1921

Från Wikipedia

1921 - MCMXXI 88 år sedan
År 1918 | 1919 | 1920 1921 1922 | 1923 | 1924
Årtionde 1900-talet | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1921
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: Louis De Geer 1920-1921 O. von Sydow 1921 Hjalmar Branting 1921-1923
Finland 1921
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: K. J. Ståhlberg president 1919-1925
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Rafael Erich 1920-1921 Juho Vennola 1921-1922
Andra tideräkningar
Bahá'í- kalendern	77 – 78
Buddhistisk kalender	2465
Judisk kalender	5681 – 5682
Muslimsk kalender	1339 – 1340
Persisk kalender (Iran och Afganistan)	1299 – 1300
Sakakalendern (Indien)	1843 – 1844
Thailändsk solkalender	2464

Innehåll 1 Händelser 1.1 Okänt datum 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 1 januari - Victor Sjöströms film Körkarlen efter Selma Lagerlöfs roman har premiär.
• 3 januari - Osmanska riket (som 20 januari utropas till Turkiet) sluter fred med Armenien.
• 9 januari - Utgivningen av August Strindbergs samlade skrifter redigerade av John Landquist föreligger i 55 band.
• 13 januari - Bondeförbundet och Jordbrukarnas Riksförbund går samman till Bondeförbundet och etablerar sig som svenskt riksdagsparti.
• 20 januari - Republiken Turkiet utropas.
• 26 januari
  • Den svenska riksdagen antar för andra gången och därmed definitivt rösträttsreformen. Därmed råder nu allmän och lika rösträtt för män och kvinnor, varvid socialdemokraterna och liberalerna har nått sina gemensamma mål, demokrati och parlamentarism.
  • Evert Taube skivdebuterar i Stockholm med fyra titlar och sjunger till eget lutackompanjemang.
• 30 januari - Den första ishockeymatchen i Sverige spelas.
• Januari - Den svenska riksdagen utser för första gången själv sina talmän.
• 19 februari - Första helikoptern flyger.
• 23 februari - Louis De Geer d.y. avgår som svensk statsminister och efterträds av Oscar von Sydow.
• 25 februari - Georgien blir sovjetrepublik.
• Februari - Den svenska utrikesnämnden börjar sin verksamhet.
• 8 mars - Ryska matroser vid flottbasen Kronstadt startar ett uppror mot bolsjevikregeringen men krossas av Trotskijs trupper.
• 25 mars - Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet antar den kommunistiska internationalens (Kominterns) 21 teser.
• 26 mars - Socialdemokratiska vänsterpartiet splittras. En minoritet motsätter sig namnbytet till Sveriges kommunistiska parti och bildar ett nytt parti med det gamla partinamnet.
• 30 mars - Den svenske bankdirektören Marcus Wallenberg tar initiativet till att bilda Skattebetalarnas förening.
• 15 april - Pär Lagerkvists expressionistiska pjäs Himlens hemlighet har premiär.
• 7 maj - Dödsstraffet i fredstid avskaffas i Sverige med 62 röster mot 23 i Första kammaren och 116 mot 48 i Andra.
• 13 maj
  • Den svenska riksdagen beslutar med stor majoritet att inrätta ett rasbiologiskt institut (det första i världen) för att "...hindra tillkomsten av ur olika synpunkter icke önskvärda samhällsmedlemmar".
  • Den svenska statens arbetslöshetskommission begär ytterligare 36 miljoner i kampen mot arbetslösheten.
• 1 juni - Karl Gerhards första revy, Vart ska vi annars gå? har premiär på Folkan i Stockholm.
• 9 juni - Åland blir självstyrande inom Finland.
• 18 juni - Svenska balettens avantgardistiska musikal Brudparet i Eiffeltornet har premiär i Paris.
• 24 juni - Nationernas Förbund i Genève ger Finland suveräniteten över Åland.
• 30 juni - Kompositören och organisten Elfrida Andrée tillåts, vid 80 års ålder, bli medlem av Föreningen Svenska Tonsättare.
• 18 juli - Den första BCG-vaccinationen utförs.
• 29 juli - Adolf Hitler tar över som ledare för nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet.
• 21 augusti - Simmaren Arne Borg sätter det första av sina 32 världsrekord.
• 6 september - Hälsingborgs Stads Teater omvandlas till Helsingborgs stadsteater, som blir Sveriges första stadsteater.
• 12 september
  • I det första svenska valet med rösträtt för både män och kvinnor går vänsterpartierna fram, dock utan att få majoritet.
  • De fem första kvinnorna väljs härvid också in i den svenska riksdagen. De är Kerstin Hesselgren, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund och Elisabeth Tamm.
• 13 oktober - Oscar von Sydow avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting i en socialdemokratisk minoritetsregering.
• 20 oktober - Ålandskonventionen, om Ålands demilitarisering och neutralisering, undertecknas av Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Danmark, Polen, Estland och Lettland.
• 2 november - Svenska Röda Korset sänder en hjälpexpedition till svältande i Ryssland.
• 7 november - Benito Mussolini blir ledare för Italiens fascistparti.
• 13 november - Filmen The Sheik med Rudolph Valentino har urpremiär i New York.
• 27 november - Hjalmar Bergmans bok Farmor och Vår Herre utkommer.
• 6 december - Irland blir fristat (republik), utom sex grevskap i norr som blir Nordirland under fortsatt brittiskt styre.

[redigera] Okänt datum

• Baltzar von Platen och Carl Munters presenterar sitt kylskåp utan rörliga delar.
• I den nya svenska giftermålsbalken stadgas att gifta kvinnor är myndiga, båda föräldrarna har ansvar för barnen och att barn och hustru skall bära mannens efternamn.
• Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm öppnas för kvinnor.
• Tidningarnas Telegrambyrå (TT) bildas.
• Den första reguljära bussförbindelsen i Sverige öppnas.
• Automatiseringen av telefonsystemen i Sverige inleds.
• De svenska straffen för abort lindras.
• Den svenska deflationskrisen leder till lågkonjunktur, som gör att som mest 26,2 procent av LO:s anställda är arbetslösa.
• Gandhi inleder sin kampanj för passivt motstånd till följd av missnöjet med det brittiska väldet.
• Den kungliga svenska slupen Vasaorden (byggd 1774) brinner upp vid en brand på det varv, där den förvaras.
• Den första moderna arkeologiska undersökningen i Kina genomförs under ledning av den svenske forskaren Johan Gunnar Andersson.
• Vilhelmina i Lappland brinner ner.
• I Finland blir folkskolan obligatoriskt 6-årig.

[redigera] Födda

• 4 januari - Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.
• 8 januari
  • Leonardo Sciascia, italiensk författare.
  • Gunnel Wadner, svensk skådespelare.
• 24 januari - Ingvar Lidholm, svensk kompositör, medlem av Måndagsgruppen.
• 29 januari - Gotha Andersen, dansk skådespelare.
• 31 januari
  • John Agar, amerikansk skådespelare.
  • Carol Channing, amerikansk sångare och skådespelare.
  • Mario Lanza, amerikansk skådespelare och sångare.
• 8 februari - Lana Turner, amerikansk skådespelare.
• 11 februari - Lloyd Bentsen, amerikansk demokratisk politiker.
• 14 februari - Giovanni Jaconelli, svensk musiker (klarinettist).
• 16 februari - Vera-Ellen, amerikansk dansare och skådespelare.
• 19 februari - Börje Teijler, svensk kommunhistoriker.
• 21 februari - John Rawls, amerikansk filosof.
• 24 februari - Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker.
• 25 februari - Git Gay, svensk revyartist, skådespelare och sångare.
• 26 februari - Betty Hutton, amerikansk skådespelare, sångare och komiker.
• 27 februari - Willy Kyrklund, svensk författare.
• 28 februari - Sven Gillsäter, svensk filmare, fotograf, författare, manusförfattare och kortfilmsregissör.
• 8 mars - Cyd Charisse, amerikansk skådespelare och dansare.
• 10 mars - Curt Nicolin, svensk industriman.
• 11 mars - Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
• 12 mars - Algimantas Dailidė, litauisk före detta nazikollaboratör, dömd krigsförbrytare.
• 21 mars
  • Paco Godia, spansk racerförare.
  • Bengt Grive, svensk journalist och TV-sportkommentator.
  • Vasilij Stalin, son till Josef Stalin.
• 22 mars - John J. Gilligan, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1971-1975.
• 23 mars - Donald Campbell, brittisk bil- och motorbåtsförare.
• 25 mars - Simone Signoret, fransk skådespelare och författare.
• 26 mars - Åke Larsson, svensk kompositör, textförfattare, musiker (bas och saxofon), orkesterledare, skivproducent, musikförläggare.
• 28 mars - Dirk Bogarde, brittisk skådespelare.
• 5 april - Ernst Wellton, svensk skådespelare.
• 6 april - Sten Ardenstam, svensk skådespelare.
• 16 april - Peter Ustinov, brittisk skådespelare.
• 20 april - Folke Lind, svensk amatörskådespelare.
• 21 april - Krister Stendahl, svensk biskop och professor.
• 1 maj - Torsten Sjöholm, svensk skådespelare.
• 2 maj - Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
• 9 maj - Sophie Scholl, tysk motståndskämpe.
• 12 maj - Joseph Beuys, tysk konstnär.
• 14 maj - Arve Opsahl, norsk skådespelare och komiker.
• 17 maj - Nils Erik Wååg, svensk byggnadsingenjör och politiker.
• 21 maj - Andrej Sacharov, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, nobelpristagare.
• 23 maj - James Blish, amerikansk fantasy- och science-fiction-författare.
• 25 maj - Rolf Tourd, svensk skådespelare.
• 10 juni - Prins Philip, hertig av Edinburgh.
• 19 juni - Howell Heflin, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1979-1997.
• 21 juni - Jane Russell, amerikansk skådespelare.
• 28 juni - P.V. Narasimha Rao, indisk premiärminister.
• 5 juli - Ronnie Hartley, dansk violinist.
• 7 juli - Ezzard Charles, amerikansk boxare.
• 13 juli
  • Anne-Margrethe Björlin, svensk skådespelare.
  • Git Gay, svensk skådespelare, sångerska och revyartist.
• 15 juli - Bruce Merrifield, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 18 juli - John Glenn, amerikansk astronaut och senator.
• 1 juli - Seretse Khama, Botswanas president 1966-1980.
• 21 juli - James Cooke Brown, amerikansk sociolog och science fiction-författare.
• 23 juli - Sune Elffors, svensk skådespelare och officer.
• 26 juli - Leif Hedenberg, svensk skådespelare och regissör.
• 31 juli - Peter Benenson, brittisk jurist, grundade föreningen Amnesty.
• 1 augusti - Jack Kramer, amerikansk tennisspelare.
• 3 augusti - Birgitta Arman, svensk skådespelare.
• 11 augusti - Alex Haley, amerikansk författare.
• 16 augusti - Hans Asplund, svensk arkitekt, professor vid Lunds tekniska högskola.
• 18 augusti - Eva Wikman, svensk skådespelare.
• 19 augusti - Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.
• 28 augusti - Barbro Hiort af Ornäs, svensk skådespelare.
• 8 september - Dinko Šakić, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
• 16 september - Ursula Franklin, tysk-kanadensisk fysiker.
• 18 september - Nils Hallberg, svensk skådespelare.
• 25 september - Åke Rangnar Wide, svensk konstnär och grafiker.
• 30 september - Deborah Kerr, brittisk skådespelare.
• 2 oktober - Bruce Montgomery, brittisk filmmusik-kompositör, även författare under pseudonymen Edmund Crispin.
• 12 oktober - Torbjörn Jahn, svensk musiker och skådespelare.
• 13 oktober - Yves Montand, fransk skådespelare och sångare.
• 18 oktober - Jesse Helms, amerikansk politiker.
• 19 oktober - Gunnar Nordahl, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li.
• 22 oktober
  • Georges Brassens, fransk vissångare.
  • Czesław Słania, polsk-svensk frimärksgravör.
• 25 oktober - Gunnel Broström, svensk regissör och skådespelare.
• 28 oktober
  • Allan Linder, svensk skådespelare.
  • Lars Nordrum, norsk teater- och filmskådespelare.
• 30 oktober - Göthe Grefbo, svensk skådespelare.
• 2 november - Birgit Johannesson, svensk skådespelare.
• 3 november
  • Charles Bronson, amerikansk skådespelare.
  • Fylgia Zadig, svensk skådespelare.
• 7 november - Rune Turesson, svensk skådespelare.
• 12 november - Lars Gyllensten, svensk författare och läkare.
• 17 november - Albert Bertelsen, dansk konstnär
• 22 november - Rodney Dangerfield, amerikansk skådespelare och ståuppkomiker.
• 26 november- Gertrud Fridh, svensk skådespelare.
• 27 november - Alexander Dubcek, tjeckoslovakisk politiker.
• 3 december - Lillebil Kjellén, svensk skådespelare.
• 4 december - Deanna Durbin, amerikansk skådespelare, sångare och gitarrist.
• 5 december - Karl-Gustav Andersson, svensk rörverksarbetare och socialdemokratisk politiker.
• 6 december - Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen.
• 7 december - Carla Capponi, italiensk kommunistisk motståndskvinna under andra världskriget och läkare.
• 17 december
  • Elsie Albiin, svensk skådespelare.
  • Kerstin Sundmark, svensk kompositör och sångtextförfattare.
• 21 december
  • Alicia Alonso, kubansk ballerina och koreograf.
  • Britta Holmberg, svensk skådespelare.
  • Maila Nurmi, finsk-amerikansk skådespelare.
• 31 december - Simon Brehm, svensk orkesterledare.

[redigera] Avlidna

• 1 januari - Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
• 8 februari - Pjotr Kropotkin, rysk anarkist.
• 22 mars - Albert Niemann, tysk barnläkare.
• 23 mars - Jean-Paul Laurens, fransk akademisk målare.
• 29 mars - Levi Ankeny, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1903-1909.
• 15 maj - Thomas B. Catron, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912-1917.
• 2 juni - Hjalmar Linder, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
• 28 juni - Charles Joseph Bonaparte, amerikansk advokat och politiker, justitieminister 1906-1909, grundare av FBI.
• 4 juli - Antoni Grabowski, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperanto-rörelsen.
• 12 juli - Harry Hawker, australisk flygpionjär och företagare.
• 7 augusti - Aleksandr Blok, rysk poet.
• 21 augusti - Enrico Caruso, italiensk operatenor.
• 26 augusti - Matthias Erzberger, tysk politiker.
• 11 september - George P. Wetmore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1885-1887, senator 1895-1907 och 1908-1913.
• 27 september - Engelbert Humperdinck, tysk kompositör.
• 25 oktober - Bat Masterson, amerikansk sheriff.
• 5 november - Gustaf Fredriksson, svensk skådespelare och teaterchef.
• 21 november - Christina Nilsson, svensk sångerska med internationell karriär.
• 28 november - 'Abdu'l-Bahá, Haifa, Israel.
• 30 november - Hermann Amandus Schwarz, tysk matematiker.
• 16 december - Camille Saint-Saëns, fransk tonsättare.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Albert Einstein, Tyskland
• Kemi - Frederick Soddy, Storbritannien
• Medicin - Inget pris utdelades
• Litteratur - Anatole France, Frankrike
• Fred
  • Hjalmar Branting, Sverige
  • Christian Lange, Norge