1921

1921 – MCMXXI 92 år sedan
År 1918 | 1919 | 1920 1921 1922 | 1923 | 1924
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2674
Bahá'í- kalendern	77 – 78
Buddhistisk kalender	2465
Etiopisk kalender	1913 – 1914
Nengō (Japan)	Taishō 10
Judisk kalender	5681 – 5682
Muslimsk kalender	1339 – 1340
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1299 – 1300
Sakakalendern (Indien)	1843 – 1844
Thailändsk solkalender	2464

1921 (MCMXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari
  • Den svenska Folkhushållningskommissionen, inrättad under kriget, upplöses .
  • Victor Sjöströms film Körkarlen efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn har premiär .
• 3 januari – Osmanska riket (som 20 januari utropas till Turkiet) sluter fred med Armenien.
• 9 januari – Utgivningen av August Strindbergs samlade skrifter redigerade av John Landquist föreligger i 55 band .
• 13 januari – Bondeförbundet och Jordbrukarnas Riksförbund går samman till Bondeförbundet och etablerar sig som svenskt riksdagsparti.
• 20 januari
  • Republiken Turkiet utropas.
  • Den svenska riksdagen antar för andra gången och därmed definitivt rösträttsreformen . Därmed råder nu allmän och lika rösträtt för män och kvinnor, varvid socialdemokraterna och liberalerna har nått sina gemensamma mål, demokrati och parlamentarism.
• 26 januari – Evert Taube skivdebuterar i Stockholm med fyra titlar och sjunger till eget lutackompanjemang.
• 28 januari – En okänd soldat får sin grav under Triumfbågen i Paris .
• 30 januari – Den första ishockeymatchen i Sverige spelas på Stockholms stadion, där det svenska laget IFK Uppsala besegrar det tyska Berliner SC med 4–1 inför 2 022 åskådare.
• Januari – Den svenska riksdagen utser för första gången själv sina talmän.

Februari

• 19 februari – Första helikoptern flyger.
• 23 februari – Oscar von Sydow blir Sveriges statsminister för en expeditionsministär då Louis De Geer d.y. avgår.
• 25 februari – Georgien blir sovjetrepublik.
• 28 februari – Matroserna i ryska örlogsbasen Kronstadt utanför Petrograd gör uppror mot den ryska bolsjevikregeringen , men de krossas av Trotskijs trupper .
• Februari – Den svenska utrikesnämnden börjar sin verksamhet.

Mars

• 8 mars – Lenin försöker bromsa den ekonomiska krisen i Ryssland genom NEP, delvis återgång till marknadsekonomi .
• 24 mars – Den första olympiaden för kvinnor startas i Monte Carlo, då kvinnor inte får medverka i olympiska spelen i många grenar .
• 25 mars – Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet antar den kommunistiska internationalens (Kominterns) 21 teser.
• 26 mars – Socialdemokratiska vänsterpartiet splittras. En minoritet ledd av Zeth Höglund motsätter sig namnbytet till Sveriges kommunistiska parti och bildar ett nytt parti med det gamla partinamnet med Ivar Vennerström i spetsen .
• 30 mars – Den svenske bankdirektören Marcus Wallenberg tar initiativet till att bilda Skattebetalarnas förening .

April

• April – USA skickar flotteskader till Panama och Costa Rica på båda sidor av Panamanäset för att stoppa krig mellan de två staterna under en gränstvist .
• 23 april – I USA sätter Charles Paddock, USA nytt världsrekord på 100 meter löpning med tiden 10,4 sekunder .
• 28 april – Emanuel Lasker, Tyskland som varit schackvärldsmästare sedan 1894 förlorar sin titel till José Raúl Capablanca, Kuba i Havanna . José Raúl Capablanca är vid detta lag 32 år .

Maj

• 6 maj – Den danska tyendeloven från 1854 avskaffas och ersätts av medhjælperloven .
• 7 maj – Dödsstraffet i fredstid avskaffas i Sverige efter riksdagsbeslut med 62 röster mot 23 i Första kammaren och 116 mot 48 i Andra . Stora delar av högern är emot .
• 13 maj
  • Den svenska riksdagen beslutar med stor majoritet att inrätta ett rasbiologiskt institut ( för att hindra brottslighet, alkoholism och sinnessjukdom med rashygien eller, som man säger "...hindra tillkomsten av ur olika synpunkter icke önskvärda samhällsmedlemmar". Institutet blir det första sådana i världen.
  • Den svenska statens arbetslöshetskommission begär ytterligare 36 miljoner i kampen mot arbetslösheten.

Juni

• 1 juni – Karl Gerhards första revy, Vart ska vi annars gå? har premiär på Folkan i Stockholm . Den bryter radikalt mot genrens karaktär av harmlös underhållning .
• 9 juni – Åland blir självstyrande inom Finland.
• 18 juni – Svenska balettens avantgardistiska musikal Brudparet i Eiffeltornet har premiär i Paris, med masker av Jean Cocteau .

Ålandsfrågan.

• 20 juni – 85 gruvarbetare omkommer vid en gruvexplosion i Mont Cenis .
• 24 juni – NF i Genève ger Finland suveräniteten över Åland, trots att många vill tillhöra Sverige. Befolkningen garanteras dock stort självstyre . Hjalmar Branting protesterar och anser att frågan inte lösts efter principen om "folkens självbestämmanderätt" .
• 30 juni – Kompositören och organisten Elfrida Andrée tillåts, vid 80 års ålder, bli medlem av Föreningen Svenska Tonsättare.

Juli

• 1 juli – Kinas kommunistiska parti bildas av bland andra Mao Zedong i Shanghai , till en början har man 57 medlemmar .
• 2 juli – Jack Dempsey, USA vinner i New Jersey på KO mot Georges Charpentier, Frankrike under vad som kallas "Århundradets match" och behåller sin världsmästartitel i tungviktsboxning .
• 18 juli – Den första BCG-vaccinationen utförs.
• 27 juli – I Toronto lyckas fysiologerna Frederick Banting och Charles Best isolera kliniskt användbart insulin .
• 29 juli – Adolf Hitler tar över som ledare för nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, med oinskränkta maktbefogenheter .

Augusti

• 14 augusti - Folkrepubliken Tuva utropas.
• 21 augusti – Simmaren Arne Borg, Sverige sätter vid nordiska mästerskapen i Kristiania det första av sina 32 världsrekord när han simmar 1 000 meter på tiden 14.19.00 .
• 24 augusti – Brittiska R38-klassluftskeppet ZR-2 bryts i två delar vid provturen och störtar utanför Kingston upon Hull. 62 personer omkommer..

September

• 12 september
  • I det första svenska valet med rösträtt för både män och kvinnor går vänsterpartierna fram, dock utan att få majoritet .
  • De fem första kvinnorna väljs härvid också in i den svenska riksdagen. De är Kerstin Hesselgren (invald först) från de frisinnade , Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund och Elisabeth Tamm.
• 21 september – 535 gruvarbetare omkommer vid en explosion i en fabrik i Tyskland som tillverkar kväveprodukter .

Oktober

• 13 oktober – Oscar von Sydow avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting i en socialdemokratisk minoritetsregering efter socialdemokratiska valframgångar . Hjalmar Branting blir både statsminister och utrikesminister i vad han kallar en "svensk folklig landsregering" .
• 20 oktober – Ålandskonventionen, om Ålands demilitarisering och neutralisering, undertecknas av Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Danmark, Polen, Estland och Lettland.
• 30 oktober – Filmen "Shejken" har premiär i London och huvudrollsinnehavaren Rudolph Valentino blir kvinnohjälte .

November

• 2 november – Svenska Röda Korset sänder en hjälpexpedition till svältande i Ryssland .
• 7 november – Benito Mussolini blir ledare för den italienska fasciströrelsen när den ombildas till Italiens fascistparti .
• 22 november – Storbritannien erkänner Afghanistans oberoende .
• 27 november – Hjalmar Bergmans bok Farmor och Vår Herre utkommer .

December

• 6 december – Irland blir fristat (republik), utom sex grevskap i norr som blir Nordirland under fortsatt brittiskt styre .
• 10 december – Hjalmar Branting, Sverige får Nobels fredspris tillsammans med politikern Christian Lous Lange, Norge som är generalsekreterare i interparlamentariska unionen .
• 22 december – Irland får självstyre .

Okänt datum

• Det sista vilda Atlaslejonet dödas i Marocko, i området vid Zelan- och Beni Mguildskogarna..
• Amurtigern utrotas i södra Korea..
• På vårvintern (norra halvklotet) upptäcker Agne Beijer den "sovande" Drottningholmsteatern.
• Baltzar von Platen och Carl Munters presenterar sitt kylskåp utan rörliga delar.
• I den nya svenska giftermålsbalken stadgas att gifta kvinnor är myndiga, båda föräldrarna har ansvar för barnen och att barn och hustru skall bära mannens efternamn.
• Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm öppnas för kvinnor.
• Tidningarnas Telegrambyrå (TT) bildas.
• Den första reguljära bussförbindelsen i Sverige öppnas.
• Automatiseringen av telefonsystemen i Sverige inleds.
• De svenska straffen för abort lindras.
• Deflationskris i Sverige följs av koncentration och rationaliseringar .
• Den svenska deflationskrisen leder till lågkonjunktur, som gör att som mest 26,2 procent av LO:s anställda är arbetslösa.
• Gandhi inleder sin kampanj för passivt motstånd till följd av missnöjet med det brittiska väldet.
• Den kungliga svenska slupen Vasaorden (byggd 1774) brinner upp vid en brand på det varv, där den förvaras.
• Den första moderna arkeologiska undersökningen i Kina genomförs under ledning av den svenske forskaren Johan Gunnar Andersson.
• Vilhelmina i Lappland brinner ner.
• I Finland blir folkskolan obligatoriskt 6-årig.
• En cykelreparatör från Västerås utses till "bäste svensk-german" .
• Kapten Ragnar Ring gör en reklamfilm för varuhusen i Stockholm där Greata Gustafsson medverkar .

Födda

• 4 januari – Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.
• 8 januari
  • Leonardo Sciascia, italiensk författare.
  • Gunnel Wadner, svensk skådespelare.
• 15 januari – Frank Thornton, brittisk skådespelare.
• 24 januari – Ingvar Lidholm, svensk kompositör , medlem av Måndagsgruppen.
• 29 januari – Gotha Andersen, dansk skådespelare.
• 31 januari
  • John Agar, amerikansk skådespelare.
  • Carol Channing, amerikansk sångare och skådespelare.
  • Mario Lanza, amerikansk skådespelare och sångare.
• 8 februari – Lana Turner, amerikansk skådespelare.
• 11 februari – Lloyd Bentsen, amerikansk demokratisk politiker.
• 14 februari – Giovanni Jaconelli, svensk musiker (klarinettist).
• 16 februari – Vera-Ellen, amerikansk dansare och skådespelare.
• 19 februari – Börje Teijler, svensk kommunhistoriker.
• 21 februari – John Rawls, amerikansk filosof.
• 24 februari – Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker .
• 25 februari – Git Gay, svensk revyartist, skådespelare och sångare.
• 26 februari – Betty Hutton, amerikansk skådespelare, sångare och komiker.
• 27 februari – Willy Kyrklund, svensk författare.
• 28 februari – Sven Gillsäter, svensk filmare, fotograf, författare, manusförfattare och kortfilmsregissör.
• 8 mars – Cyd Charisse, amerikansk skådespelare och dansare.
• 10 mars – Curt Nicolin, svensk industriman, ordförande i SAF .
• 11 mars – Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
• 12 mars – Algimantas Dailidė, litauisk före detta nazikollaboratör, dömd krigsförbrytare.
• 21 mars
  • Paco Godia, spansk racerförare.
  • Bengt Grive, svensk journalist och TV-sportkommentator.
  • Vasilij Stalin, son till Josef Stalin.
• 22 mars – John J. Gilligan, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1971-1975.
• 23 mars – Donald Campbell, brittisk bil- och motorbåtsförare.
• 25 mars – Simone Signoret, fransk skådespelare och författare.
• 26 mars – Åke Larsson, svensk kompositör, textförfattare, musiker (bas och saxofon), orkesterledare, skivproducent, musikförläggare.
• 27 mars – Richard Marner, brittisk skådespelare.
• 28 mars – Dirk Bogarde, brittisk skådespelare.
• 5 april – Ernst Wellton, svensk skådespelare.
• 6 april – Sten Ardenstam, svensk skådespelare.
• 16 april – Peter Ustinov, brittisk skådespelare.
• 20 april – Folke Lind, svensk amatörskådespelare.
• 21 april – Krister Stendahl, svensk biskop och professor.
• 25 april – Karel Appel, nederländsk konstnär
• 1 maj – Torsten Sjöholm, svensk skådespelare.
• 2 maj – Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
• 5 maj – Allan Mann, svensk högt dekorerad militär (kapten).
• 9 maj – Sophie Scholl, tysk motståndskämpe.
• 12 maj – Joseph Beuys, tysk konstnär.
• 14 maj – Arve Opsahl, norsk skådespelare och komiker.
• 17 maj – Nils Erik Wååg, svensk byggnadsingenjör och politiker.
• 21 maj – Andrej Sacharov, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, nobelpristagare.
• 23 maj – James Blish, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.
• 25 maj – Rolf Tourd, svensk skådespelare.
• 10 juni – Philip av Grekland och Danmark, brittisk regentgemål 1952– (gift med Elizabeth II)
• 19 juni – Howell Heflin, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1979-1997.
• 21 juni – Jane Russell, amerikansk skådespelare.
• 28 juni – P.V. Narasimha Rao, indisk premiärminister.
• 5 juli – Ronnie Hartley, dansk violinist.
• 7 juli – Ezzard Charles, amerikansk boxare.
• 13 juli
  • Anne-Margrethe Björlin, svensk skådespelare.
  • Git Gay, svensk skådespelare, sångerska och revyartist.
• 15 juli – Bruce Merrifield, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 18 juli – John Glenn, amerikansk astronaut och senator.
• 1 juli – Seretse Khama, Botswanas president 1966-1980.
• 21 juli – James Cooke Brown, amerikansk sociolog och science fiction-författare.
• 23 juli – Sune Elffors, svensk skådespelare och officer.
• 26 juli – Leif Hedenberg, svensk skådespelare och regissör.
• 31 juli – Peter Benenson, brittisk jurist, grundade föreningen Amnesty.
• 1 augusti – Jack Kramer, amerikansk tennisspelare.
• 3 augusti – Birgitta Arman, svensk skådespelare.
• 9 augusti – J. James Exon, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 augusti – Alex Haley, amerikansk författare.
• 16 augusti – Hans Asplund, svensk arkitekt, professor vid Lunds tekniska högskola.
• 18 augusti – Eva Wikman, svensk skådespelare.
• 19 augusti – Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.
• 28 augusti – Barbro Hiort af Ornäs, svensk skådespelare.
• 8 september – Dinko Šakić, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
• 16 september – Ursula Franklin, tysk-kanadensisk fysiker.
• 18 september – Nils Hallberg, svensk skådespelare.
• 25 september – Åke Rangnar Wide, svensk konstnär och grafiker.
• 27 september – John Malcolm Patterson, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1959-1963.
• 30 september – Deborah Kerr, brittisk skådespelare.
• 2 oktober – Bruce Montgomery, brittisk filmmusik-kompositör, även författare under pseudonymen Edmund Crispin.
• 12 oktober – Torbjörn Jahn, svensk musiker och skådespelare.
• 13 oktober – Yves Montand, fransk skådespelare och sångare.
• 18 oktober – Jesse Helms, amerikansk politiker.
• 19 oktober – Gunnar Nordahl, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li .
• 22 oktober
  • Georges Brassens, fransk vissångare.
  • Czesław Słania, polsk-svensk frimärksgravör.
• 25 oktober – Gunnel Broström, svensk regissör och skådespelare.
• 28 oktober
  • Allan Linder, svensk skådespelare.
  • Lars Nordrum, norsk teater- och filmskådespelare.
• 30 oktober
  • Göthe Grefbo, svensk skådespelare.
  • Britt Tunander, författare och journalist.
• 2 november – Birgit Johannesson, svensk skådespelare.
• 3 november
  • Charles Bronson, amerikansk skådespelare.
  • Fylgia Zadig, svensk skådespelare.
• 7 november – Rune Turesson, svensk skådespelare.
• 12 november – Lars Gyllensten, svensk författare och läkare, ledamot av Svenska Akademien .
• 13 oktober – Mauritz Hain, svensk ingenjör och f.d. företagsledare; son till Richard Hain.
• 17 november – Albert Bertelsen, dansk konstnär
• 22 november – Rodney Dangerfield, amerikansk skådespelare och ståuppkomiker.
• 26 november- Gertrud Fridh, svensk skådespelare.
• 27 november – Alexander Dubcek, tjeckoslovakisk politiker.
• 3 december – Lillebil Kjellén, svensk skådespelare.
• 4 december – Deanna Durbin, amerikansk skådespelare, sångare och gitarrist.
• 5 december – Karl-Gustav Andersson, svensk rörverksarbetare och socialdemokratisk politiker.
• 6 december – Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen.
• 7 december – Carla Capponi, italiensk kommunistisk motståndskvinna under andra världskriget och läkare.
• 17 december
  • Elsie Albiin, svensk skådespelare.
  • Kerstin Sundmark, svensk kompositör och sångtextförfattare.
• 21 december
  • Alicia Alonso, kubansk ballerina och koreograf.
  • Britta Holmberg, svensk skådespelare.
  • Maila Nurmi, finsk-amerikansk skådespelare.
• 31 december – Simon Brehm, svensk orkesterledare.
• Bengt Hedlén, svensk socialdirektör och debattör.

Avlidna

• 1 januari – Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
• 8 februari – Pjotr Kropotkin, rysk anarkist.
• 22 mars – Albert Niemann, tysk barnläkare.
• 23 mars – Jean-Paul Laurens, fransk akademisk målare.
• 29 mars – Levi Ankeny, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1903-1909.
• 15 maj – Thomas B. Catron, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912-1917.
• 2 juni – Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
• 16 juni – William E. Mason, amerikansk republikansk politiker.
• 28 juni – Charles Joseph Bonaparte, amerikansk advokat och politiker, justitieminister 1906-1909, grundare av FBI.
• 4 juli – Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperanto-rörelsen.
• 12 juli – Harry Hawker, australisk flygpionjär och företagare.
• 7 augusti – Aleksandr Blok, rysk poet.
• 21 augusti – Enrico Caruso, italiensk operatenor.
• 26 augusti – Matthias Erzberger, tysk politiker.
• 4 september – James Young, skotsk fotbollsspelare (motorcykelolycka), (född 1882)
• 11 september – George P. Wetmore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1885-1887, senator 1895-1907 och 1908-1913.
• 27 september – Engelbert Humperdinck, tysk kompositör.
• 25 oktober – Bat Masterson, amerikansk sheriff.
• 5 november – Gustaf Fredriksson, svensk skådespelare och teaterchef.
• 8 november – Micha Josef Berdyczewski, nyhebreisk författare.
• 9 november – James Browning, amerikansk demokratisk politiker.
• 21 november – Christina Nilsson, svensk sångerska med internationell karriär.
• 28 november – 'Abdu'l-Bahá, Haifa, Israel.
• 30 november – Hermann Amandus Schwarz, tysk matematiker.
• 16 december – Camille Saint-Saëns, fransk tonsättare.

Nobelpris

• Fysik – Albert Einstein, Tyskland
• Kemi – Frederick Soddy, Storbritannien
• Medicin – Inget pris utdelades
• Litteratur – Anatole France, Frankrike
• Fred
  • Hjalmar Branting, Sverige
  • Christian Lange, Norge

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1921.
  Bilder & media