Owe Wiktorin
| Owe Wiktorin | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 7 maj 1940 Motala, Sverige |
| I tjänst för | Sverige |
| Försvarsgren | Flygvapnet |
| Tjänstetid | 1964-2000 |
| Grad | General |
| Befäl | Bland annat Överbefälhavare (1994-2000) |
Owe Erik Axel Wiktorin, född 7 maj 1940 i Motala, är en svensk militär och tidigare officer i Flygvapnet. Åren 1994-2000 var Wiktorin Sveriges överbefälhavare
Biografi
Wiktorin är son till kamrer Erik Wiktorin och Ester Johnsson. Han tog studentexamen 1961, flygutbildades vid Kungliga Krigsflygskolan i Ljungbyhed 1961-1962 och blev officer i Flygvapnet 1964. Han studerade vid Militärhögskolan (MHS) 1971-1973 och vid Air Command and Staff College i USA 1979-1980.[1] Han tjänstgjorde som flygförare 1964-1969 och var divisionschef 1969-1971, chef Försvarsstabens planeringsavdelning 1980-1983, ställföreträdande sektorflottiljchef Jämtlands flygflottilj 1983-1984 och chef Flygstabens sektion 1 1983-1984. 1986 befordrades han till generalmajor och var chef för Försvarsstabens planeringsledning. 1991 blev han generallöjtnant och chef för Försvarsstaben, 1992 militärbefälhavare för Södra militärområdet. 1994 befordrades han till general och blev Överbefälhavare. Han stannade på posten till 2000.[2]
Han gifte sig 1965 med Cajs Gårding (född 1943).[1] Wiktorin invaldes 1985 som ledamot av Krigsvetenskapsakademien.[2] Han mottog den 6 juni 2000 H.M. Konungens medalj i den 12:e storleken i guld med kedja[3] med motiveringen: "För framstående insatser för Sveriges försvar".
Militär karriär
- 1964 – Officer i Flygvapnet
- 1964 – Flygförare
- 1969 – Divisionschef på Skaraborgs flygflottilj (F 7)
- 1971 – Militärhögskolans högre kurs
- 1979 – Air Command and Staff College
- 1980 – Chef för Försvarsstabens planeringsavdelning
- 1983 – Ställföreträdande sektorflottiljchef för Jämtlands flygflottilj (F 4)
- 1984 – Sektionschef vid Flygstaben
- 1986 – Chef för Försvarsstabens planeringsledning
- 1991 – Chef för Försvarsstaben
- 1992 – Militärbefälhavare för Södra militärområdet
- 1994 – Överbefälhavare
Befordringar
- 1966 – Löjtnant
- 1972 – Kapten
- 1975 – Major
- 1978 – Överstelöjtnant
- 1983 – Överste
- 1986 – Generalmajor
- 1991 – Generallöjtnant
- 1994 – General
Källor
- Kjellander, Rune (2013). Svenska Flygvapnets högre chefer 1925-2005. Ödeshög: Rune Kjellander. sid. 115. ISBN 978-91-637-1183-1
Noter
- ^ [a b] Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 1190. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. http://runeberg.org/vemardet/1993/1190.html
- ^ [a b] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien: Svenska krigsmanna sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien : biografisk matrikel med porträttgalleri 1796-1995. Stockholm: Akad. sid. 196. Libris 7451162. ISBN 91-630-4181-2 (inb.)
- ^ ”Owe Wictorin”. Kungahuset.se. http://www.kungahuset.se/monarkin/medaljer/medaljer/2000/owewictorin.4.791c885011e97b7e48880003337.html. Läst 21 mars 2013.
| Företrädare: Robert Gustafsson |
Stf. Chef för Jämtlands flygflottilj 1983–1984 |
Efterträdare: Michael von Rosen |
| Företrädare: Torsten Engberg |
Chef för Försvarsstaben 1991-1992 |
Efterträdare: Peter Nordbeck |
| Företrädare: Gustaf Welin |
MB för Södra militärområdet 1992-1994 |
Efterträdare: Sven-Åke Jansson |
| Företrädare: Bengt Gustafsson |
Sveriges överbefälhavare 1994-2000 |
Efterträdare: Johan Hederstedt |