1921
Från Wikipedia
1921 (MCMXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Innehåll |
[redigera] Händelser
[redigera] Januari
- 1 januari
- Den svenska Folkhushållningskommissionen, inrättad under kriget, upplöses [1].
- Victor Sjöströms film Körkarlen efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn har premiär [2].
- 3 januari – Osmanska riket (som 20 januari utropas till Turkiet) sluter fred med Armenien.
- 9 januari – Utgivningen av August Strindbergs samlade skrifter redigerade av John Landquist föreligger i 55 band [1].
- 13 januari – Bondeförbundet och Jordbrukarnas Riksförbund går samman till Bondeförbundet och etablerar sig som svenskt riksdagsparti.
- 20 januari
- 26 januari – Evert Taube skivdebuterar i Stockholm med fyra titlar och sjunger till eget lutackompanjemang.
- 28 januari – En okänd soldat får sin grav under Triumfbågen i Paris [3].
- 30 januari – Den första ishockeymatchen i Sverige spelas på Stockholms stadion, där det svenska laget IFK Uppsala besegrar det tyska Berliner SC med 4–1 inför 2 022 åskådare.[4]
- Januari – Den svenska riksdagen utser för första gången själv sina talmän.
[redigera] Februari
- 19 februari – Första helikoptern flyger.
- 23 februari – Oscar von Sydow blir Sveriges statsminister för en expeditionsministär [1] då Louis De Geer d.y. avgår.
- 25 februari – Georgien blir sovjetrepublik.
- 28 februari – Matroserna i ryska örlogsbasen Kronstadt utanför Petrograd gör uppror mot den ryska bolsjevikregeringen [3], men de krossas av Trotskijs trupper [5].
- Februari – Den svenska utrikesnämnden börjar sin verksamhet.
[redigera] Mars
- 8 mars – Lenin försöker bromsa den ekonomiska krisen i Ryssland genom NEP, delvis återgång till marknadsekonomi [3].
- 24 mars – Den första olympiaden för kvinnor startas i Monte Carlo, då kvinnor inte får medverka i olympiska spelen i många grenar [5].
- 25 mars – Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet antar den kommunistiska internationalens (Kominterns) 21 teser.
- 26 mars – Socialdemokratiska vänsterpartiet splittras. En minoritet ledd av Zeth Höglund motsätter sig namnbytet till Sveriges kommunistiska parti och bildar ett nytt parti med det gamla partinamnet med Ivan Vennerström i spetsen [3].
- 30 mars – Den svenske bankdirektören Marcus Wallenberg tar initiativet till att bilda Skattebetalarnas förening [5].
[redigera] April
- April – USA skickar flotteskader till Panama och Costa Rica på båda sidor av Panamanäset för att stoppa krig mellan de två staterna under en gränstvist [6].
- 23 april – I USA sätter Charles Paddock, USA nytt världsrekord på 100 meter löpning med tiden 10,4 sekunder [3].
- 28 april – Emanuel Lasker, Tyskland som varit schackvärldsmästare sedan 1894 förlorar sin titel till Raul José Capablanca, Kuba i Havanna [3]. Raul José Capablanca är vid detta lag 32 år [5].
[redigera] Maj
- 6 maj – Den danska tyendeloven från 1854 avskaffas och ersätts av medhjælperloven [7].
- 7 maj – Dödsstraffet i fredstid avskaffas i Sverige efter riksdagsbeslut [3] med 62 röster mot 23 i Första kammaren och 116 mot 48 i Andra [2]. Stora delar av högern är emot [1].
- 13 maj
- Den svenska riksdagen beslutar med stor majoritet att inrätta ett rasbiologiskt institut ([3] för att hindra brottslighet, alkoholism och sinnessjukdom med rashygien [1] eller, som man säger "...hindra tillkomsten av ur olika synpunkter icke önskvärda samhällsmedlemmar". Institutet blir det första sådana i världen.
- Den svenska statens arbetslöshetskommission begär ytterligare 36 miljoner i kampen mot arbetslösheten.
[redigera] Juni
- 1 juni – Karl Gerhards första revy, Vart ska vi annars gå? har premiär på Folkan i Stockholm [2]. Den bryter radikalt mot genrens karaktär av harmlös underhållning [1].
- 9 juni – Åland blir självstyrande inom Finland.
- 18 juni – Svenska balettens avantgardistiska musikal Brudparet i Eiffeltornet har premiär i Paris, med masker av Jean Cocteau [1].
- 20 juni – 85 gruvarbetare omkommer vid en gruvexplosion i Mont Cenis [8].
- 24 juni – NF i Genève ger Finland suveräniteten över Åland, trots att många till tillhöra Sverige. Befolkningen garanteras dock stort självstyre [3]. Hjalmar Branting protesterar och anser att frågan inte lösts efter principen om "folkens självbestämmanderätt" [1].
- 30 juni – Kompositören och organisten Elfrida Andrée tillåts, vid 80 års ålder, bli medlem av Föreningen Svenska Tonsättare.
[redigera] Juli
- 1 juli – Kinas kommunistiska parti bildas av bland andra Mao Zedong i Shanghai [3], till en början har man 57 medlemmar [5].
- 2 juli – Jack Dempsey, USA vinner i New Jersey på KO mot Georges Charpentier, Frankrike under vad som kallas "Århundradets match" och behåller sin världsmästartitel i tungviktsboxning [3].
- 18 juli – Den första BCG-vaccinationen utförs.
- 27 juli – I Toronto lyckas fysiologerna Frederick Banting och Charles Best isolera kliniskt användbart insulin [3].
- 29 juli – Adolf Hitler tar över som ledare för nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, med oinskränkta maktbefogenheter [3].
[redigera] Augusti
- 21 augusti – Simmaren Arne Borg, Sverige sätter vid nordiska mästerskapen i Kristiania det första av sina 32 världsrekord när han simmar 1 000 meter på tiden 14.19.00 [3].
- 24 augusti – Brittiska R38-klassluftskeppet ZR-2 bryts i två delar vid provturen och störtar utanför Kingston upon Hull. 62 personer omkommer.[8]. [9]
[redigera] September
- 12 september
- I det första svenska valet med rösträtt för både män och kvinnor går vänsterpartierna fram, dock utan att få majoritet [2].
- De fem första kvinnorna väljs härvid också in i den svenska riksdagen. De är Kerstin Hesselgren (invald först) [3] från de frisinnade [5], Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund och Elisabeth Tamm.
- 21 september – 535 gruvarbetare omkommer vid en explosion i en fabrik i Tyskland som tillverkar kväveprodukter [8].
[redigera] Oktober
- 13 oktober – Oscar von Sydow avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting i en socialdemokratisk minoritetsregering efter socialdemokratiska valframgångar [3]. Hjalmar Branting blir både statsminister och utrikesminister i vad han kallar en "svensk folklig landsregering" [1].
- 20 oktober – Ålandskonventionen, om Ålands demilitarisering och neutralisering, undertecknas av Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Danmark, Polen, Estland och Lettland.
- 30 oktober – Filmen "Shejken" har premiär i London och huvudrollsinnehavaren Rudolph Valentino blir kvinnohjälte [3].
[redigera] November
- 2 november – Svenska Röda Korset sänder en hjälpexpedition till svältande i Ryssland [2].
- 7 november – Benito Mussolini blir ledare för den italienska fasciströrelsen när den ombildas till Italiens fascistparti [3].
- 22 november – Storbritannien erkänner Afghanistans oberoende [10].
- 27 november – Hjalmar Bergmans bok Farmor och Vår Herre utkommer [1].
[redigera] December
- 6 december – Irland blir fristat (republik), utom sex grevskap i norr som blir Nordirland under fortsatt brittiskt styre [5].
- 10 december – Hjalmar Branting, Sverige får Nobels fredspris [2] tillsammans med politikern Christian Lous Lange, Norge som är generalsekreterare i interparlamentariska unionen [1].
- 22 december – Irland får självstyre [11].
[redigera] Okänt datum
- Det sista vilda Atlaslejonet dödas i Marocko, i området vid Zelan- och Beni Mguildskogarna.[12].
- Amurtigern utrotas i södra Korea.[13].
- På vårvintern (norra halvklotet) upptäcker Agne Beijer den "sovande" Drottningholmsteatern.
- Baltzar von Platen och Carl Munters presenterar sitt kylskåp utan rörliga delar.
- I den nya svenska giftermålsbalken stadgas att gifta kvinnor är myndiga, båda föräldrarna har ansvar för barnen och att barn och hustru skall bära mannens efternamn.
- Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm öppnas för kvinnor.
- Tidningarnas Telegrambyrå (TT) bildas.
- Den första reguljära bussförbindelsen i Sverige öppnas.
- Automatiseringen av telefonsystemen i Sverige inleds.
- De svenska straffen för abort lindras.
- Deflationskris i Sverige följs av koncentration och rationaliseringar [14].
- Den svenska deflationskrisen leder till lågkonjunktur, som gör att som mest 26,2 procent av LO:s anställda är arbetslösa.
- Gandhi inleder sin kampanj för passivt motstånd till följd av missnöjet med det brittiska väldet.
- Den kungliga svenska slupen Vasaorden (byggd 1774) brinner upp vid en brand på det varv, där den förvaras.
- Den första moderna arkeologiska undersökningen i Kina genomförs under ledning av den svenske forskaren Johan Gunnar Andersson.
- Vilhelmina i Lappland brinner ner.
- I Finland blir folkskolan obligatoriskt 6-årig.
- En cykelreparatör från Västerås utses till "bäste svensk-german" [15].
- Kapten Ragnar Ring gör en reklamfilm för varuhusen i Stockholm där Greata Gustafsson medverkar [16].
[redigera] Födda
- 4 januari – Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.
- 8 januari
- Leonardo Sciascia, italiensk författare.
- Gunnel Wadner, svensk skådespelare.
- 15 januari – Frank Thornton, brittisk skådespelare.
- 24 januari – Ingvar Lidholm, svensk kompositör [2], medlem av Måndagsgruppen.
- 29 januari – Gotha Andersen, dansk skådespelare.
- 31 januari
- John Agar, amerikansk skådespelare.
- Carol Channing, amerikansk sångare och skådespelare.
- Mario Lanza, amerikansk skådespelare och sångare.
- 8 februari – Lana Turner, amerikansk skådespelare.
- 11 februari – Lloyd Bentsen, amerikansk demokratisk politiker.
- 14 februari – Giovanni Jaconelli, svensk musiker (klarinettist).
- 16 februari – Vera-Ellen, amerikansk dansare och skådespelare.
- 19 februari – Börje Teijler, svensk kommunhistoriker.
- 21 februari – John Rawls, amerikansk filosof.
- 24 februari – Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker [2].
- 25 februari – Git Gay, svensk revyartist, skådespelare och sångare.
- 26 februari – Betty Hutton, amerikansk skådespelare, sångare och komiker.
- 27 februari – Willy Kyrklund, svensk författare.
- 28 februari – Sven Gillsäter, svensk filmare, fotograf, författare, manusförfattare och kortfilmsregissör.
- 8 mars – Cyd Charisse, amerikansk skådespelare och dansare.
- 10 mars – Curt Nicolin, svensk industriman, ordförande i SAF [2].
- 11 mars – Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
- 12 mars – Algimantas Dailidė, litauisk före detta nazikollaboratör, dömd krigsförbrytare.
- 21 mars
- Paco Godia, spansk racerförare.
- Bengt Grive, svensk journalist och TV-sportkommentator.
- Vasilij Stalin, son till Josef Stalin.
- 22 mars – John J. Gilligan, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1971-1975.
- 23 mars – Donald Campbell, brittisk bil- och motorbåtsförare.
- 25 mars – Simone Signoret, fransk skådespelare och författare.
- 26 mars – Åke Larsson, svensk kompositör, textförfattare, musiker (bas och saxofon), orkesterledare, skivproducent, musikförläggare.
- 27 mars – Richard Marner, brittisk skådespelare.
- 28 mars – Dirk Bogarde, brittisk skådespelare.
- 5 april – Ernst Wellton, svensk skådespelare.
- 6 april – Sten Ardenstam, svensk skådespelare.
- 16 april – Peter Ustinov, brittisk skådespelare.
- 20 april – Folke Lind, svensk amatörskådespelare.
- 21 april – Krister Stendahl, svensk biskop och professor.
- 25 april – Karel Appel, nederländsk konstnär
- 1 maj – Torsten Sjöholm, svensk skådespelare.
- 2 maj – Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
- 5 maj – Allan Mann, svensk högt dekorerad militär (kapten).
- 9 maj – Sophie Scholl, tysk motståndskämpe.
- 12 maj – Joseph Beuys, tysk konstnär.
- 14 maj – Arve Opsahl, norsk skådespelare och komiker.
- 17 maj – Nils Erik Wååg, svensk byggnadsingenjör och politiker.
- 21 maj – Andrej Sacharov, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, nobelpristagare.
- 23 maj – James Blish, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.
- 25 maj – Rolf Tourd, svensk skådespelare.
- 10 juni – Prins Philip, hertig av Edinburgh.
- 19 juni – Howell Heflin, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1979-1997.
- 21 juni – Jane Russell, amerikansk skådespelare.
- 28 juni – P.V. Narasimha Rao, indisk premiärminister.
- 5 juli – Ronnie Hartley, dansk violinist.
- 7 juli – Ezzard Charles, amerikansk boxare.
- 13 juli
- Anne-Margrethe Björlin, svensk skådespelare.
- Git Gay, svensk skådespelare, sångerska och revyartist.
- 15 juli – Bruce Merrifield, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
- 18 juli – John Glenn, amerikansk astronaut och senator.
- 1 juli – Seretse Khama, Botswanas president 1966-1980.
- 21 juli – James Cooke Brown, amerikansk sociolog och science fiction-författare.
- 23 juli – Sune Elffors, svensk skådespelare och officer.
- 26 juli – Leif Hedenberg, svensk skådespelare och regissör.
- 31 juli – Peter Benenson, brittisk jurist, grundade föreningen Amnesty.
- 1 augusti – Jack Kramer, amerikansk tennisspelare.
- 3 augusti – Birgitta Arman, svensk skådespelare.
- 9 augusti – J. James Exon, amerikansk demokratisk politiker.
- 11 augusti – Alex Haley, amerikansk författare.
- 16 augusti – Hans Asplund, svensk arkitekt, professor vid Lunds tekniska högskola.
- 18 augusti – Eva Wikman, svensk skådespelare.
- 19 augusti – Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.
- 28 augusti – Barbro Hiort af Ornäs, svensk skådespelare.
- 8 september – Dinko Šakić, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
- 16 september – Ursula Franklin, tysk-kanadensisk fysiker.
- 18 september – Nils Hallberg, svensk skådespelare.
- 25 september – Åke Rangnar Wide, svensk konstnär och grafiker.
- 27 september – John Malcolm Patterson, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1959-1963.
- 30 september – Deborah Kerr, brittisk skådespelare.
- 2 oktober – Bruce Montgomery, brittisk filmmusik-kompositör, även författare under pseudonymen Edmund Crispin.
- 12 oktober – Torbjörn Jahn, svensk musiker och skådespelare.
- 13 oktober – Yves Montand, fransk skådespelare och sångare.
- 18 oktober – Jesse Helms, amerikansk politiker.
- 19 oktober – Gunnar Nordahl, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li [2].
- 22 oktober
- Georges Brassens, fransk vissångare.
- Czesław Słania, polsk-svensk frimärksgravör.
- 25 oktober – Gunnel Broström, svensk regissör och skådespelare.
- 28 oktober
- Allan Linder, svensk skådespelare.
- Lars Nordrum, norsk teater- och filmskådespelare.
- 30 oktober
- Göthe Grefbo, svensk skådespelare.
- Britt Tunander, författare och journalist.
- 2 november – Birgit Johannesson, svensk skådespelare.
- 3 november
- Charles Bronson, amerikansk skådespelare.
- Fylgia Zadig, svensk skådespelare.
- 7 november – Rune Turesson, svensk skådespelare.
- 12 november – Lars Gyllensten, svensk författare och läkare, ledamot av Svenska Akademien [2].
- 13 oktober – Mauritz Hain, svensk ingenjör och f.d. företagsledare; son till Richard Hain.
- 17 november – Albert Bertelsen, dansk konstnär
- 22 november – Rodney Dangerfield, amerikansk skådespelare och ståuppkomiker.
- 26 november- Gertrud Fridh, svensk skådespelare.
- 27 november – Alexander Dubcek, tjeckoslovakisk politiker.
- 3 december – Lillebil Kjellén, svensk skådespelare.
- 4 december – Deanna Durbin, amerikansk skådespelare, sångare och gitarrist.
- 5 december – Karl-Gustav Andersson, svensk rörverksarbetare och socialdemokratisk politiker.
- 6 december – Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen.
- 7 december – Carla Capponi, italiensk kommunistisk motståndskvinna under andra världskriget och läkare.
- 17 december
- Elsie Albiin, svensk skådespelare.
- Kerstin Sundmark, svensk kompositör och sångtextförfattare.
- 21 december
- Alicia Alonso, kubansk ballerina och koreograf.
- Britta Holmberg, svensk skådespelare.
- Maila Nurmi, finsk-amerikansk skådespelare.
- 31 december – Simon Brehm, svensk orkesterledare.
- Bengt Hedlén, svensk socialdirektör och debattör.
[redigera] Avlidna
- 1 januari – Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
- 8 februari – Pjotr Kropotkin, rysk anarkist.
- 22 mars – Albert Niemann, tysk barnläkare.
- 23 mars – Jean-Paul Laurens, fransk akademisk målare.
- 29 mars – Levi Ankeny, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1903-1909.
- 15 maj – Thomas B. Catron, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912-1917.
- 2 juni – Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
- 16 juni – William E. Mason, amerikansk republikansk politiker.
- 28 juni – Charles Joseph Bonaparte, amerikansk advokat och politiker, justitieminister 1906-1909, grundare av FBI.
- 4 juli – Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperanto-rörelsen.
- 12 juli – Harry Hawker, australisk flygpionjär och företagare.
- 7 augusti – Aleksandr Blok, rysk poet.
- 21 augusti – Enrico Caruso, italiensk operatenor.
- 26 augusti – Matthias Erzberger, tysk politiker.
- 4 september – James Young, skotsk fotbollsspelare (motorcykelolycka), (född 1882) [17]
- 11 september – George P. Wetmore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1885-1887, senator 1895-1907 och 1908-1913.
- 27 september – Engelbert Humperdinck, tysk kompositör.
- 25 oktober – Bat Masterson, amerikansk sheriff.
- 5 november – Gustaf Fredriksson, svensk skådespelare och teaterchef.
- 8 november – Micha Josef Berdyczewski, nyhebreisk författare.
- 9 november – James Browning, amerikansk demokratisk politiker.
- 21 november – Christina Nilsson, svensk sångerska med internationell karriär.
- 28 november – 'Abdu'l-Bahá, Haifa, Israel.
- 30 november – Hermann Amandus Schwarz, tysk matematiker.
- 16 december – Camille Saint-Saëns, fransk tonsättare.
[redigera] Nobelpris [18]
- Fysik – Albert Einstein, Tyskland
- Kemi – Frederick Soddy, Storbritannien
- Medicin – Inget pris utdelades
- Litteratur – Anatole France, Frankrike
- Fred
- Hjalmar Branting, Sverige
- Christian Lange, Norge
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k] Sverige 1900-talet – 1921, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Hundra år i Sverige – 1921, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] 20:e århundrades När Var Hur – 1921, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ ”Upplands Ishockeyförbund – Historia”. Swehockey.se. http://www.swehockey.se/Distrikt/Uppland/Om-forbundet/Historia1/.
- ^ [a b c d e f g] 100 år med Aftonbladet – 1921, 1999
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. History.navy.mil. http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ ”Den Store Danske – ''Tjenstefolk''” (på (danska)). Denstoredanske.dk. http://www.denstoredanske.dk/Bolig/Husholdning/Huslige_erhverv/tjenestefolk.
- ^ [a b c] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ Driggs, Laurence La Tourette (1921). ”The Fall of the Airship”. The Outlook (New York) 129: ss. 14–15. http://books.google.com/?id=sVroBrOJL64C&pg=PA14. Läst 30 juli 2009.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Bangladesh.html.
- ^ Faktakalendern 2000 – 1914 (Utlandet), Semic 1999
- ^ ”Extinction: Barbary Lion UWSP GEOG358 [Heywood]”. http://www.uwsp.edu/geo/faculty/heywood/geog358/extinctm/BarbLion.htm.
- ^ ”Save the Tiger”. http://www.koreanhistoryproject.org/savethetiger.htm.
- ^ Sverige 1900-talet – I industrialismens era, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Oönskade i folkhemmet, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 57 – Greta Gustafsson reklamfilmar
- ^ ”Player & Result Finder: Scottish Football Association: The Scottish FA”. http://www.scottishfa.co.uk/football_player_profile.cfm?page=823&playerID=112866&CFID=449150&CFTOKEN=69345798.
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1921.
