Nordiska Handelsbanken, Stockholm
Nordiska Handelsbanken hade bildats 1919 genom fusionen av Göteborgs handelsbank och Aktiebolaget Industribanken.[1] Industribanken hade två år tidigare låtit Ernst Stenhammar rita ett bankpalats, och samma år påbörjat byggandet på adressen Malmtorgsgatan 3 i Stockholm.[2] Detta skulle komma att bli den nya bankens avdelningskontor.
1920 stod byggnaden med sina strama klassicistiska terrasitputsade fasader färdig på platsen för det tidigare Malmtorgsbadet. Dekoren hade utförts av skulptören Conrad Carlman. Mot Malmtorgsgatan avtecknade sig Stockholms och Göteborgs vapen i sten och ett Merkuriushuvud utgör slutsten i portalen. Byggnaden uppfördes främst som banklokal, men hade butiker mot gatan och bostäder i takvåningen.
Bankens historia blev kort. I och med att den 1925 tvingades till rekonstruktion tog staten över byggnaden. Åren 1928–73 inrymde det postkontoret Stockholm 16. I och med Norrmalmsregleringen stod huset länge under rivningshot, men tack vare medborgaropinion kunde det räddas. Då Jakobsgatan breddades i de närliggande kvarteren löste man problemet här genom att bygga en fotgängararkad på Jakobsgatans norra sida.
1988 byggdes huset om och renoverades. Idag fungerar den välbevarade magnifika bankhallen som bibliotek för Utrikesdepartementet. [3][4] Byggnaden är blåklassad av Stockholms stadsmuseum vilket innebär att det kulturhistoriska värdet anses motsvara fordringarna för byggnadsminne.[5]
Referenser
- ^ ”Oskar_Broberg_lic.pdf”. http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/2950/1/Oskar_Broberg_lic.pdf.Oskar Broberg - Svenska värden
- ^ Persson, Mats m fl (1975). ”Brunkhuvudet”. City: byggnadsinventering 1974-75 - Historik och byggnadshistoriskt register (2 delar). Stockholm: Stockholms stadsmuseum. sid. 120. Libris 130002. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/10809
- ^ ”Malmtorgsgatan 3 - SFV”. http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/regeringskvarteren/kvarteret_brunkhuvudet/Malmtorgsgatan_3.html.[död länk]Malmtorgsgatan 3, Stockholm - SFV
- ^ ”den_tiger_som_inte_langre_finns.pdf”. http://www.sfv.se/Documents/Kulturvarlden/2000_03/den_tiger_som_inte_langre_finns.pdf.[död länk]Staffan Nilsson - Den tiger som inte längre finns. SSV
- ^ Stockholm.se - Kulturhistorisk klassificering av byggnader