Opportunism
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Opportunism innebär en klandervärd och oriktig anpasslighet (principlöshet) efter för tillfället rådande omständigheter och maktförhållanden. En opportunistisk politiker nöjer sig med att yrka sådana åtgärder som har utsikt att kunna vinna gehör hos den stora massan och sedan genomdrivas. Men detta kan också, beroende på omständigheterna, vara ett uttryck för ett pragmatiskt synsätt. Opportunism syftar på självintresse och oftast ointresse för konsekvenserna och uttrycket sammanblandas ibland även med populism.
Ordet gavs första gången 1875 åt Léon Gambettas politik (Gambetta själv nyttjade i sina tal ofta orden "opportun", opportunité) i Frankrike.
Inom biologin
Opportunister används även om evolution där opportunister är arter som är anpassade för att nå ställen där konkurrensen är liten, som till exempel björken som bildar stora mänger av små, lätta frön som lätt kan ta sig långt med vinden och gro där det är lite konkurrens. Här kan termen inte ses som nedsättande; egenskapen ger konkurrensfördelar mot arter som inte är opportunister.
Inom medicin är opportunister mikroorganismer som normalt är harmlösa men som kan orsaka allvarliga infektioner om bäraren utsätts för speciella förhållanden. Oftast sker detta då bärarens immunsystem är försvagat.[1]
Se även
Referenser
- ^ ”opportunist från http://www.ne.se”. http://www.ne.se/lang/opportunist/276399. Läst 24 augusti 2014.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.