Olof Emanuel Arbman
| Olof Arbman | |
| Född | Olof Emanuel Arbman 17 december 1847[1] Brunflo församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 6 augusti 1921[1] (73 år) Borgsjö församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde, Borgsjö församling (1900–1921) Kontraktsprost, Ljunga kontrakt (1907–1921) | |
| Barn | Ragnar Arbman (f. 1880) Olle Arbman (f. 1887) Ernst Arbman (f. 1891) |
| Föräldrar | Ernst Arbman Eva Arbman |
| Släktingar | Johannes Arbman (syskon) Rosa Arbman (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Ordensledamot (1909) | |
| Redigera Wikidata | |
Olof Emanuel Arbman, född 17 december 1847 i Brunflo församling i Jämtlands län, död 4 augusti 1921 i Sundsvalls församling i Jämtlands län, var en svensk präst. Han var son till Ernst Arbman och far till Ernst och Olof Johannes Arbman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Arbman föddes 1847 i Brunflo församling. Han var son till kontraktsprosten och kyrkoherden Ernst Arbman och Eva Eskilina Dillner i Sunne församling. Arbman avlade 3 juni 1868 mogenhetsexamen i Östersund och blev vårterminen 1869 student vid Uppsala universitet. Han prästvigdes 29 maj 1875 och blev ss. adjunkt i Ås församling och Undersåker församling och ss vikariaren pastor i Föllinge församling. Arbman utnämndes 11 september 1876 till komminister i Linsells församling och tillträdde direkt. Den 20 maj 1881 erhöll han motsvarande befattning i Sundsvalls församling, tillträde 1 maj 1882, där han även blev lasarettspredikant och predikant vid kronohäktet. Han var lärare vid Sundsvalls elementarläroverk för flickor 1883–1900. Arbman utnämndes 20 mars 1900 till kyrkoherde i Borgsjö pastorat, tillträdde samma år och var predikant vid prästmötet 1904. Han blev kontraktsprost i Medelpads västra kontrakt 16 december 1907 och blev LNO 1909. Arbman var minnestecknare vid prästmötet 1911. Han avled 1921 på Sundsvalls lassarett.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Arbman gifte sig 24 juli 1878 med Maria Kristina Hasselberg. Hon var dotter till häradshövdingen Johan Gunno Hasselberg och Charlotta Kinman. De fick tillsammans barnen rektorn Ragnar Arbman (1880–1971) i Östersund, gymnastikdirektören Ragnhild Eva Charlotte Arbman (född 1881) som var gift med kontorstjänstemannen Konstatin Sittkoff i Helsingfors, komministern och diktaren Olof Johannes Arbman i Ragunda församling, docenten Ernst Arbman i Uppsala och lärarinnan Lajla Maria Arbman (född 1893) i ekonomi.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- 1883 – Predikan på 4:e sönd. i Adv., publicerad i Predikningar af Hsands stifts präster I.[2]
- 1887 – Predikan på domsönd., publicerad i Vårt Lands predikobilaga nummer 46.[2]
- 1904 – Predikan vid prästmötet i Hsand d. 30 juni 1904, publicerad i Handlingar rörande prästmöten 1904.[2]
- 1911 – Minnesord öfver hädangångna ämbetsbröder, publicerad i Handlingar rörande prästmötet i Hsand 1911.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Olof Emanuel Arbman i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1897), volym X:11. Prästerskapet i Hernösands stift
- Arbman, O. E. i Håkan Theodor Ohlsson, Biografisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap. Supplement 1914–1934 (1934)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, Arbman, Olof Emanuel, läst: 15 november 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 1. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 130-131. Libris 490178