige", Statistiska centralbyrån, 30 september 2013. Läst den 13 april 2014.
  7. ^ ”ARA-Studie: Zigaretten Hauptproblem des «Littering»”. littering.ch. Arkiverad från originalet den 17 september 2013. https://web.archive.org/web/20130917050805/http://littering.ch/modules.php?name=News. Läst 31 augusti 2010. 
  8. ^ Brody, Jeremy (10 januari 1998). ”Teaching Leave No Trace.”. Bureau of Land Management Environmental Education. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070814105440/http://www.blm.gov/education/lnt/background/packing.htm. Läst 31 augusti 2010. 
  9. ^ Christina Macfarlane (10 november 2009). ”Golf balls: 'Humanity's signature litter'”. CNN.com. http://www.cnn.com/2009/SPORT/11/04/littering.golf.balls/. Läst 31 augusti 2010. 

Externa länkar