Nedskräpning
Nedskräpning är när man med uppsåt eller av oaktsamhet kastar eller lämnar skräp efter sig utomhus, på en plats som allmänheten har tillträde, typiskt längs vägar, på torg och i parker, men även i marina miljöer som hav och sjöar. Det är i flera länder, exempelvis i Sverige, Tyskland och Schweiz, i lagens mening ett brott som kan medföra böter eller i grova fall fängelse. Det kan ge fängelse i max tre år om man skräpar ned i Tyskland.
Innehåll |
[redigera] Nedskräpning i olika länder
[redigera] Sverige
I Sverige är nedskräpning som t.ex att dumpa bilbatterier, kylskåp, förpackningar som innehåller tändvätska, färg eller annat miljöfarligt avfall i naturen ett brott mot miljöbalken som kan ge böter eller fängelse i upp till ett år. Även nedskräpning med burkar, dryckesförpackningar, engångsgrillar, plastflaskor, pizzakartong och snabbmatsförpackningar o.dyl är straffbart med ordningsböter på plats med 800 kronor från och med 10 juli 2011.[1] Däremot beläggs enligt föreskrifter från riksåklagaren inte cigarettfimpar, bussbiljetter, tuggummin och godispapper med straffavgift.[1] Inget har nämnts om rättsäkerheten i detta förfarande.[2] Efter en månad besvarade 230 av landets 290 kommuner en enkät enligt vars resultat nio av tio kommuner inte märkte någon effekt av den nya lagen och en tredjedel av länspolismyndigheterna inte hade utdelat en enda skräpbot.[3]
Tobaksrelaterade produkter som cigarettfimpar, cellofanpapper och cigarrettpaket utgör nästan hälften av allt skräp i svenska stadsmiljöer,[4] men endast 26% av svenskarna röker.[5] Den genomsnittlige svenska rökaren slänger 1,7 fimpar på marken per dag. 23% uppger att de skulle fortsätta fimpa på marken trots att de visste att fimpen skadar miljön.[5]
[redigera] Skräp på land
En studie gjord 2003 i Wien, där det absoluta antalet enskilda nedskräpningobjekt räknades och inte vikten eller volymen, visade att cigarettfimpar utgör 58,3% av skräpet. Det följdes av plastföremål (11,6%), organiskt avfall (9,8%), papper och kartong (8,8%), glas (7,3%), förpackningar (5,8%) och metall (3,9%). Studien visade också att förmålen som slängs är relativt små (under 15 cm).[6]
Exempel på hur länge olika nedskräpningsmaterial påverkar omgivningen:[7][8]
- Papper och kartong: 6 månader
- Cigarettfimpar: 2–5 år
- PET-flaskor: 5–10 år
- Plastkassar: 10–30 år
- Tuggummi: 20–25 år
- Styrenplast: 90 år
- Konservburkar: 80–100 år
- Aluminiumburkar: 200–400 år
- Golfbollar: 100–1000 år
[redigera] Källor
- ^ [a b] svt.se - Dryga böter för slängd ölburk
- ^ na.se - Böter direkt genom ny lag
- ^ TT. "Skräplagen verkningslös", SVT, 18 augusti 2011. Läst den 18 augusti 2011.
- ^ "Fimpfakta", Håll Sverige Rent. Läst den 28 juni 2011.
- ^ [a b] "Rökarna och fimpen", SIFO, 2005. Läst den 28 juni 2011.
- ^ ”ARA-Studie: Zigaretten Hauptproblem des «Littering»”. littering.ch. http://www.littering.ch/modules.php?name=News&file=article&sid=17. Läst 31 augusti 2010.
- ^ Brody, Jeremy (10 januari 1998). ”Teaching Leave No Trace.”. Bureau of Land Management Environmental Education. http://www.blm.gov/education/lnt/background/packing.htm. Läst 31 augusti 2010.
- ^ Christina Macfarlane (10 november 2009). ”Golf balls: 'Humanity's signature litter'”. CNN.com. http://www.cnn.com/2009/SPORT/11/04/littering.golf.balls/. Läst 31 augusti 2010.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Nedskräpning.
- hsr.se - Skräprapporten 2009, Håll Sverige Rent
- epa.gov - Trash that kills, EPA
- aklagare.se - Nedskräpningsförseelse ska ge ordningsbot på 800 kronor 2011-06-22
