Jämtlands län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Utmarkt Guld.svg

Denna artikel är nominerad till att antingen bli uppgraderad, nedgraderad eller förlora sin status som
utmärkt eller bra artikel. Vad tycker du, som är registrerad användare? Gör din åsikt hörd!

Against Cscr-featured.svg


Jämtlands län
Län
Jämtland län vapen.svg
Jämtlands läns vapen
Land  Sverige
Landskap Jämtland, Härjedalen, Hälsingland,
Ångermanland, Dalarna och Lappland
Läge 63°16′59″N 14°14′18″Ö / 63.28306°N 14.23833°Ö / 63.28306; 14.23833Koordinater: 63°16′59″N 14°14′18″Ö / 63.28306°N 14.23833°Ö / 63.28306; 14.23833
Residensstad Östersund
Area Rankad 3:e
 - Totalt 49 443 km²
Folkmängd Rankad 20:e
 - Totalt 126 410 (2014-06-30)[1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 2,56 invånare/km²
Inrättat 1810
Landsting Jämtlands läns landsting
Landshövding Jöran Hägglund
Länsbokstav Z
Länskod 23
SverigesLän2007Jämtland.svg
Kommunindelningen i Jämtlands län 1952.

Jämtlands län är ett län i Sverige, det vill säga ett statligt förvaltningsområde, som omfattar huvuddelen av landskapen Jämtland och Härjedalen samt delar av Ångermanland och Hälsingland. Även några mindre områden i Dalarna och Lappland ingår i länet. Jämtlands län motsvarar 12,0 procent av Sveriges yta, 49 443 km² och är Sveriges till ytan tredje största län. I Jämtlands län bor 1,5 procent av Sveriges befolkning[2]. Residensstad är Östersund och landshövding sedan den 1 april 2014 är Jöran Hägglund.

1810 bildades länet och dess tillkomst har ungefär lika stora inrikespolitiska som utrikespolitiska orsaker. År 1810 bestod länet enbart av Jämtland-Härjedalen (en beteckning som ibland används synonymt till Jämtlands län), vilket förklarar att länsvapnet är en delad sköld bestående av Jämtlands och Härjedalens landskapsvapen.

Länet domineras politiskt av folkrörelsepartierna Socialdemokraterna och Centerpartiet, (liksom för övrigt Gotlands län), och som överensstämmer med situationen i Nord-Trøndelag fylke i grannlandet Norge. Länet är även politiskt kontrastfyllt; kommunförbundet och flertalet av kommunerna är borgerligt styrda (eller har blocköverskridande koalitioner) medan landstinget är "röd-grönt" och Socialdemokraterna innehar tre av länets fem mandat i riksdagen, som Jämtlands län utgör en valkrets till.

Jämtlands län är glest befolkat och hela 34,4 procent av befolkningen bor på landsbygden, en majoritet av länets invånare bor emellertid i den tätbefolkade Storsjöbygden. Länets näringsliv domineras av små företag, och viktiga sektorer är framför allt de inom trä, turism, handel och livsmedel.

Administration[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Förvaltningsorganisation i länen

Jämtlands län administreras likt övriga län i Sverige. Länet har en länsstyrelse, ett landsting och är uppdelad i åtta kommuner. Kommunerna och landstinget är folkvalda organ och länsstyrelsen är ett statligt organ.

Länsstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommuner i Jämtlands län idag.
Västernorrland förr. Både gult och blått var Västernorrlands län, innan man delade upp det i Gävleborgs län(Blått) och Västernorrlands län(Gult). När Jämtlands län grundades fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.

Länsstyrelsen i Jämtlands län är en statlig myndighet och är regeringens förlängda arm. Länsledningen utgörs av landshövding Jöran Hägglund som är länsstyrelsens chef sedan år 2008. Hägglund är regeringens främste företrädare i länet och informerar om länets behov. Susanna Löfgren är länsråd och har varit tillförordnad landshövding en kort period under 2013. Länsstyrelsen sysslar med samordning, utveckling, tillsyn och förvaltning i länet. Länsstyrelsen är organiserad i sju olika avdelningar: administration, EU:s strukturfonder, regional utveckling, natur, kultur och rennäring, miljö och fiske, lantbruk och förvaltning.

Kommunerna[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands län har åtta primärkommuner. De är territoriellt avgränsade områden och administrativa enheter för lokal självstyrelse. Kommunernas politiska beslut fattas av en folkvald församling, kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser en kommunstyrelse som är kommunens högsta verkställande organ. Nämnder i kommunerna varierar.

Landstinget[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Jämtlands läns landsting

Jämtlands läns landsting är en sekundärkommun som samlar de åtta primärkommunerna inom sig. Landstingets politiska beslut fattas av en folkvald församling, landstingsfullmäktige. Landstingsfullmäktige utser en landstingsstyrelse som leder och samordnar arbetet i landstinget. Jämtlands läns landsting ansvarar främst för hälso-, tand- och sjukvård. Landstinget har även ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget står också för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och bedriver även kulturell verksamhet. Jämtlands läns landsting är det enda landsting som kan härledas ända tillbaka till medeltiden.

Residensstaden[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Östersund

Östersund är länets residensstad och har varit så sedan länet bildades år 1810. Staden var dock länge den minsta i hela Sverige och det tog tid innan den gick om Frösön som länets egentliga huvudort. Östersund ligger vid Storsjön och är länets enda ort som haft stadsprivilegier. I staden finns länsstyrelsens huvudkontor och landshövdingens residens.

Administrativ historia[redigera | redigera wikitext]

I och med freden i Roskilde hamnade Jämtland och Härjedalen återigen tillsammans med Tröndelag, fast den här gången i Sverige.
För landskapshistoria och kultur se: Jämtland och Härjedalen

Jämtland och Härjedalen har både varit separerade och tillsammans administrativt under historiens gång. Härjedalen var tidigt en integrerad del av Trøndelag medan Jämtland först var självständigt före 1178 då landskapet anslöts till Norge efter slaget på Storsjöns is, men utgjorde dock en egen administrativ del av Norge och styrdes av ett allting, Jamtamot. Jämtland hade samma status i "Norgesveldet" som till exempel Island, Shetlandsöarna, Orkneyöarna och Färöarna, fram till slutet av 1400-talet. Jämtland låg också kyrkligt under Uppsala ärkestift samtidigt som Härjedalen tillhörde Nidaros stift. Senare införlivades Jämtland i Trondhjems len, ett av Norges fyra slottslän och i Nidaros stift. Mycket beroende på den stärkta administration som följde Danmarks övertagande av Norge 1536 men i högre grad de krig mellan Danmark och Sverige som utspelades i landskapen. Efter att Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom freden i Brömsebro 1645 hamnade Härjedalen i Hudiksvalls län och Jämtland i Härnösands län. Den här indelningen varade i 13 år tills freden i Roskilde tecknades 1658 då Sverige erhöll Trøndelag och Jämtland-Härjedalen återigen hamnade i Trondheims län, fast nu i Sverige. Det var dock en mycket kortvarig enhet då krig utbröt och efteråt, genom freden i Köpenhamn, blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av Västernorrlands län och var det fram till 1762Gävleborgs län med Härjedalen skildes från Västernorrlands län.

Jämtlands läns bildande[redigera | redigera wikitext]

Kartan från 1905:s gränser omfattar hela dåvarande Jämtlands län. Notera även att den äldre stavningen med e används.

Jämtlands län bildades 1810 då Jämtland och Härjedalen bröts ut ur respektive län. Det var genom en motion undertecknad av den enda riksdagsledamoten från landskapen, Anders Nilsson i Stugun. I skrivelsen menade han att det stora område som låg längs den norska gränsen behövde lokal styrning. Han framhöll också vikten av uppodling i inlandet, vilket skulle stärkas med det nya länet. Ett nytt län skulle också vara bra för vägar, avvittring och flottningsleder hävdade Nilsson i Stugun. Genom att stärka den här regionen skulle man lättare "inom Sveriges gränser vinna Finland åter", som Sverige förlorade till Ryssland året innan. Något lokalt stöd för ett nytt län fanns det emellertid inte ens att tala om, och regeringen tordes inte lägga fram förslaget till riksdagen, där nya utgifter inte sågs med blida ögon. Det var den provisoriska regeringen som tillsattes efter statskuppen mot Gustav IV Adolf som klubbade beslutet, trots bondeståndets högljudda protester mot utökningen av den offentliga sektorn.

Georg Adlersparre hade en central roll i tillkomsten av Jämtlands län.

Jämten Georg Adlersparre, som satt i den provisoriska regeringen och som var nära vän med Anders Nilsson i Stugun spelade en avgörande roll i tillkomsten av länet. Inom den provisoriska regeringen fanns det en stor önskan om en skandinavisk union (vilket var orsaken till att man utsåg den danska prinsen Karl August till tronföljare), främst hos Adlersparre och von Platen. Jämtland-Härjedalen intog här en viktig plats, eftersom de viktigaste förbindelserna mellan Sverige och Norge norr om Värmland gick mellan de här landskapen och Tröndelagen. En länsstyrelse i Östersund skulle avsevärt kunna förbättra kommunikationerna över Kölen.[3]

Den nytillträdda länsstyrelsen 1810 bestod enbart av tio personer och den första landshövdingen blev jämten Anders Wasell, som stöttat Adlersparre och som även var god vän med Nilsson i Stugun. Därefter har länsstyrelsen vuxit och fått fler och fler arbetsområden genom historien. Motståndet mot det nya länet försvann inte lättvindigt; lokala sockenstämmor runt om i länet och riksdagsledamöter från Jämtland och Härjedalen krävde upprepade gånger länets avskaffande, borgarna i den nyanlagda staden Östersund var emellertid mer positiva. Den härjedalska riksdagsmannen Erik Andersson Bång menade till och med att föreningen av Jämtland och Härjedalen var onaturlig, då de historiskt haft rätt lite med varandra att göra.[3]

Sedan tillkomsten har länet blivit större, 1864 överfördes Ytterhogdal och Ängersjö i Hälsingland från Gävleborgs län, och 1974 överfördes Fjällsjö, Bodum och Tåsjö i Ångermanland från Västernorrlands län.

Jämtlands län stavades ursprungligen Jemtlands län, då även Jämtland fortfarande stavades Jemtland. Ibland benämndes länet Östersunds län efter residensstaden. Stavningen med ä tillkom i samband med att bokstaven blev "modärn" vid 1900-talets början.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

En utredningskommitté, Ansvarskommittén, är tillsatt av regeringen, med medlemmar från alla riksdagspartier. De har ett uppdrag att utreda länens framtida ansvar och struktur och länens antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport februari 2007. Man föreslår en minskning till sex eller nio län eller regioner. Tanken är att varje län ska ha även avancerad sjukvård inom de flesta områden. Dessutom ska var och en ha ett stort universitet anses det. Den nya region/länsindelningen sker först 2014 efter ett eventuellt beslut 2010. För Jämtlands läns del innebär kommitténs preliminära besked att länet avskaffas och sammangår med Västernorrlands län eller blir en del i en stor Norrlandsregion.

Se även reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande här nedan.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kända fjäll
Helags och Sylmassivet
Fjäll Altitud (m ö.h.)
Helagsfjället 1 796
Storsylen 1 743
Templet 1 728
Lillsylen 1 704
Åreskutan 1 420
Hundshögen 1 371
Anåfjället 1 332
Sielkentjakke 1 314
Sonfjället 1 277
Munsfjället 1 188
Källa: SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2007
Största sjöar
Storsjöodjuret, Storsjön och Östersund i bakgrunden
Sjö Yta (km²)
Storsjön 456 km²
Ströms Vattudal 170 km²
Kallsjön 156 km²
Flåsjön, Strömsund 110 km²
Torrön 94 km²
Näkten 83 km²
Motiv från Åre
Gårdar i Oviken
Vintervy över Laxsjö
Huvudartikel: Jämtland#Geografi

Jämtlands län är ett kustlöst län som ligger i hjärtat av den skandinaviska halvön i norra Europa. Länet gränsar till Dalarnas län i söder, Gävleborgs län i sydöst, Västernorrlands län i öster, Västerbottens län i norr samt de norska fylkena Nord-Trøndelag i nordväst och Sør-Trøndelag i sydväst. I den västra delen av länet ligger Kölen som sträcker sig genom hela Jämtlands län och, sedan Brömsebrofreden år 1645, utgör landgräns mellan Norge och Sverige.

Länets tre större vattendrag, Ljusnan, Ljungan och Indalsälven startar i fjällkedjan och rinner österut mot Norrlandskusten och ut i Bottenhavet. Även Klarälven påbörjar sin resa söderut i västra Härjedalen. Länets alla älvar och åar uppmäter en sträcka på 280 mil[4].

Berggrunden i östra delen av länet består av urberg och sträcker sig från Flåsjön i norr ner till Brunfloviken och vidare söderut. Berggrunden i den östra delen består av gnejs, diabas, amfibolit, revsundsskiffer och i den sydöstra delen av rätansgranit.

Mittdelen av länet, det centraljämtska silurområdet, breder ut sig runt Storsjön och sträcker sig även längre norrut till Ström och söderut mot Klövsjö/Skorvdalsfjällen. Berggrunden består här av kambrisk och silursk skiffer blandad med kalksten, som gjort detta område mycket bördigt.

Fjällregionen tar vid väster om Storsjön och utgör den östra delen av fjällkedjan som ingår i Kaledoniderna. Det högsta berget är Helagsfjället, ett gnejsmassiv som är Sveriges sydligaste högfjäll. Länet har flera fjällplatåer där Flatruet är den mest kända med sina 975 meter över havet och Sveriges högst belägna allmänna väg. Sveriges högst belägna by finns också i länet, Högvålen, i den södra delen. Det finns många dalgångar mellan fjällkedjan och den västra kusten mot Norska havet vilket har en betydande roll i de centrala delarnas klimat som är att betrakta som lokalmaritimt.

När den senaste inlandsisen drog sig tillbaka för drygt 10 000 år sedan lämnade den efter sig stora mängder jord, sten och block. Det material som avsattes direkt av isen kallas för morän vilket är den i särklass vanligaste jordarten i länet. Länet har även stora torv- och myrmarker.

Nio procent (4 500 km²) av länets yta upptas av länets drygt 17 000 sjöar[4], där Storsjön är länets största samt Sveriges femte största sjö. I Storsjön sägs Storsjöodjuret leva och som var fridlyst i tjugo år mellan 1986 och 2006[5].

Skog täcker större delen av länet (55 procent totalt). Länet förfogar således över 12 procent av landets sammanlagda skogsareal. Länets största ö är Ammerön (Sveriges 19 största), tätt följt av Frösön (Sveriges 27 största). De är båda insjööar.

Nationalpark[redigera | redigera wikitext]

Sonfjället är länets nationalpark, det finns även ett 80-tal naturreservat i Jämtlands län, som utgör en stor del av landets sammanlagda areal avsatt för naturskydd.

Sonfjället, Jämtlands läns nationalpark
Sonfjället, Jämtlands läns nationalpark


Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Största tätorter
Centrala Östersund
Ort Invånare
Östersund 44 327
Brunflo 3 890
Strömsund 3 589
Sveg 2 547
Krokom 2 277
Bräcke 1 651
Åre 1 417
Järpen 1 408
Ås 1 218
Hammarstrand 1 052
Lit 1 040
Svenstavik 1 004
Hammerdal 974
Funäsdalen 890
Nälden 873
Källa: SCB, Tätorter (2010)[6]
Utlandsfödda i Jämtlands län (2006)
En stor majoritet av länets invånare är födda i Norden
Ursprungsland Antal
Norge 1 276
Finland 917
Tyskland 333
Thailand 290
Irak 226
Polen 219
Turkiet 193
Danmark 178
Övriga 2 833
Källa: SCB, Tabeller över Sveriges befolkning 2006

Jämtlands län är mycket glest befolkat med färre än 3 invånare/km². Befolkningen är ojämnt fördelad och majoriteten bor i Storsjöbygden, alltså området runt Storsjön. 43 666 personer, 34,4 procent av länets samtliga medborgare, bodde år 2005 utanför en tätort, näst högsta procentuella siffra bland alla län. Endast 1 procent av länets mark är bebyggd och det finns endast en stad, Östersund, som haft stadsprivilegier sedan 1786 och som är centralort i kommunen med samma namn. Viktiga tätorter är de övriga centralorterna: Bräcke, Hammarstrand, Järpen, Krokom, Strömsund, Sveg och Svenstavik. Andra nämnvärda orter är;

Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor är 81,94 år och 77,73 år för män[7].

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Jämtlands län 1970–2012
År Invånare
1970
  
131 289
1975
  
133 433
1980
  
134 934
1985
  
134 190
1990
  
135 726
1995
  
135 584
2000
  
129 566
2005
  
127 028
2010
  
126 691
2012
  
126 201
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Befolkning kommunvis[redigera | redigera wikitext]

Kommunvis dominerar Östersund, kommunen har något över fyra gånger fler invånare än tvåan Krokom. Ragunda kommun är befolkningsmässigt den minsta kommunen. Siffrorna nedan är från den 31 mars 2008 och under det första kvartalet för 2008 ökade befolkningen i Åre, Bergs och Östersunds kommuner, och minskade i samtliga övriga[8].

Demografi[redigera | redigera wikitext]

142 000 människor i Sverige är födda i Jämtlands län. 69 procent av Jämtlands läns nuvarande befolkning är födda i länet (90 000), vilket är högre än riksgenomsnittet[9]. Av dem som är födda i länet men som inte är bosatta där [när?] bor (cirka) 15 600 i Stockholms län, 6 500 i Västernorrlands län, 5 000 i Västra Götalands län, 3 900 i Gävleborgs län och 3 000 i Uppsala län. Av dem som nu bor i Jämtlands län men som är födda i ett annat län kommer cirka 9 000 från Västernorrlands län, 6 400 från Stockholms län och 3 000 från Västerbottens län[10].

Jämtlands län hade lägst antal asylsökande i förhållande till folkmängd i Sverige 2007, 0,2 asylsökande per 1 000 invånare[10].

Befolkningen i Jämtlands län har den högsta medelåldern bland nygifta i landet. Medelåldern för nygifta män är 37,2 år och för kvinnor 33,8 år[10].

72,1 procent av alla nyfödda barn i länet är födda av en ogift mor, i Jämtlands län får de flesta par barn innan de gifter sig. Par i Jämtlands län är högst benägna att behålla sina respektive efternamn, 24 procent gör det, vilket är långt över riksgenomsnittets 17 procent, 65,9 procent tar mannens efternamn (lägst i Sverige) och 8,1 procent tar kvinnans efternamn, vilket är högst bland länen i norra Sverige, dock något under riksgenomsnittet. 38 procent av befolkningen i Jämtlands län har ett -sonnamn i efternamn och 1,19‰ har ett -dotternamn (till exempel Ida Ingemarsdotter), vilket är allra högst i Sverige[11]. Jämtlands län ligger under riksgenomsnittet när gäller medelålder för förstagångsföräldrar, 28,7 år för förstagångsmödrarna och 31,3 år för förstagångsfäderna. 28 procent av de nyfödda får samma efternamn som båda sina föräldrar.

Utlandsfödda[redigera | redigera wikitext]

5,1 procent av Jämtlands befolkning, eller något under 6 500 personer, är födda i ett annat land än Sverige, endast Gotlands län har en lägre procentuell andel utlandsfödda[10]. Kommunvis bor det i reda tal flest utlandsfödda i Östersunds kommun, procentuellt är siffrorna däremot högst för Bräcke kommun där 6,2 procent av befolkningen är födda utomlands, och lägst i Bergs kommun, där enbart 3,4 procent är födda i ett annat land än Sverige. Av de 6 500 är omkring 1 300 födda i Norge (för fullständiga siffror se tabellen eller källan, det här gäller för hela avsnittet), Jämtlands län är tillsammans med Värmlands län de enda i Sverige där den största gruppen av utlandsfödda är norrmän. Av de övriga nordiska länderna är ungefär 920 födda i Finland, 180 i Danmark och 25 på Island, sammanlagt är litet över 2 400 födda i ett annat nordiskt land. Antal födda i de utomnordiska länderna i EU uppgår till 1 080 personer där den största gruppen kommer från Tyskland, 330 personer, därefter Polen med 220 personer och Storbritannien med 100. 620 personer är födda i andra länder inom Europa (icke-EU/nordiskt land) där Turkiet är det vanligaste födelselandet, 190 personer är födda där, 190 är födda i dåvarande Jugoslavien (med Bosnien och Hercegovina) och 90 personer är födda i Ryssland. De resterande är fördelade i en rad olika länder runt om i världen, 330 personer är födda i Afrika, 230 i Nordamerika, främst USA, 270 i Sydamerika och 1 500 i Asien och den största gruppen där är födda i Thailand, 290 personer, därefter följer Irak med 230 personer, Iran med 140 personer, Indien med 125 och Sydkorea med 110 personer (siffrorna för båda är från 2005) och Libanon 100 personer.[10]

Utländska medborgare[redigera | redigera wikitext]

Ungefärlig utbredning av fornnordiska och närbesläktade språk på 900-talet. Den fornvästnordiska dialekten utgörs av det rödmålade området (notera expansionen in i Jämtland och Härjedalen)

2,8 procent av befolkningen, eller 3 500 personer, i länet är medborgare i ett annat land, även här så är det endast Gotlands län som har en procentuellt andel lägre. 1 320 har medborgarskap i ett annat nordiskt land, främst Norge (även här så kan exakta siffror återfinnas i källan i stället för den löpande texten). 740 personer har medborgarskap i ett annat EU-land (bortsett från Danmark och Finland), mestadels Tyskland och Polen. 230 har medborgarskap i ett annat europeiskt land, främst i något land på Balkan och Turkiet. 200 har medborgarskap i något afrikanskt land, 120 personer har medborgarskap i något nordamerikanskt land och 90 personer har medborgarskap i något sydamerikanskt land. 730 personer har medborgarskap i något asiatiskt land, främst Thailand och Irak. Omkring 20 personer betecknas som statslösa.[10]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Härnösands stift och Svenska kyrkan har många medlemmar i Jämtlands län

I hela Jämtland talas svenska med lokal prägel. De genuina folkmålen talas dock fortfarande i viss omfattning. Traditionellt talas jämtska i hela Jämtland (bortsett från den östra delen), uppskattningsvis talas jämtskan idag av cirka 50 000 personer, men långt fler förstår den ganska väl. Härjedalska talas traditionellt i Härjedalen. Både jämtskan och härjedalskan har utvecklats ur fornvästnordiskan och står tröndskan som talas på andra sidan Kölen nära. I de delar som hör till landskapet Ångermanland i nordöstra Strömsunds kommun och delar av östra Jämtland (främst Ragunda) talas "norrländska" dialekter. I östra delen av Härjedalens kommun talas traditionellt hälsingemål, främst i området runt Ytterhogdal. I Jämtlands län finns det även omkring 300 samer som talar sydsamiska. Efter tvångsförflyttningar under första hälften av 1900-talet från norra Sverige talas även Nordsamiska som är så pass avlägset från Syd-Sydsamiskan att de med svårighet kan förstå varandra. Även Samerna i Idre nya Sameby talar Nordsamiska.

Religion[redigera | redigera wikitext]

I Jämtlands län är majoriteten av befolkningen kristen, men det finns även större grupper av ateister och muslimer. Länet är en del av Härnösands stift, Svenska kyrkan, som har de högsta medlemstalen i Sverige, 87 procent av befolkningen är medlemmar. Denna siffra omfattar även Västernorrlands län[12], vilket gör den något missvisande då de lägsta procentuella medlemstalen i Jämtlands län finns i Östersunds kontrakt där 88 procent av befolkningen är medlemmar. Beräkningsvis så är 9 av 10 i Jämtlands län medlemmar i Svenska kyrkan. Medlemstalen sjunker, fast den sjunkande siffran är mycket låg, ungefär 0,66 procent per år går ur kyrkan, vilket är bland de absolut lägsta procentuella talen i Sverige[13].

Politik[redigera | redigera wikitext]

Euroskepticismen är stor i länet.

Jämtlands län domineras av folkrörelsepartierna Socialdemokraterna och Centerpartiet, något som är tämligen unikt i Sverige där Moderaterna ofta dominerar stort över de övriga borgerliga partierna. Länet överensstämmer dock väl med de närliggande områdena på den norska sidan, då främst Nord-Tröndelag där systerpartierna Arbeiderpartiet och Senterpartiet är de två största. Politiskt sett är länet kontrastfyllt, kommunförbundet och flertalet av kommunerna är borgerligt styrda (eller har blocköverskridande koalitioner) medan landstinget är "röd-grönt" och Socialdemokraterna tar majoriteten av länets mandat till Riksdagen.

Europeiska Unionen[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen i Jämtlands län är mest negativa till EU och EMU i hela Sverige. Margareta Winberg och Eva Hellstrand från länet var båda ledande företrädare inom Folkrörelsen Nej till EU och vid folkomröstningen om EU-medlemskap röstade 72,5 procent av länsbefolkningen "Nej". Något som förklarats med den lokala misstron mot byråkratin i Bryssel och de långa avstånden mellan makthavarna och befolkningen[14]. Vissa av nejsidans mest aktiva företrädare ämnade till och med att återföra Jämtland med Norge, i protest mot Sveriges inträde i unionen. Men av detta blev det intet av.

Motståndet mot införandet av euron var dock högre då hela 77,2 procent av länsbefolkningen röstade "Nej". Valdeltagandet låg då på 84,8 procent, endast Västerbottens län hade högre valdeltagande. Som jämförelse var valdeltagandet vid det senaste riksdagsvalet 79,82 procent, där endast fyra län (med Jämtland) hade lägre än 80 procent. Starkaste motstånd i hela landet mot EU och EMU återfinns i Strömsunds kommun där 82 procent röstade "Nej" till EU och 86,1 procent röstade "Nej" till införandet av euron.

Kommunfullmäktigevalen 2006[redigera | redigera wikitext]

Östersunds kommuns folkvalda styr kommunen från Östersunds rådhus
Kommunhuset i Bräcke
Kommunhuset i Krokom
Strömsunds kommunhus

Efter valet till kommunfullmäktige 2006 blev det maktskifte i Åre, Krokoms och Strömsunds kommuner. I Bergs kommun blev det en ny majoritet efter att Bergspartiet bytte samarbetspartners, tidigare samarbetade man med Socialdemokraterna. Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet blev en del i det nya styret av Bergs kommun. Även i Östersunds kommun blev det en ny majoritet efter att Miljöpartiet inkluderades i det tidigare styret, i Bräcke inkluderades Vänsterpartiet, i Härjedalen inkluderades Centerpartiet och Folkpartiet i det tidigare styret. Ragunda kommun var den enda kommun där läget blev oförändrat, Socialdemokraterna och Centerpartiet fortsatte att regera där. Största procentuella ökning i kommunvalet stod Moderaterna för, man tog även flest mandat. Socialdemokraterna fortsätter att vara största parti mandatmässigt sett. Centerpartiet är det enda parti (bortsett från de lokala partierna) som är rösttalsmässigt starkare i kommunfullmäktigevalen jämfört med riksdagsvalet (se nedan). Kristdemokraterna och Miljöpartiet har haft svårt att få fäste i kommunerna i Jämtlands län. Flera kommuner har dock starka lokala partier.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 29 117 38,19 −2,06 135 −16
  Centerpartiet 15 579 20,43 −1,62 72 −4
  Moderata samlingspartiet 10 915 14,31 +5,17 45 +12
  Vänsterpartiet 5 869 7,70 −2,81 28 −10
  Folkpartiet liberalerna 3 198 4,19 −1,31 12 −6
  Miljöpartiet de Gröna 2 995 3,93 −0,03 11 −1
  Kristdemokraterna 2 245 2,94 −0,59 9 −3
  Rättvis Demokrati 2 093 2,74 +2,74 9 +9
  Bergspartiet 1 256 1,65 −0,93 11 −5
  Folkets Röst-Vox Humana 889 1,17 +0,22 7 +2
  Sverigedemokraterna 776 1,02 +1,02 2 +2
  Allians för Ragunda 685 0,90 +0,90 6 +6
  Fria Norrland 189 0,25 +0,05 1
  Övriga partier 446 0,58 −0,75 0
 
  Giltiga röster totalt 76 252 97,49
  Ogiltiga röster 1 960 2,51
  Totalt 78 212 77,54 348 −14

Tabellen visar hur samtliga mandat från alla 8 kommuner är fördelade. Partierna är sorterade efter angivna röster. Mandatminskningen skedde i Strömsunds kommun

Landstingspolitik[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands läns landsting är Centerpartiets överlägset starkaste landsting (observera dock att Gotland, där Centerpartiet också är starkt, saknar landsting). Även Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är starkare än riksgenomsnittet i Jämtland. Jämtland är samtidigt Kristdemokraternas svagaste landsting och Folkpartiets näst svagaste. Även Moderaterna och Sverigedemokraterna är särskilt svaga i Jämtlands län. Valdeltagandet brukar ligga under riksgenomsnittet för landstingsval. I landstingsvalet 2006 hade Jämtland det lägsta valdeltagandet i landet, och i valet 2010 det näst lägsta (79,7 procent).

Nedanstående tabell visar valresultatet i 2010 års landstingsval.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 32 237 40,96 + 1,60 24 + 2
  Centerpartiet 12 667 16,10 – 4,22 9 – 2
  Moderata samlingspartiet 15 307 19,45 + 3,06 11 + 2
  Vänsterpartiet 5 414 6,88 – 2,11 4 – 1
  Folkpartiet liberalerna 3 358 4,27 – 0,82 3 +/– 0
  Miljöpartiet de gröna 4 722 6,00 + 1,32 4 + 1
  Kristdemokraterna 1 875 2,38 – 1,32 0 – 2
  Sverigedemokraterna 2 130 2,71 + 1,49 0 +/– 0
  Övriga partier 990 1,26 + 1,00 0 +/– 0
 
  Borgerliga (C, M, FP, KD) 33 207 42,20 – 3,49 23 – 2
  Röda blocket (S, V) 37 651 47,84 – 0,52 28 + 1
  Miljöpartiet 4 722 6,00 + 1,32 4 + 1
 
  Giltiga röster totalt 78 700 97,29
  Ogiltiga röster 2 195 2,71
  Totalt 80 895 79,66 55

Politiska majoriteter i Jämtlands län[redigera | redigera wikitext]

Centerpartiet är med i styret i flest kommuner (5/8) och har kommunalrådsposter i samtliga kommuner i länet. Socialdemokraterna har flest ordförandeposter i kommunstyrelserna (4/8), S har även flest oppositionsrådsposter i kommunerna (4/8) och har således likt Centerpartiet kommunalrådsposter i samtliga kommuner. Jämnast mellan majoriteten och oppositionen är det i Östersunds kommun, den styrande majoriteten förfogar över 35 av kommunens 67 mandat. Ragunda kommun är den enda kommunen utan ett oppositionsråd, detta då Allians för Ragunda, i egenskap av största oppositionsparti, inte valt att tillsätta något.

Regional Samverkan[redigera | redigera wikitext]

I Jämtlands län har frågor om ökat regionalt självstyre varit aktuella[när?] länge, olika politikergrupper har diskuterat möjligheten med ett länsparlament, eller regionfullmäktige. Samtliga partier förutom Moderata Samlingspartiet ställde sig bakom en ansökan till Regeringen Persson om att få bilda en egen region, Region Jämtland, liknande de i Skåne och Västra Götaland. Vissa ville till och med återupprätta det gamla jämtska alltinget, Jamtamót (jämtars möte). I slutändan blev det inget då Regeringen avslog ansökan. Det fanns även idéer om att bilda ett indirekt valt regionalt samverkansorgan (RSO) men regionens partier kunde inte enas och det blev inget. I Jämtlands län finns det ett Råd för regional utveckling som är som ett forum för frågor som rör länet. Jämtlands län har även ett kommunförbund som sedan valet 2006 leds av länets borgare under ordförande Maria Söderberg (c) från Krokoms kommun. Sex av länets kommuner är medlemmar i Inlandskommunernas Ekonomiska Förening, där Östersundspolitikern Per Söderberg (c) är vice ordförande samt länets representant.

Reaktioner angående Ansvarskommitténs betänkande[redigera | redigera wikitext]

Länets folkvalda ställde sig i överlag mycket kritiska till Ansvarskommitténs preliminära besked. Endast några få kunde tänka sig en enda region för norra Sverige, ett "Stornorrland", som föreslogs. Ledande socialdemokrater i länet har drivit frågan om en sammanslagning med Västernorrlands län och bildandet av region MittSverige. Centerpartiet har varit mycket splittrad i frågan, men majoriteten i partiet har så småningom också ställt sig bakom region MittSverige. Moderaterna har hela tiden varit skeptiska till hela regionfrågan och anser att landstingen bör läggas ner och att sjukvården skall göras statlig. I Västernorrlands län har kommunerna varit splittrade och enbart Ånge och Sundsvalls kommuner har velat bilda region MittSverige.

Förra gången frågan var aktuell, på 1960-talet, bildades Republiken Jamtland (1963) och så kallade fykort skickades till regeringen (1967).

Den 4 juni 2008 tog landstingsstyrelsen beslutet att tillsammans med Ånge och Sundsvalls kommuner ansöka om att få bilda region MittSverige, ansökan kommer att skickas till Regeringen Reinfeldt om landstingsfullmäktige antager förslaget. I omröstningen lade Vänsterpartiet ned sina röster, Miljöpartiet som förordar region Jämtland och Moderaterna röstade emot, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna röstade för.

Jämtlands län i rikspolitiken[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Riksdag
Huvudartikel: Jämtlands läns valkrets

Efter riksdagsvalet 1976 utsågs Nils G. Åsling från länet industriminister fram till 1978 och därefter industriminister på nytt efter riksdagsvalet 1979 fram till 1982. Vid riksdagsvalet det året återtog Moderaterna ett mandat från Centerpartiet och dessa två partier kom att dominera på den borgerliga sidan då Folkpartiet försvagades. Vid riksdagsvalet 1994 utsågs Margareta Winberg till jordbruksminister och två år senare arbetsmarknadsminister. Vid riksdagsvalet 1998 förlorade Socialdemokraterna för första gången på dryga 70 år ett mandat och hade då två stycken efter att Vänsterpartiet erhållit sitt första mandat någonsin i valkretsen. Winberg utsågs till jordbruksminister på nytt (även jämställdhetsminister). Vänsterpartiet lyckades behålla sitt riksdagsmandat vid riksdagsvalet 2002. Vid samma val fick Socialdemokraterna åter tre riksdagsmandat och länet hade 6 riksdagsmandat (då Moderaterna erhöll ett utjämningsmandat). Winberg utsågs efter valet till vice statsminister vilket hon var i ett år och Berit Andnor utsågs samtidigt till biträdande socialminister och år 2004 till socialminister.

Vid valet den 21 september 2006 tappade samtliga riksdagspartier utom Centerpartiet och Moderaterna röster. Den största minskningen stod Socialdemokraterna för och Moderaterna hade den största ökningen. Junilistans valresultat i valkretsen blev det dubbla (i procentenheter) jämfört med riket i helhet och Sverigedemokraterna fick ungefär hälften så stort procentuellt stöd jämfört med riket. Ola Sundell fick ett fast riksdagsmandat, tidigare satt han på ett utjämningsmandat. Vänsterpartiet och Camilla Sköld Jansson förlorade sitt riksdagsmandat och Per Åsling blev inkryssad på Centerpartiets mandat och ersatte partikamraten Håkan Larsson efter en lyckad personvalskampanj. Marie Nordén blev vald som ordinarie ledamot för Socialdemokraterna, tidigare mandatperiod var hon ersättare för Berit Andnor, som då var statsråd och som nu blev riksdagsledamot igen. Rune Berglund förlorade sitt mandat och Gunnar Sandberg fick behålla sitt. Sundell har suttit längst (sedan 1994)på Jämtlandsbänken i riksdagen av nuvarande ledamöter.

Jämtlands läns valkrets är Centerns procentuellt näst starkaste (efter Gotlands län) och valkretsen är även Folkpartiets procentuellt svagaste. Länet hade Sveriges fjärde lägsta valdeltagande (procentuellt) vid det senaste riksdagsvalet. Länet hade även det fjärde lägsta rösttalet (procentuellt) på partier utanför riksdagen samt det fjärde högsta procentuella talen blankröstande.

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
# % +/− % # +/−
  Socialdemokraterna 31 322 40,15 −4,42 3
  Moderata samlingspartiet 13 753 17,63 +7,75 1
  Centerpartiet 13 111 16,81 +1,58 1
  Vänsterpartiet 6 484 8,31 −2,71 0 −1
  Miljöpartiet de Gröna 3 907 5,01 −0,15 0
  Folkpartiet liberalerna 3 226 4,13 −3,12 0
  Kristdemokraterna 2 914 3,74 −1,30 0
  Sverigedemokraterna 1 224 1,57 +1,57 0
  Junilistan 901 1,15 +1,15 0
  Övriga partier 1 176 1,51 −0,29 0
 
  Giltiga röster totalt 78 018 97,86
  Ogiltiga röster 1710 2,14
  Totalt 78 728 79,82 5

Personröster[redigera | redigera wikitext]

I Jämtlands län var 29,2 procent av alla röster personröster. Det är den näst högsta siffran i landet och långt över riksgenomsnittets 21,9 procent. Två riksdagsledamöter från Jämtlands län blev personvalda, Per Åsling och Ola Sundell.

C Mp Övr. M Kd Fp V S
Personröster i procent
av antal röster

45,95 %


37,04 %


29,75 %


27,02 %


26,36 %


25,70 %


24,77 %


23,79 %

Antal personröster 6 025 1 447 982 3 716 768 829 1 606 7 453
Kandidat med flest röster

Kandidatens personröster

Procent av partiets samtliga röster
Per Åsling

2 883

21,99 %
Maria Wetterstrand
771

19,73 %




Ola Sundell

1 686

12,26 %
Christina Doctare
274

09,40 %
Kerstin Weimer
289

08,96 %
Camilla Sköld Jansson
985

15,19 %
Berit Andnor

2 277

07,27 %

Riksdagsledamöter[redigera | redigera wikitext]

Namn Uppdrag Politiskt parti

Civilutskottet

  Gunnar Sandberg Ordinarie ledamot  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 

Finansutskottet

  Per Åsling Suppleant Centerpartiet

Konstitutionsutskottet

  Berit Andnor Ordförande Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

Kulturutskottet

  Gunnar Sandberg Ordinarie ledamot  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 

Miljö- och jordbruksutskottet

  Ola Sundell Ordinarie ledamot  Moderata Samlingspartiet 

Näringsutskottet

  Marie Nordén Suppleant Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

Skatteutskottet

  Per Åsling Suppleant  Centerpartiet 

Trafikutskottet

  Marie Nordén Ordinarie ledamot Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

Personer med länsanknytning på ledande poster i departementen[redigera | redigera wikitext]

Namn Uppdrag Politiskt parti

Justitiedepartementet

  Beatrice Ask Justitieminister Moderata samlingspartiet 

Näringsdepartementet

  Jöran Hägglund Statssekreterare hos Maud Olofsson  Centerpartiet 

Energi[redigera | redigera wikitext]

Hammarforsens vattenkraftverk i Ragunda kommun

Jämtlands län är självförsörjande och nettoexportör vad det gäller elenergi, omkring 80 procent exporteras. Länet förbrukar näst minst av alla län, 39 270 kilowattimmar per invånare, långt under riksgenomsnittet. Jämtland läns energiförbrukning går främst till uppvärmandet av hus, i kontrast mot nästan alla övriga län där den största delen går till industrin. Länet producerar sammanlagt 11 867 581 megawattimmar varav 10 991 164 kommer från vattenkraft. I Jämtlands län finns ett runt 60 vattenkraftverk och i Ragunda kommun finns nio stycken, vilket gör att den utvunna elen från Ragunda kommun uppgår till tio procent av Sveriges sammanlagda vattenkraft. Vattenkraftsstationerna är främst belägna vid älvarna Ljungan, Ljusnan och Indalsälven med deras respektive källflöden. I Jämtlands län finns även ett antal dussin vindkraftverk och ett fåtal kraftvärmeverk, främst i Östersund. I framför allt Härjedalens kommun utvinns torv och i Östersund utvinns även biogas ur avfall. Jämtlands län använder runt 60 procent förnyelsebar energi, vilket är mycket i förhållande till andra regioner och även länder.[15]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Skogen, marken och vattnet är viktiga för länet

Jämtlands län är jämte Gotlands län det mest företagstäta län i Sverige. Det finns nära 16 företag per 100 invånare. Jämtlands län har även den högsta företagsamheten bland kvinnor i landet. Det finns 8 kvinnliga företagare per 100 kvinnliga invånare i åldersgruppen 25-64[16]. 48 procent av befolkningen mellan 18 och 30 år i Jämtlands och Västernorrlands län föredrar att bli egna företagare framför anställda, det är den högsta siffran i landet[17]. Länet har ett eget "Gnosjö", nämligen Trångsviken med närliggande byar i Krokoms kommun. Där finns det 80 företag på en befolkning runt 700. När det gäller tillväxtföretag i förhållande till befolkning hamnar länet på en sjunde plats, endast Stockholms, Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Skånes och Hallands län hade fler[2]. År 2006 utsågs Åre kommun till årets tillväxtkommun[18]. År 2006 förvärvsarbetade cirka 13 900 personer inom kommunerna och drygt 4 100 åt landstinget. Cirka 35 000 förvärvsarbetade inom näringslivet och ungefär 3 350 personer inom den statliga förvaltningen. Nästan 2 900 personer förvärvsarbetade då inom andra organisationer och offentliga institutioner[19].

Arbetsmarknad[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands läns arbetslöshet ligger (april 2008) på 2,6 procent[20], 0,3 procentenheter högre än riksgenomsnittet, antalet arbetslösa är 2 068 personer. 2 procent av länets befolkning är sysselsatt inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 0,6 procentenheter över riksgenomsnittet. Likt riket i övrigt går arbetslösheten för närvarande[när?] ned. Jämtlands län har de högsta ohälsotalen, alltså antalet dagar med sjukskrivna och med sjukpension under ett år, i Sverige, 47 stycken[21]. Trots det uppgick förvärvsintensiteten, alltså den andel av befolkningen som förvärvsarbetar, oavsett var de gör detta, 2006 till 79 procent, den fjärde högsta i Sverige efter Hallands, Kronobergs och Jönköpings län. Förvärsintensiteten var lägst i Bräcke kommun där den var 76,6 procent och högst i Åre kommun med 81,6 procent, tätt följt av Bergs kommun och Krokoms kommun med 81,5 respektive 81,3 procent.[22].

Industri[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands län är efter Gotland den minst industrialiserade regionen i Sverige. Endast 15 procent av befolkningen är verksam i denna näring. Industrin domineras av små företag, endast 50-60 av länets industriföretag har över 50 anställda[2]. De flesta industriföretag finns i Östersundsområdet. Mer än 16 procent av Jämtlands läns industriarbetare är verksamma inom skogsindustrin.

Lantbruk[redigera | redigera wikitext]

Fittjebuan (Fittjebodarna), fäbodvall i södra Jämtland
Renar i Jämtlands län

Lantbruket i Jämtlands län är det renaste i Sverige och man använder minst mängd av bekämpningsmedel och handelsgödsel.[2] Länet har 58 000 hektar jordbruksmark som omfattar 1 procent av länets totala yta. Det finns runt 8 200 jordbruksföretag och 9 100 personer, omkring 7 procent av befolkningen är stadigvarande sysselsatt inom denna näring[23]. En andel som är klart över riksgenomsnittet. Jordbruket i Jämtlands län domineras av mjölk- och köttproduktion, nötkreatur är vanligast men det finns även lamm och svin. Den här näringen har lång tradition i främst Härjedalen och södra Jämtland där fäboddrift länge haft en central roll och finns fortfarande kvar. Kunskaperna man besitter, mycket tack vare fäbodbruken har i allra högsta grad bidragit till att länet blivit framstående inom getosttillverkning. 30 procent av Sveriges getbestånd finns i Jämtland och det finns många gårdar, bland annat i Skärvången, Herrö och Oviken som tillverkar mejeriprodukter. Den ekonomiska föreningen Milko har sitt huvudsäte i Östersund och har många mjölkbönder i länet. De jordbruksområden som är mest betydelsefulla är de runt Storsjön och längs de stora älvarna. Vall är den vanligaste grödan. Matpotatis och korn odlas också i stor omfattning. Jämtlands län har även ett levande fjällnära lantbruk.

Rennäring[redigera | redigera wikitext]

I Jämtlands län finns det 12 samebyar (inklusive Idre sameby i norra Dalarna) med rätt att idka rennäring. Samtliga finns i länets västra delar mot gränsen till Norge. Jämtlands län har 80 företag som sysslar med renskötsel och det finns över 45 000 renar i länet. Cirka 200-300 personer är sysselsatta inom denna näring. Rennäringen finansieras till viss del av statliga anslag.

Handel[redigera | redigera wikitext]

Köpcentrumet Lillänge i Östersund

Handeln har historiskt varit en vital del för Jämtland och Härjedalen. Redan under forntiden gick det en handelsled mellan Östersjön och Atlanten genom Storsjöbygden. I slutet av 300-talet restes Mjälleborgen, en fornborg på Frösön för skydda och kontrollera järnproduktionen. Innan järnvägen och lanthandeln var det forbönderna som skötte handel och transporter mellan landskapen och Tröndelag. Transithandel var mycket vanligt. Man sålde järn, spannmål, linne, humle, smör, talg och fågel på marknaden i Levanger, Marsimartnan. Därifrån köpte man med sig hästar, fisk, drycker, salt och kryddor med sig hem. Sedan reste man söderut i Sverige för att sälja det man köpt. Årligen strömmade folk till den stora Jamtamotsmarknaden senare omdöpt till Gregoriemarknaden på Frösön. Vissa bönder kunde tjäna stora summor pengar på detta och blev storhandlare. Detta ogillades starkt av svenska myndigheter som tyckte att handeln skulle förbehållas städerna. Särskilt i Sundsvall var borgarna mycket missnöjda med landsbygdshandeln och gränshandeln med Norge. För att begränsa detta grundades Östersund 1786.

Idag har Östersund utvecklats till ett starkt service- och handelscentrum för hela Jämtlands län. Gregoriemarknaden hålls numera i Östersund och detaljhandeln omsätter 30 procent mer än vad befolkningsunderlaget borde ge.

Utförsåkning i Åre

Turism[redigera | redigera wikitext]

Jämtlands län är ett av Sveriges största turistlän. I Jämtlands län finns en professur i turism, en turismlinje på Mittuniversitetet och turismforskningsinstitutet ETOUR. I länets sydvästra delar är turismnäringens betydelse för arbetsmarknaden den högsta i landet med över 30 % lokalt. Besökande turister omsätter cirka 3,1 miljarder kronor per år. 3 500 årsysselsatta tar hand om turisterna som förlägger nästan åtta miljoner gästnätter i länet. Cirka 23 procent av gästnätterna står utländska turister för, där norrmän är i klar majoritet följt av tyskar, danskar, holländare och finnar.

Vinterturismen dominerar, med skidanläggningar såsom Åre-Duved, Funäsdalsfjällen, Edsåsdalen, Storlien, Vemdalen-Björnrike-Klövsjö-Storhogna, Lofsdalen har länet mycket att erbjuda. Svenska Liftanläggningars organisation, SLAO, har sitt säte i Östersund. Verksamma i länet såsom Skistar och Jamtli har blivit tilldelade det "Stora Turismpriset". Jämtland-Härjedalen hade år 2005 de största intäkterna på kommersiellt boende per capita när hela Sverige jämfördes. De totala boendeintäkterna på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser var då 363,5 miljoner kronor. Fördelat per invånare landade intäkterna på 2 853 kronor. I länet säljs 180 000 fiskekort årligen vilket är fler än i något annat län och fler än vad länet har invånare. Fisket omsätter drygt 400 miljoner kronor varje år och lockar 120 000 turister.

I länet arrangeras Sverige största gatufestival, Storsjöyran, varje år i slutet av juli.

Till turistattraktionerna hör bland annat Tännforsen, den Thailändska paviljongen, S/S Thomée, Hoverbergsgrottan, Mus-Olles museum, Frösö zoo, Härjedalens fjällmuseum, Döda fallet, Storsjöodjuret, Jamtli, Korallgrottan och Frösö kyrka.

Skidspår i Ljungdalen med länets två högsta berg (Helags och Sylarna) till vänster.
Skidspår i Ljungdalen med länets två högsta berg (Helags och Sylarna) till vänster.


Statliga verk och myndigheter[redigera | redigera wikitext]

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser och Statens folkhälsoinstitut har sina huvudkontor i Jämtlands län. Myndigheterna Trafikanalys och Tillväxtverket har också kontor i Östersund. I Östersund finns också Försäkringskassans centrala kontrollavdelning som undersöker bidragsfusk. Sysselsättningen inom statliga verk och myndigheter är långt lägre i Jämtlands län jämfört med andra län.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Mittnabotåget i Östersund

I Jämtlands län finns det två flygplatser med reguljär trafik, Åre Östersund flygplats belägen på Frösön och Svegs flygplats. E14 går genom länet i öst-västlig riktning, från Sundsvall till Trondheim och E45 (Inlandsvägen) går genom länet i nord-sydlig riktning, från Karesuando till Göteborg. Det finns två tågförbindelser, Inlandsbanan och Mittbanan. Mellan Östersund och Sundsvall samt mellan Östersund och Trondheim går Mittnabotåget. Det finns även InterCity- och X2000-tågförbindelser mellan Östersund/Åre/Duved och Stockholm som trafikeras av SJ samt Nattåg mellan Storlien/Duved och Stockholm, Göteborg och Malmö. För busstrafiken inom länet ansvarar Länstrafiken i Jämtlands län.

Länets kommunikationsnät är väl utbyggt och dess fiberoptiska nätverk är ett av de främsta i landet. Priserna är konkurrenskraftiga då länet har många aktörer på marknaden.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. 13 augusti 2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  2. ^ [a b c d] ”Länsbroschyr” (PDF). Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2008. sid. 43-44. http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/09E2CF8A-47DA-4D15-B17D-E892A70352C8/0/Lansbroschyr.pdf. Läst 28 januari 2009. 
  3. ^ [a b] Rumar, Lars (1994). ”Vårt läns historia”. i Sten Rentzhog. Jämten 1993. sid. 146-150 
  4. ^ [a b] ”Fiske i Jämtland”. Jämtlands länsstyrelse. http://www.z.lst.se/z/amnen/fiske/. Läst 11 juni 2008. 
  5. ^ ”Fridlysningen”. Storsjoodjuret.com. http://www.storsjoodjuret.com/fridlysningen~18.php. Läst 11 juni 2008. 
  6. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  7. ^ ”Tabeller över Sveriges befolkning 2005” (PDF). Statistiska Centralbyrån. 2006. sid. 267. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2005A01_BR_BE0106TAB.pdf. Läst 11 juni 2008. 
  8. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2008 och befolkningsförändringar kvartal 1 2008”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____236124.aspx. Läst 11 juni 2008. 
  9. ^ ”Beskrivning av Sveriges befolkning 2005” (PDF). Statistiska Centralbyrån. 2006. sid. 42. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2005A01_BR_BE0106TEXT.pdf. Läst 11 juni 2008. 
  10. ^ [a b c d e f] ”Tabeller över Sveriges befolkning 2006” (PDF). Statistiska Centralbyrån. juli 2007. sid. 90-91. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2006A01_BR_BE0107TAB.pdf. Läst 11 juni 2008. 
  11. ^ ”Var tredje svensk har ett son-namn” (PDF). Statistiska Centralbyrån. 2005. Arkiverad från originalet den 2006-04-21. http://web.archive.org/web/20060421002102/http://www.scb.se/Grupp/allmant/BE0801_2005K04_TI_10_A05ST0504.pdf. Läst 11 juni 2008. 
  12. ^ ”Om stiftet”. Svenska kyrkan, Härnösands stift. http://kyrkepi.knowit.se/Harnosands_stift/Om_stitftet/. Läst 11 juni 2008. 
  13. ^ ”Flykten från Svenska kyrkan fortsätter”. Sveriges Radio. 2005-12-11. http://www.sr.se/cgi-bin/isidorpub/PrinterFriendlyArticle.asp?artikel=752034&ProgramID=78. Läst 11 juni 2008. 
  14. ^ Modin, Kerstin (1997). ”Jämtarna och EU”. i Sten Rentzhog. Jämten 1996. sid. 28. ”Det starka motståndet i länet har sin grund i misstron mot att en ny byråkrati i Bryssel ska lägga sig i och styra hur glesbygdens folk ska leva. Avståndet mellan Jämtland och huvudstaden Stockholm, där beslutsfattarna hittills befunnit sig, är tillräckligt långt. Att makthavare i Bryssel ska fatta beslut över huvudet på invånare långt uppe i norr är inte acceptabelt, tycker jämtarna.” 
  15. ^ ”Energibalansstudie för Jämtlands län 2005” (PDF). Jämtlands läns energikontor. 31 augusti 2005. http://www.mittnorden.net/download/18.76a49d3f10903c878b480008304/PMN-EB+Z+l%C3%A4n+05.pdf. Läst 11 juni 2008. 
  16. ^ Godin Jonasson, Lisbeth (7 mars 2007). ”Jämtlandskvinnor mest företagsamma i landet”. Svenskt Näringsliv. http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/ostersund/article25669.ece. Läst 11 juni 2008. 
  17. ^ ”Entreprenörskapsbarometern 2006” (PDF). Nutek. sid. 26. http://www.nutek.se/content/1/c4/50/78/B2007.1.pdf. Läst 11 juni 2008. 
  18. ^ Söderström, Kerstin (8 mars 2006). ”Åre är Årets Tillväxtkommun”. Sveriges Kommuner och Landsting. http://www.skl.se/artikel.asp?A=21320&C=6721. Läst 11 juni 2008. 
  19. ^ ”Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor och kommun 2006”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____23032.aspx. Läst 11 juni 2008. 
  20. ^ ”Låg arbetslöshet, men många varsel”. Arbetsförmedlingen. april 2008. http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?a=79353. Läst 11 juni 2008. 
  21. ^ ”Bilaga till pressmeddelandet "Ohälsotalet - 37,5 i april"” (PDF). Försäkringskassan. 20 maj 2008. http://www.fk.se/press/pressmed/pm2008/pm18_08/dokument/pm08_18_bil_2.pdf. Läst 11 juni 2008. 
  22. ^ ”Sysselsättningen i kommuner och län 2006” (PDF). Sveriges officiella statistik. Statistiska Centralbyrån. 18 december 2007.. sid. 25. http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0207/2006A01a/AM0207_2006A01a_SM_AM32SM0702.pdf. Läst 11 juni 2008. 
  23. ^ ”Småföretagarbarometern, Jämtlands län”. Företagarna. april 2008. http://www.foretagarna.se/FileOrganizer/Foretagarna%20Centralt/Opinion/Smaforetagsbarometern/V2008/jamtland.pdf. Läst 11 juni 2008. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Flagga för "Republiken Jamtland"

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]