Jämtlands län

Wikipedia

Jämtlands län

Länsbokstav	Z
Länskod	23
Landskap	Jämtland, Härjedalen, Hälsingland, Ångermanland, Dalarna och Lappland
Residensstad	Östersund
Landshövding	Uno Svaleryd
Landsting	Jämtlands läns landsting
Area - Totalt - Andel vatten	Rankad 3:e 49 443 km²
Folkmängd - Totalt - Invånare/km²	Rankad 20:e 127 047 3
Inrättat	1810

Jämtlands län är ett län i Sverige som omfattar landskapen Jämtland och Härjedalen samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Jämtlands län motsvarar 12 procent av Sveriges yta, 49 443 km² och är Sveriges till ytan tredje största län. I Jämtlands län bor 1,5 procent av Sveriges befolkning^[1]. Residensstad är Östersund.

Innehåll 1 Administration 1.1 Länsstyrelsen 1.2 Kommunerna 1.3 Landstinget 1.4 Residensstaden 1.5 Administrativ historia 1.6 Framtid 2 Geografi 2.1 Nationalpark 3 Befolkning 3.1 Befolkning kommunvis 3.2 Demografi 3.2.1 Utlandsfödda 3.2.2 Utländska medborgare 3.3 Språk 3.4 Religion 4 Politik 4.1 Europa 4.2 Kommunfullmäktigevalen 2006 4.3 Landstingsvalet 2006 4.4 Politiska majoriteter i Jämtlands län 4.5 Regionell Samverkan 4.6 Reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande 4.7 Riksdagsval 4.7.1 Personröster 4.7.2 Riksdagsledamöter 4.7.3 Personer i departement med anknytning till Jämtlands län 5 Energi 6 Näringsliv 6.1 Arbetsmarknad 6.2 Industri 6.3 Lantbruk 6.4 Rennäring 6.5 Handel 6.6 Turism 6.7 Statliga verk och myndigheter 7 Infrastruktur 8 Referenser 8.1 Fotnoter 8.2 Webbkällor 9 Se även 9.1 Externa länkar

[redigera] Administration

Huvudartikel: Förvaltningsorganisation i länen

Jämtlands län administreras likt övriga län i Sverige. Länet har en länsstyrelse, ett landsting och är uppdelad i åtta kommuner. Kommunerna och landstinget är folkvalda organ och länsstyrelsen är ett statligt organ.

[redigera] Länsstyrelsen

Länsstyrelsen Jämtlands län är en statlig myndighet och är regeringens förlängda arm i Jämtlands län. Länsledningen för länsstyrelsen i Jämtlands län utgörs av landshövding Uno Svaleryd (tillförordnad) som är länsstyrelsens chef sedan år 2008. Svaleryd är regeringens främste företrädare i länet och informerar den om länets behov. Bengt-Åke Strömquist är tillförordnat länsråd sedan mars 2008 (då det tidigare länsrådet Uno Svaleryd blev tillförordnad landshövding), som länsråd är han landshövdingens närmaste medarbetare. Länsstyrelsen sysslar med samordning, utveckling, tillsyn och förvaltning i länet. Länstyrelsen Jämtlands län är organiserad i sju olika avdelningar:

• Administration (ekonomi, personal, service, IT/GIS, centraldiariet och samhällsberedskap)
• EU:s strukturfonder (ansökningar, uppföljning och utbetalning av stöd)
• Regional utveckling (strategi och samordning: jämställdhet, kommunikationer, projektsstöd och företagsstöd)
• Natur, kultur och rennäring (naturskydd, naturförvaltning, rennäring och kulturmiljö)
• Miljö och fiske (fiske, miljöövervakning, miljöskydd samt kalkning)
• Lantbruk (Eu-stöd, rådgivning och tillsyn jordbruk, livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor)
• Förvaltning (social tillsyn, rättsfunktionen, samhällsplanering och boende.)

[redigera] Kommunerna

Jämtlands län har åtta primärkommuner, de är territoriellt avgränsade områden och administrativa enheter för lokal självstyrelse. Kommunernas politiska beslut fattas av en folkvald församling, kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser en kommunstyrelse som är kommunens högsta verkställande organ. Nämnder i kommunerna varierar.

[redigera] Landstinget

Huvudartikel: Jämtlands läns landsting

Jämtlands läns landsting är en sekundärkommun som samlar de åtta primärkommunerna inom sig. Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Jämtlands läns landsting ansvarar främst för hälso-, tand- och sjukvård. Landstinget har även ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget står också för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och bedriver även kulturell verksamhet. Jämtlands läns landsting är det enda landsting som kan härröras ända tillbaka till medeltiden.

[redigera] Residensstaden

Huvudartikel: Östersund

Östersund är länets residensstad och har så varit sedan länet bildades år 1810, staden var dock länge den minsta i hela Sverige och det tog tid innan den gick om Frösön som länets egentliga huvudort. Östersund ligger vid Storsjön och är länets enda ort med stadsprivilegier. I staden finns länsstyrelsens huvudkontor och landshövdingens residens.

[redigera] Administrativ historia

För landskapshistoria och kultur se: Jämtland och Härjedalen

Jämtland och Härjedalen har både varit separerade och tillsammans administrativt under historiens gång. Härjedalen var tidigt en integrerad del av Trøndelag medan Jämtland först var självständigt innan 1178 då landskapet anslöts till Norge efter slaget vid Andersön, men utgjorde dock en egen administrativ del av Norge och styrdes av ett allting, Jamtamot. Jämtland hade samma status i "Norgesveldet" som till exempel Island, Shetlandsöarna, Orkneyöarna och Färöarna, fram till slutet av 1400-talet. Jämtland låg också kyrkligt under Uppsala ärkestift samtidigt som Härjedalen tillhörde Nidaros stift. Senare införlivades Jämtland i Trondhjems len, ett av Norges fyra slottslän och i Nidaros stift. Mycket beroende på den stärkta administration som följde Danmarks övertagande av Norge 1536, men i högre grad de krig mellan Danmark och Sverige som utspelades i landskapen. Efter att Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645 hamnade Härjedalen i Hudiksvalls län och Jämtland i Härnösands län. Den här indelningen varade i 13 år tills freden i Roskilde tecknades 1658 då Sverige erhöll Trøndelag och Jämtland-Härjedalen återigen hamnade i Trondheims län, fast nu i Sverige. Det var dock en mycket kortvarig enhet då krig utbröt och efteråt, genom freden i Köpenhamn, blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av Västernorrlands län och var det fram till 1762 då Gävleborgs län med Härjedalen skildes från Västernorrlands län.

1810 bröts Jämtland och Härjedalen ut ur respektive län och Jämtlands län bildades. 1864 överfördes Ytterhogdal i Hälsingland från Gävleborgs län, och 1974 överfördes Fjällsjö, Bodum och Tåsjö i Ångermanland från Västernorrlands län.

Jämtlands län stavades ursprungligen Jemtlands län, då även Jämtland fortfarande stavades Jemtland. Ibland benämndes länet Östersunds län, efter residensstaden. Stavningen med ä tillkom i samband med att bokstaven blev "modärn" under 1900-talets inledning.

[redigera] Framtid

En utredningskommitté, Ansvarskommittén, är tillsatt av regeringen, med medlemmar från alla riksdagspartier. De har ett uppdrag att utreda länens framtida ansvar och struktur och länens antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport februari 2007. Man föreslår en minskning till sex eller nio län eller regioner. Tanken är att varje län ska ha även avancerad sjukvård inom de flesta områden. Dessutom ska var och en ha ett stort universitet anses det. Den nya region/länsindelningen sker först 2014 efter ett eventuellt beslut 2010. För Jämtlands läns del innebär kommitténs preliminära bedsked att länet avskaffas och sammangår med Västernorrland eller blir en del i en stor Norrlandsregion.

Se även reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande här nedan.

[redigera] Geografi

Jämtlands län är ett landlåst län som ligger i hjärtat av den skandinaviska halvön i norra Europa. Länet gränsar till Dalarnas län i söder, Gävleborgs län i sydöst, Västernorrlands län i öster, Västerbottens län i norr samt de norska fylkena Nord-Trøndelag i nordväst och Sør-Trøndelag i sydväst. I den västra delen av länet ligger Kölen som sträcker sig genom hela Jämtlands län och, sedan Brömsebrofreden år 1645, utgör landsgräns mellan Norge och Sverige.

Länets tre större vattendrag, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven startar i fjällkedjan och rinner österut mot Norrlandskusten och ut i Bottenhavet. Även Klarälven påbörjar sin resa söderut i västra Härjedalen. Länets alla älvar och åar uppmäter en sträcka på 280 mil.

Berggrunden i östra delen av länet består av urberg och sträcker sig från Flåsjön i norr ner till Brunfloviken och vidare söderut. Berggrunden i den östra delen består av gnejs, diabas, amfibolit, revsundsskiffer och i den sydöstra delen av rätansgranit.

Mittdelen av länet, det Centraljämtska silurområdet, breder ut sig runt Storsjön och sträcker sig även längre norrut till Ström och söderut mot Vemdalsfjällen. Berggrunden består här av kambrisk och silursk skiffer blandad med kalksten, som gjort detta område mycket bördigt.

Fjällregionen tar vid väster om Storsjön och utgör den östra delen av fjällkedjan som ingår i Kaledoniderna. Det högsta berget är Helagsfjället, ett gnejsmassiv som är Sveriges sydligaste högfjäll och enda glaciär söder om polcirkeln. Länet har flera fjällplatåer där Flatruet är den mest kända med sina 975 meter över havet och Sveriges högst belägna allmänna väg. Sveriges högst belägna by finns också i länet, Högvålen, i den södra delen. Det finns många dalgångar mellan fjällkedjan och den västra kusten mot Norska havet vilket har en betydande roll i de centrala delarnas klimat som är att betrakta som lokalmaritimt.

När den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för drygt 10 000 år sedan lämnade den efter sig stora mängder jord, sten och block. Det material som avsattes direkt av isen kallas för morän vilket är den i särklass vanligaste jordarten i länet. Länet har även stora torv- och myrmarker.

Nio procent (4 500 km²) av länets yta upptas av länets drygt 17 000 sjöar, där Storsjön är länets största samt Sveriges femte största sjö. I Storsjön sägs Storsjöodjuret leva och som var fridlyst i tjugo år mellan 1986 och 2006^[2].

Skog täcker större delen av länet (55 procent totalt). Länet förfogar således över 12 procent av landets sammanlagda skogsareal. Endast 1 procent av länets mark är bebyggd och det finns endast en stad, Östersund, som haft stadsprivilegier sedan 1786 och som är centralort i kommunen med samma namn. Viktiga tätorter är de övriga centralorterna; Bräcke, Hammarstrand, Järpen, Krokom, Strömsund, Sveg och Svenstavik. Andra nämnvärda orter är;

Aspås Backe Bispgården Brunflo Duved Frösön

Funäsdalen Gäddede Gällö Hammerdal Hede Hoting

Kälarne Lillhärdal Lit Oviken Mattmar Mörsil

Nälden Stugun Åre Ås Vemdalen Undersåker

Länets största ö är Ammerön (Sveriges 19 största), tätt följt av Frösön (Sveriges (27 största). De är båda insjööar.

[redigera] Nationalpark

Sonfjället är länets nationalpark, det finns även ett 80-tal naturreservat i Jämtlands län, som utgör en stor del av landets sammanlagda areal avsatt för naturskydd.

[redigera] Befolkning

Jämtlands län är ett mycket glest befolkat län och befolkningen är ojämnt fördelad. Majoriteten bor i Storsjöbygden, alltså området runt Storsjön. 43 666 personer, 34,4 procent av länets samtliga medborgare, bodde år 2005 utanför en tätort, näst högsta procentuella siffra bland alla län. Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor är 81,94 år och 77,73 år för män^[3].

[redigera] Befolkning kommunvis

Kommunvis dominerar Östersund, kommunen har något över fyra gånger fler invånare än tvåan Krokom. Ragunda kommun är befolkningsmässigt den minsta kommunen.

Östersunds kommun, 58 699 inv. Krokoms kommun, 14 282 inv. Strömsunds kommun, 12 749 inv. Härjedalens kommun, 10 746 inv.

Åre kommun, 10 041 inv. Bergs kommun, 7 599 inv. Bräcke kommun, 7 157 inv. Ragunda kommun, 5 774 inv.

[redigera] Demografi

142 000 människor i Sverige är födda i Jämtlands län. 69 procent av Jämtlands läns nuvarande befolkning är födda i länet (90 000), det är högre än riksgenomsnittet^[4]. Av de som är födda i länet men som inte är bosatt där för tillfället bor (cirka) 16 000 i Stockholms län, 6 600 i Västernorrlands län, 5 000 i Västra Götalands län, 3 900 i Gävleborgs län och 3 000 i Uppsala län^[5]. Jämtlands län hade minst asylsökande i förhållande till folkmängd 2006, 0.2 asylsökande per 1 000 invånare. Befolkningen i Jämtlands län har den högsta medelåldern bland nygifta i landet. Medelåldern för nygifta män är 37.2 år och för kvinnor 33.8 år ^[6]. 72,1 procent av alla nyfödda barn i länet är födda av en ogift moder, i Jämtlands län skaffar de flesta par barn innan de gifter sig. Par i Jämtlands län är högst benägna att behålla sina respektive efternamn, 24 procent gör det, vilket är långt över riksgenomsnittets 17 procent, 65,9 procent tar mannens efternamn (lägst i Sverige) och 8,1 procent tar kvinnans efternamn, vilket är högst bland länen i norra Sverige, dock något under riksgenomsnittet. 38 procent av befolkningen i Jämtlands län har ett -sonnamn i efternamn och 1.19‰ har ett -dotternamn (se till exempel Ida Ingemarsdotter), vilket är allra högst i Sverige^[7]. Vid slutet av år 2006 ökade befolkningen i Krokoms, Åre, Östersund, Ragunda och Bräcke kommuner och minskade i de övriga tre. Jämtlands län ligger under riksgenomsnittet när gäller medelålder för förstagångsföräldrar, 28,7 år för förstagångsmödrarna och 31,3 år för förstagångsfäderna. 28 procent av de nyfödda får samma efternamn som båda sina föräldrar.

[redigera] Utlandsfödda

4.6 procent av Jämtlands befolkning, eller lite över 6 000 personer är födda inom ett annat land än Sverige, endast Gotlands län har en lägre procentuell andel utlandsfödda^[8]. Utav de 6 000 är 1 300 födda i Norge, Jämtlands län är tillsammans med Värmlands län de enda i Sverige där den största gruppen av utlandsfödda är norrmän. Av de övriga Nordiska länderna är 950 födda i Finland, 200 i Danmark och runt 20 på Island, sammanlagt är cirka 2 500 födda i ett annat nordiskt land. Antal födda i de utomnordiska länderna i EU uppgår till 900 personer där den största gruppen kommer från Tyskland, 300 personer, därefter från Polen med 175 personer och Storbritannien 90 stycken. 600 personer är födda i andra länder inom Europa (icke-EU/nordiskt land) där Turkiet är det vanligaste födelselandet, 170 personer är födda där, 120 stycken är födda i dåvarande Jugoslavien och 90 personer är födda i Ryssland. De resterande är fördelade i en rad olika länder runt om i Världen, 300 personer är födda i Afrika, 210 i Nordamerika, främst USA, 220 i Sydamerika och 1 300 i Asien och den största gruppen där är födda i Thailand, 270 personer, därefter följer Irak med 170 personer, Iran och Indien med 125 personer vardera, Sydkorea 110 personer och Libanon 100 personer.
Samtliga siffror gällande utlandsfödda i den löpande texten är avrundade något.

[redigera] Utländska medborgare

2,3 procent av befolkningen, eller 3 200 personer, i länet är medborgare i ett annat land^[9], även här så är det endast Gotlands län som har en procentuellt andel lägre. 1 400 har medborgarskap i ett annat nordiskt land, främst Norge. 600 personer har medborgarskap i ett annat EU land (bortsett från Danmark och Finland), mestadels Tyskland och Polen. 300 har medborgarskap i ett annat europeiskt land, främst i något land på Balkan och Turkiet. 150 har medborgarskap i något afrikanskt land, 100 personer har medborgarskap i något nordamerikanskt land. 40 personer har medborgarskap i något sydamerikanskt land och 20 i något land i Oceanien. 500 personer har medborgarskap i något asiatiskt land, främst Thailand och Irak.
Samtliga siffror gällande utländska medborgare i den löpande texten är avrundade något.

[redigera] Språk

I hela Jämtland talas svenska med lokal prägel. De genuina folkmålen talas dock fortfarande i viss omfattning. Traditionellt talas jämtska i hela Jämtland (bortsett från den östra delen), uppskattningsvis talas jämtskan idag av cirka 50 000 personer, men långt fler förstår den ganska väl. Härjedalska talas traditionellt i Härjedalen. Både jämtskan och härjedalskan har utvecklats ur fornvästnordiskan och står tröndskan som talas på andra sidan Kölen nära. I de delar som hör till landskapet Ångermanland i nordöstra Strömsunds kommun och delar av östra Jämtland (främst Ragunda) talas "norrländska" dialekter. I östra delen av Härjedalens kommun talas traditionellt hälsingemål, främst i området runt Ytterhogdal. I Jämtlands län finns det även omkring 300 samer som talar sydsamiska.

[redigera] Religion

I Jämtlands län är majoriteten av befolkningen kristen, men det finns även större grupper av ateister och muslimer. Länet är en del av Härnösands stift, Svenska kyrkan, som har de högsta medlemstalen i Sverige, 87 procent av befolkningen är medlemmar. Denna siffra omfattar även Västernorrlands län^[10], vilket gör den något missvisande då de lägsta procentuella medlemstalen i Jämtlands län finns i Östersunds kontrakt där 88 procent av befolkningen är medlemmar. Beräkningsvis så är 9 av 10 i Jämtlands län medlemmar i Svenska kyrkan. Medlemstalen sjunker, fast den sjunkande siffran är mycket låg, ungefär 0.66 procent per år går ur kyrkan, vilket är bland de absolut lägsta procentuella talen i Sverige^[11].

[redigera] Politik

Jämtlands län domineras av folkrörelsepartierna Socialdemokraterna och Centerpartiet, något som är tämligen unikt i Sverige där Moderaterna ofta dominerar stort över de övriga borgerliga partierna. Länet överensstämmer dock väl med de närliggande områdena på den norska sidan, då främst Nord-Tröndelag där systerpartierna Arbeiderpartiet och Senterpartiet är de två största. Politiskt sett är länet kontrastfyllt, kommunförbundet och flertalet av kommunerna är borgerligt styrda (eller har blocköverskridande koalitioner) medan landstinget är "röd-grönt" och Socialdemokraterna tar majoriteten av länets mandat till Riksdagen.

[redigera] Europa

Befolkningen i Jämtlands län är mest negativa till EU och EMU i hela Sverige. Margareta Winberg och Eva Hellstrand från länet var båda ledande företrädare inom Folkrörelsen Nej till EU och vid folkomröstningen om EU-medlemskap röstade 72,5 procent av befolkningen "Nej". Motståndet mot införandet av euron var dock högre då hela 77,2 procent av länsbefolkningen röstade "Nej". Valdeltagandet låg då på 84,8 procent, endast Västerbottens län hade högre valdeltagande. Som jämförelse var valdeltagandet vid det senaste riksdagsvalet 79,82 procent, där endast fyra län (med Jämtland) hade lägre än 80 procent. Starkaste motstånd i hela landet mot EU och EMU återfinns i Strömsunds kommun där 82 procent röstade "Nej" till EU och 86,1 procent röstade "Nej" till införandet av euron. Ledaren för Folkrörelsen Nej till EU i Jämtland, Esbjörn Andersson, förklarade det starka motståndet till EU med att länets befolkning i högre grad "vill rå sig själv" samt att befolkningen vill ha inflytande över sin egen vardag och inte förlora det inflytande man redan har.^[12].

[redigera] Kommunfullmäktigevalen 2006

Efter valet till kommunfullmäktige 2006 blev det maktskifte i Åre, Krokoms och Strömsunds kommuner. I Bergs kommun blev det en ny majoritet efter att Bergspartiet bytte samarbetspartners, tidigare samarbetade man med Socialdemokraterna. Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet blev en del i det nya styret av Bergs kommun. Även i Östersunds kommun blev det en ny majoritet efter att Miljöpartiet inkluderades i det tidigare styret, i Bräcke inkluderades Vänsterpartiet, i Härjedalen inkluderades Centerpartiet och Folkpartiet i det tidigare styret. Ragunda kommun var den enda kommun där läget blev oförändrat, Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte att regera där. Största procentuella ökning i kommunvalet stod Moderaterna för, man tog även flest mandat. Socialdemokraterna fortsätter att vara största parti mandatmässigt sett. Centerpartiet är det enda parti (bortsett från de lokala partierna) som är rösttalsmässigt starkare i kommunfullmäktigevalen jämfört med riksdagsvalet (se nedan). Kristdemokraterna och Miljöpartiet har haft svårt att få fäste i kommunerna i Jämtlands län. Flera kommuner har dock starka lokala partier.

Parti		Röstfördelning			Mandatfördelning
		#	%	+/− %	#	+/−
	Socialdemokraterna	29 117	38,19	−2,06	135	−16
	Centerpartiet	15 579	20,43	−1,62	72	−4
	Moderata samlingspartiet	10 915	14,31	+5,17	45	+12
	Vänsterpartiet	5 869	7,70	−2,81	28	−10
	Folkpartiet liberalerna	3 198	4,19	−1,31	12	−6
	Miljöpartiet de Gröna	2 995	3,93	−0,03	11	−1
	Kristdemokraterna	2 245	2,94	−0,59	9	−3
	Rättvis Demokrati	2 093	2,74	+2,74	9	+9
	Bergspartiet	1 256	1,65	−0,93	11	−5
	Folkets Röst-Vox Humana	889	1,17	+0,22	7	+2
	Sverigedemokraterna	776	1,02	+1,02	2	+2
	Allians för Ragunda	685	0,90	+0,90	6	+6
	Fria Norrland	189	0,25	+0,05	1	—
	Övriga partier	446	0,58	−0,75	0	—
	Giltiga röster totalt	76 252	97,49	—	—	—
	Ogiltiga röster	1 960	2,51	—	—	—
	Totalt	78 212	77,54	—	348	−14

Tabellen visar hur samtliga mandat från alla 8 kommuner är fördelade. Partierna är sorterade efter angivna röster. Mandatminskningen skedde i Strömsunds kommun

[redigera] Landstingsvalet 2006

Under pågående mandatperiod avregistrerade Sjukvårdspartiet i Jämtlands län partibetäckningen hos Valmyndigheten efter en längre period av turbulens och ställde således inte upp ett andra val i Landstinget.

Vid valet stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på den ena sidan och Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna på den andra. Miljöpartiet ville inte välja sida och ställde sig som "det gröna blocket". I samband med valet åkte Sjukvårdspartiet ut ur landstingsfullmäktige och den borgerliga alliansen gick kraftigt framåt. Jämtlands läns landsting blev alliansens nionde starkaste i landet. Jämtlands läns landsting blev också det enda av de fyra nordligaste länen i Sverige där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte fick en egen majoritet. Jämtlands läns landsting blev även det enda landstinget, jämte Kalmar läns landsting i Sverige, där Miljöpartiet kunde bilda majoritet med antingen den borgerliga alliansen eller Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Efter valet valde Miljöpartiet (i båda landstingen) att samarbeta med den sittande socialistiska majoriteten.

Jämtlands läns landsting är Folkpartiets och Kristdemokraternas näst svagaste och Moderaternas tredje svagaste landsting. Dock så är landstinget Centerpartiets överlägset starkaste (7 procentenheter ned till det näst starkaste). Landstinget är också Vänsterpartiets starkaste (med 0,15 procentenheter), Miljöpartiets femte starkaste och hamnade i mitten vad det gäller Socialdemokraternas väljarstöd. Landstinget är det svagaste för "övriga partier", hade näst flest blankröster och det lägsta valdeltagandet i landet.

Parti		Röstfördelning			Mandatfördelning
		#	%	+/− %	#	+/−
	Socialdemokraterna	29 420	39,37	−2,24	22	−1
	Centerpartiet	15 181	20,31	+2,49	11	+1
	Moderata samlingspartiet	12 251	16,39	+8,89	9	+4
	Vänsterpartiet	6 718	8,99	−1,81	5	−1
	Folkpartiet liberalerna	3 802	5,09	−1,28	3	—
	Miljöpartiet de Gröna	3 496	4,68	+0,11	3	—
	Kristdemokraterna	2 765	3,70	−0,84	2	—
	Sverigedemokraterna	912	1,22	+1,22	0	—
	Övriga partier	191	0,26	−4,60	0	−3
	Borgerliga blocket (c, m, fp, kd)	33 999	45,49	+7,26	25	+5
	Röda blocket (s, v)	36 138	48,36	−3,95	27	−2
	Gröna blocket (mp)	3 496	4,68	+0,11	3	—
	Giltiga röster totalt	74 736	96,58	—	—	—
	Ogiltiga röster	2646	3,41	—	—	—
	Totalt	77 382	76,71	—	55	—

[redigera] Politiska majoriteter i Jämtlands län

Huvudartikel: Politiska majoriteter i Sveriges kommuner

Jämtlands läns landsting: (s)+(v)+(mp) Bergs kommun: (be)+(c)+(m)+(kd)+(v) Bräcke kommun: (s)+(v) Härjedalens kommun: (s)+(c)+(v)+(fp) Krokoms kommun: (c)+(m)+(fp)+(kd)+(mp) Ragunda kommun: (s)+(c) Strömsunds kommun: (c)+(m)+(fp) (minoritet) Åre kommun: (c)+(m)+(fp)+(kd) Östersunds kommun: (s)+(v)+(mp)

Landstingsstyrelsens ordf: Robert Uitto (s) Kommunstyrelsens ordf: Lena Olsson (be) Kommunstyrelsens ordf: Erik Magnusson (s) Kommunstyrelsens ordf: Lennart Olsson (s) Kommunstyrelsens ordf: Maria Söderberg (c) Kommunstyrelsens ordf: Elisabet Yngström (s) Kommunstyrelsens ordf: Karin Stierna (c) Kommunstyrelsens ordf: Eva Hellstrand (c) Kommunstyrelsens ordf: Jens Nilsson (s)

Oppositionsråd: Marianne Larm-Svensson (c) Opposition: Karin Paulson (s) Oppositionsråd: Yngve Hamberg (c) Oppositionsråd: Michael Bellmann (vh) Oppositionsråd: Rolf Lilja (s) Opposition: (afr)+(v) Oppositionsråd: Lennart Oscarsson (s) Oppositionsråd: Anna-Caren Sätherberg (s) Oppositionsråd: Carina Zetterström (c)

Centerpartiet är med i styret i flest kommuner (6/8) och har kommunalrådsposter i samtliga kommuner i länet. Socialdemokraterna har flest ordförandeposter i kommunstyrelserna (4/8), S har även flest oppositionsrådsposter i kommunerna (4/8) och har således likt Centerpartiet kommunalrådsposter i samtliga kommuner. Skillnaden mellan den styrande majoriteten och oppositionen är som störst i Bergs kommun, där den styrande majoriteten förfogar över 28 av kommunens 39 mandat. Jämnast mellan majoriteten och oppositionen är det i Östersunds kommun, den styrande majoriteten förfogar över 35 av kommunens 67 mandat. Bräcke kommun är den enda kommunen utan ett oppositionsråd, detta då Allians för Ragunda, i egenskap av största oppositionsparti, inte valt att tillsätta något.

[redigera] Regionell Samverkan

Detta avsnitt är en sammanfattning av Regionell Samverkan i Jämtlands län

I Jämtlands län har frågor om ökat regionalt självstyre varit aktuella länge, olika politikergrupper har diskuterat möjligheten med ett länsparlament, eller regionfullmäktige. Samtliga partier förutom Moderata Samlingspartiet ställde sig bakom en ansökan till Regeringen Persson om att få bilda en egen region, Region Jämtland, liknande de i Skåne och Västra Götaland. Vissa ville till och med återupprätta det gamla jämtska alltinget, Jamtamót (jämtarnas möte). I slutändan blev det inget då Regeringen avslog ansökan. Det fanns även idéer om att bilda ett indirekt valt regionalt samverkansorgan (RSO) men regionens partier kunde inte enas och det blev inget. I Jämtlands län finns det ett Råd för regional utveckling som är som ett forum för frågor som rör länet. Jämtlands län har även ett kommunförbund som sedan valet 2006 leds av länets borgare under ordförande Maria Söderberg (c) från Krokoms kommun. Sex av länets kommuner är medlemmar i Inlandskommunernas Ekonomiska Förening, där Östersundspolitikern Per Söderberg (c) är vice ordförande samt länets representant.

[redigera] Reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande

Länets folkvalda har hittills ställt sig mycket kritiskt till Ansvarskommitténs preliminära besked. Endast några få kunde tänka sig en enda region för norra Sverige, ett "Stornorrland". Av kommunstyrelseordförandena var det endast Karin Stierna, Strömsunds kommun som personligen skulle kunna tänka sig en sådan region. Ledande socialdemokrater i länet ser hellre att Jämtlands län sammangår med Västernorrlands län och bildar region. Frågan var uppe på Socialdemokraternas senaste möte men inget formellt beslut togs. Centerpartiet är mycket splittrad i frågan, i partiets länsprogram kan man läsa att Centerpartiet ska verka för att Jämtlands län fortfarande ska få vara en egen regional enhet och flera centerpartister driver den linjen. Några centerpartister anser dock att en större region skulle kunna gynna länet. Moderaterna är skeptiska till hela regionfrågan och anser att landstingen bör läggas ner och att sjukvården skall göras statlig. Förra gången frågan var aktuell, på 1960-talet, bildades Republiken Jamtland (1963) och så kallade fykort skickades till regeringen (1967).

Jämtlands län i en Norrlandsregion

Jämtlands län i en region med Västernorrland

Jämtlands län i dagsläget

[redigera] Riksdagsval

Huvudartikel: Riksdagsval i Sverige

Jämtlands län utgör en valkrets till Sveriges Riksdag och har fem ordinarie riksdagsmandat (precis som Blekinges län). Historiskt sett (sedan 1936) har Socialdemokraterna stabilt tagit tre mandat och de tre borgerliga partierna (m, c, fp) kämpat om de andra två som ömsom tillfallit partierna olika årtal. Vid Andrakammarvalet 1952 överklagade Bondeförbundet (dåvarande Centerpartiet) valet i Jämtlands län då de ansåg att kontrollen vid rösträkningen ej varit lagenlig. Regeringsrätten beslöt att valet skulle göras om, vilket skedde och Bondeförbundet övertog mandatet Folkpartiet erhålligt. Under Thorbjörn Fälldins ledning erhöll Centerpartiet två riksdagsmandat från länet och stärkte sin ställning. Efter riksdagsvalet 1976 utsågs Nils G. Åsling från länet industriminister fram till 1978 och därefter industriminister på nytt efter riksdagsvalet 1979 fram till 1982. Vid riksdagsvalet det året återtog Moderaterna ett mandat från Centerpartiet och dessa två partier kom att dominera på den borgerliga sidan då Folkpartiet försvagades. Vid riksdagsvalet 1994 utsågs Margareta Winberg till jordbruksminister och två år senare arbetsmarknadsminister. Vid riksdagsvalet 1998 förlorade Socialdemokraterna för första gången på dryga 70 år ett mandat och hade då två stycken efter att Vänsterpartiet erhållit sitt första mandat någonsin från valkretsen. Winberg utsågs till jordbruksminister på nytt (även jämställdhetsminister). Vänsterpartiet lyckades behålla sitt riksdagsmandat vid riksdagsvalet 2002. Vid samma val fick Socialdemokraterna tre riksdagsmandat igen och länet hade 6 riksdagsmandat (då Moderaterna erhöll ett utjämningsmandat). Winberg utsågs efter valet till vice statsminister som hon var i ett år och Berit Andnor utsågs samtidigt till biträdande socialminister och år 2004 till socialminister.

Vid valet den 21 september 2006 tappade samtliga riksdagspartier utom Centerpartiet och Moderaterna röster. Den största minskningen stod Socialdemokraterna för och Moderaterna hade den största ökningen. Junilistans valresultat i valkretsen blev det dubbla (i procentenheter) jämfört med riket i helhet och Sverigedemokraterna fick ungefär hälften så stort procentuellt stöd jämfört med riket. Ola Sundell fick ett ordinarie riksdagsmandat, innan satt han på ett utjämningsmandat. Vänsterpartiet och Camilla Sköld Jansson förlorade sitt riksdagsmandat och Per Åsling blev inkryssad på Centerpartiets mandat och ersatte partikamraten Håkan Larsson efter en lyckad personvalskampanj. Marie Nordén blev vald som ordinarie ledamot för Socialdemokraterna, tidigare mandatperiod var hon ersättare för Berit Andnor, som då var statsråd och som nu blev riksdagsledamot igen. Rune Berglund förlorade sitt mandat och Gunnar Sandberg fick behålla sitt. Sundell har suttit längst på Jämtlandsbänken i Riksdagen av nuvarande ledamöter (sedan 1994).

Jämtlands läns valkrets är Centerns procentuellt näst starkaste (efter Gotlands län) och valkretsen är även Folkpartiets procentuellt svagaste. Länet hade Sveriges fjärde lägsta valdeltagande (procentuellt) vid det senaste riksdagsvalet. Länet hade även det fjärde lägsta rösttalet (procentuellt) på partier utanför riksdagen samt det fjärde högsta procentuella talen blankröstande.

Parti		Röstfördelning			Mandatfördelning
		#	%	+/− %	#	+/−
	Socialdemokraterna	31 322	40,15	−4,42	3	—
	Moderata samlingspartiet	13 753	17,63	+7,75	1	—
	Centerpartiet	13 111	16,81	+1,58	1	—
	Vänsterpartiet	6 484	8,31	−2,71	0	−1
	Miljöpartiet de Gröna	3 907	5,01	−0,15	0	—
	Folkpartiet liberalerna	3 226	4,13	−3,12	0	—
	Kristdemokraterna	2 914	3,74	−1,30	0	—
	Sverigedemokraterna	1 224	1,57	+1,57	0	—
	Junilistan	901	1,15	+1,15	0	—
	Övriga partier	1 176	1,51	−0,29	0	—
	Giltiga röster totalt	78 018	97,86	—	—	—
	Ogiltiga röster	1710	2,14	—	—	—
	Totalt	78 728	79,82	—	5	—

[redigera] Personröster

I Jämtlands län var 29,2 procent av alla röster personröster. Det är den näst högsta siffran i landet och långt över riksgenomsnittets 21,9 procent. Två riksdagsledamöter från Jämtlands län blev personvalda, Per Åsling och Ola Sundell.

	C	Mp	Övr.	M	Kd	Fp	V	S
Personröster i procent av antal röster	45,95 %	37,04 %	29,75 %	27,02 %	26,36 %	25,70 %	24,77 %	23,79 %
Antal personröster	6 025	1 447	982	3 716	768	829	1 606	7 453
Kandidat med flest röster Kandidatens personröster Procent av partiets samtliga röster	Per Åsling 2 883 21,99 %	Maria Wetterstrand 771 19,73 %	— — —	Ola Sundell 1 686 12,26 %	Christina Doctare 274 09,40 %	Kerstin Weimer 289 08,96 %	Camilla Sköld Jansson 985 15,19 %	Berit Andnor 2 277 07,27 %

[redigera] Riksdagsledamöter

Namn		Uppdrag	Politiskt parti
Civilutskottet
	Gunnar Sandberg	Ordinarie ledamot	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
Finansutskottet
	Per Åsling	Suppleant	Centerpartiet
Konstitutionsutskottet
	Berit Andnor	Ordförande	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
Kulturutskottet
	Gunnar Sandberg	Ordinarie ledamot	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
Miljö- och jordbruksutskottet
	Ola Sundell	Ordinarie ledamot	Moderata Samlingspartiet
Näringsutskottet
	Marie Nordén	Suppleant	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
Skatteutskottet
	Per Åsling	Suppleant	Centerpartiet
Trafikutskottet
	Marie Nordén	Ordinarie ledamot	Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

[redigera] Personer i departement med anknytning till Jämtlands län

Namn		Uppdrag	Politiskt parti
Justitiedepartementet
	Beatrice Ask	Justitieminister	Moderata samlingspartiet
Näringsdepartementet
	Jöran Hägglund	Statssekreterare hos Maud Olofsson	Centerpartiet

[redigera] Energi