Svenska flygvapnet

Svenska flygvapnet
Datum	1 juli 1926
Land	Sverige
Typ	Flygvapen
Del av	Försvarsmakten / Flygvapnets taktiska stab
Kända slag och krig	Finska vinterkriget Kongokrisen Operation Karakal
Befälhavare
Nuvarande befälhavare	Generalmajor Anders Silwer
Tjänstetecken
Sköldemärken
Flygplan
Jaktplan	JAS 39
Skolflygplan	SK 60
Transportflygplan	TP 84, Hkp 4, HKP 9, HKP 10, HKP 14, HKP 15

JAS 39 Gripen.

Saab 35 Draken.

Hkp 4.

18 JAS 39 Gripen flygandes över Bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling.

Flygvapnet (äldre benämning Kungliga Flygvapnet) är den del av svenska Försvarsmakten som främst är inriktat på att med flygplan/helikoptrar dels lösa luftförsvarsuppgifter, dels lösa attackuppgifter mot mål på havet och på land samt inhämta underrättelser med hjälp av spaningsflyg. Man har använt flygplan som jakt-, attack- och spaningsflygplan. Före attackflygplanen hette de bombflygplan. Försvarsmaktens alla helikoptrar är samlade i flygvapnet.

I flygvapnet ingår tre flygflottiljer och sedan 2003 Försvarsmaktens Helikopterflottilj. Flygvapnet har med stöd av FMV beställt flygplan hos Saab, som bland annat tillverkar stridsflygplan. Det senaste är JAS 39 Gripen.

Historia

Det svenska flygvapnet organiserades först under 1920-talet men redan under 1910-talet började flyget ta fart inom Armén. Redan år 1912 skedde den första militära flygningen på Värtans is utanför Stockholm. Marinen hade till en början flygverksamhet och därför kom flygskolan att förläggas vid Vaxholm. Under dessa år var flygets viktigaste uppgift spaning. Arméns flyg låg under Fälttelegrafkåren. År 1913 tog utvecklingen fart då man flyttade verksamheten till Malmens flygplats utanför Linköping. Efter att endast bedrivit spaning började man använda bomb- och jaktflygplan. Man köpte nu in flygplan och tillverkning skedde även i Sverige.

Försvarsbeslutet 1925 innebar skapandet av ett självständigt flygvapen från 1926. Flygvapenchefen skulle tillträda redan 1 juli 1925.

1926-1936

Flygvapnet bildades den 1 juli 1926 och utgick från verksamheterna hos Armén och Marinen. Under de första åren hade man materielbrist. I slutet av 1920-talet skedde en förnyelse av materielen via beställning av 18 nya flygplan: Svenska Aero J 5 och J 6 Jaktfalken och tolv brittiska J 7 Bristol Bulldog. Flygvapnet hamnade med dessa under stark kritik då man saknade en tydlig strategi och målsättning med verksamheten. Man drabbades även av flera svåra olyckor. Under 1931 och 1933 utredde två flygkommissioner verksamheten. Vändningen kom i och med försvarsbeslutet 1936 och det alltmer osäkra läget i Europa.

1936-1945

En stor satsning inleddes för Flygvapnet. Satsningen innebar också att man skapade en svensk flygindustri då Saab grundades 1937. Linköping och Trollhättan blev plats för flygtillverkningen. I Linköping kom det första helsvenska flygplanet Saab 17 att tillverkas. Man fortsatte att skaffa en rad utländska flygplan från Storbritannien, USA, Tyskland och Italien.

Andra världskriget innebar att jaktflyget stärktes efter att man tagit intryck av finska vinterkriget och Slaget om Storbritannien där jaktflyget varit avgörande. Under kriget kom man att bygga ut Flygvapnet och flera nya flottiljer tillkom: F 13 Norrköping, F 14 Halmstad, F 15 Söderhamn, F 16 Uppsala och F 17 Kallinge. Flygvapnet bestod av 16 flottiljer: sex bomb, sex jakt, tre spaning och en torpedflottilj. År 1945 hade antalet flygplan ökat till runt 600 efter att 1939 varit endast 180 stycken.

1945-1990

De första decennierna efter krigsslutet kännetecknades av en stark expansion för flygvapnets del. Sveriges luftrum skulle inte längre försvaras av omoderna flygplan, utan av det bästa som för stunden stod att finna. Med början 1945 påbörjades stora inköp av överskottsmateriel, först med North American P-51 Mustang från USA, men även 1946 som första utländska kund den brittiska de Havilland Vampire direkt från fabriken. Under 1950-talet påbörjades anläggningen av vägbaser, en idé tagen från Tyskland. Vägbaser innebar att vägar som byggdes även kunde användas för start och landning, vilket snabbt populärt blev kallat flygrakor.

Kalla kriget innebar en storsatsning på det svenska flygvapnet och den inhemska flygplanstillverkningen gjorde att SAABs produktion i Linköping gynnades. Under 1950-talet kom klassiska svenska stridsflygplan som J 29 Tunnan, A 32 Lansen, och J 35 Draken. Stora satsningar gjordes även på en fortsatt utbyggnad av flygbaser inom Bas 60 systemet och flygflottiljer efter andra världskriget, som F 18 Tullinge utanför Stockholm som tillkom 1946. Under början av 1950-talet ansågs Flygvapnet vara det då fjärde största i världen med fyra stycken flygeskadrar 17 flottiljer, 2 flygkårer, 2 flygskolor och cirka 1 000 flygplan.

En flottilj, F 22 Kongo, organiserades 1961-64 för att ge FN understöd i den då pågående Kongokrisen.

Dessutom utvecklades det så kallade STRIL-systemet, bland annat genom att införskaffa modernare radarstationer och etablera en kontinuerlig övervakning av luftrummet (den så kallade incidentberedskapen).

År 1972 träffades ett nytt försvarsbeslut (försvarsbeslutet 1972) som då drabbade Flygvapnet särskilt hårt. F 2 Hägernäs, F 3 Malmslätt, F 8 Barkarby och F 14 Halmstad lades alla ned 1974, dock så kom F 14 Halmstad att fortleva som ett skolförband under namnet Flygvapnets Halmstadsskolor. År 1977 träffades en ny försvarsuppgörelse (försvarsbeslutet 1977) som innebar att F 11 Nyköping och F 12 Kalmar kom att läggas ned 1980.

I samband med 1977 års försvarsuppgörelse beslutades om att utveckla en ny flygplansmodell, det som sedermera blev JAS 39 Gripen. Innan 1989-1990 års säkerhetspolitiska omvälvningar hade Riksdagen beslutat genom försvarsbeslutet 1982 om en nedläggning av F 1 Hässlö och Flygvapnets Södertörnsskolor vilket verkställdes 1983 respektive 1986. I samma beslut beslutade Riksdagen om att påbörja en anskaffning av delserie 1 om 30 stycken JAS 39 Gripen med en option på ytterligare 110 flygplan.

1990-2000

1990-talets nya säkerhetspolitiska läge genom slutet på kalla kriget, innebar stora omstruktureringar inom Försvarsmakten, vilket innebar att ett stort antal flygflottiljer lades ner. Genom försvarsbeslutet 1992 kom F 6 Karlsborg och F 13 Norrköping att läggas ner den 30 juni 1994. Och genom försvarsbeslutet 1996 kom F 5 Ljungbyhed och F 15 Söderhamn att läggas ner den 30 juni 1998.

2000-

Under början av 2000-talet har ytterligare nedläggningar följt genom försvarsbeslutet 2000 F 10 Ängelholm 2002, F 16 Uppsala 2003. Och senare genom försvarsbeslutet 2004 lades F 4 Frösön ned 2005. Vidare flyttades en helikopterskvadron från Säve (där F 9 Säve huserat till 1969) till Såtenäs, varför Säve ej längre utgör en militär anläggning. Inför försvarsbeslutet 2009 fanns ett förslag om att lägga ned F 21 Luleå, dock så påverkades inget förband i försvarsbeslutet som resulterade i någon nedläggning.

Organisation

I fredstid är flygvapnet indelade i ett antal olika flygflottiljer. Antalet aktiva flygflottiljer har minskat kraftigt genom de olika försvarsbesluten sedan slutet av Kalla kriget. Efter en stor omorganisation av Försvarsmakten år 1994 avskaffades CFV och ersattes av med Generalinspektörer för flygvapnet, vilket ändrades 2003 till Flygvapeninspektörer.

Befälhavare

Flygvapenchefer K.A.B. Amundson, 1926-1931 Eric Virgin, 1931-1934 Torsten Friis, 1934-1942 Bengt Nordenskiöld, 1942-1954 Axel Ljungdahl, 1954-1960 Torsten Rapp, 1960-1961 Lage Thunberg, 1961-1968 Clas H. Nordenskiöld, 1968-1968 Stig Norén, 1968-1973 Dick Stenberg, 1973-1982 Sven-Olof Olson, 1982-1988 Lars-Erik Englund, 1988-1994 Kent Harrskog, 1994-1998

Generalinspektörer för flygvapnet Jan Jonsson, 1998-2000 Mats Nilsson, 2000-2002 Jan Andersson, 2002-2003

Flygvapeninspektörer Jan Andersson, 2003-2008 Anders Silwer, 2008 -

Insatsorganisation

Inför att Försvarsmaktens går in i Insatsorganisation 2014, kommer flygvapnet att organisera nedan förband.

Flygförband
Krigsförband	Utbildningsförband	Ort(er)	Kommentar
71. Transportflygdivisionen	F 7 Såtenäs	Såtenäs	Transportflygplan 84 (Tp 84)
72. Ledningsflygdivisionen	F 7 Såtenäs	Såtenäs/Malmslätt	ASC 890
73. Signalspaningsflygdivisionen	F 7 Såtenäs	Såtenäs/Malmslätt	Signalspaningsflygplan 102B (S 102B)
73. Signal och transportflygdivisionen	F 7 Såtenäs	Såtenäs/Stockholm	Transportflygplan 102 (Tp 102)
162. Stridsledningsbataljonen 04	Luftstridsskolan	Uppsala
171. Stridsflygdivisionen	F 17 Kallinge	Ronneby	Upprätthåller Internationell beredskap
172. Stridsflygdivisionen	F 17 Kallinge	Ronneby
172. Flygbasbataljonen 04	F 17 Kallinge	Ronneby
211. Stridsflygdivisionen	F 21 Luleå	Luleå
212. Stridsflygdivisionen	F 21 Luleå	Luleå
212. Regionala transportflygdivisionen	F 21 Luleå	Luleå/Såtenäs	Transportflygplan 100 (Tp 100)
218. Flygbasbataljonen 04	F 21 Luleå	Luleå
Helikopterbataljonen	Helikopterflottiljen	Malmslätt, Såtenäs, Luleå, Ronneby

Flygvapnet idag

Efter försvarsbeslutet 2004 omfattar flygvapnets organisation från och med den 1 juli 2005 fyra flottiljer samt en skolflottilj. Stridsflyget omfattar totalt tre flottiljer med 134 flygplan av typ JAS 39 Gripen. Utöver JAS 39 Gripen består Flygvapnet av ett antal olika flyg- och helikoptersystem för bland annat signalspaning, trupptransporter, sjöräddning och ubåtsjakt. Genom Heavy Airlift Wing (HAW), som är ett europeiskt samarbete, har Flygvapnet även tillgång till tre stycken Boeing C-17 Globemaster III eller 550 flygtimmar per år av de tre flygplan som ingår i samarbetet.

Truppslag

Flygvapnet delas in i sju olika truppslag vilka är fördelade på flottiljerna.

• Stridsflygförband
• Transportflygförband
• Signalspaningsflygförband
• Radarflygförband
• Helikopterförband
• Bas- och ledningsförbanden

Flottiljer

Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Lidköping Blekinge flygflottilj (F 17) i Ronneby Norrbottens flygflottilj (F 21) i Luleå

Helikopterflottiljen (Hkpflj) i Linköping Luftstridsskolan (LSS) i Uppsala.

Utrustning

Flygplanssystem JAS 39A/B Gripen - Stridsflygplan JAS 39C/D Gripen - Stridsflygplan Sk 60 - Skolflygplan Tp 84 A/B/C/D - Transportflygplan S 100B - Signalspaningsflygplan Tp 100B - Transportflygplan Tp 102 - Transportflygplan S 102B - Signalspaningsflygplan

Helikoptersystem Hkp 10A/B/D Sjöräddning och Medical evacuation Hkp 14E/F - Transporthelikopter/Ubåtsjakt Hkp 15 - Ubåtsjakt, Sjöräddning och Medical evacuation Hkp 16 - Transporthelikopter

Övriga system Falken - SUAV-system Ugglan - UAV-system Boeing C-17 - Ingår i Heavy Airlift Wing

Internationella insatser

Kongo

Se även FN:s fredsbevarande styrkor i Kongo och F 22 Kongo.

Det svenska flygvapnet deltog i strider i Kongo för FN:s räkning. För ändamålet satte man mellan åren 1961 och 1963 upp förbandet F 22 Kongo med J 29 Tunnan och S 29 Tunnan.

Libyen

Se även Operation Unified Protector, Libyen FL01 och Libyen FL02.

I samband med att Sverige tillsammans med fem andra nationer satte upp stridsgruppen Nordic Battlegroup 11, organiserades en basbataljon med flygelement, kallad Expeditionary Air Wing (EAW). Ansvarigt förband för EAW var F 17 Kallinge, dock så ingick enheter ur Helikopterflottiljen (Hkpflj) och F 7 Såtenäs samt med visst helikopterstöd ifrån Kroatien.

Expeditionary Air Wing hade som förband en beredskap på 10 dagar, det vill säga 10 dagar från larm till insats, och står i beredskap mellan perioden den 1 januari 2011 till 30 juni 2011.

I samband med att Nato den 28 mars 2011 kom med en formell förfrågan till Sverige om ett deltagande i Internationella militärinsatsen i Libyen, föreslog den svenska regeringen i en proposition den 29 mars 2011 att lyfta ur delar av Expeditionary Air Wing ur NBG och skicka dessa delar till insatsen i Libyen. Propositionen överlämnades till Sveriges riksdags Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet(UFöU). Den 31 mars 2011 röstade Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets positivt till deltagande i den internationella flygförbudsinsatsen över Libyen och därmed överlämnade de till riksdagen Betänkande 2010/11:UFöU3 Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen.

Den 1 april 2011 röstade riksdagen positivt till Sveriges deltagande i upprätthållandet av FN:s flygförbud över Libyen, dock med förbehåll om att styrkan ej fick angripa markmål mer än i självförsvar och att insatsen skulle pågå maximalt i tre månader. Styrkan som Sverige skickade bestod av åtta stycken JAS 39 Gripen, ett Transportflygplan 84D och ett signalspaningsflygplan, S 102B Korpen. Utöver det kom styrkan att uppgå till 125 till 250 personer. Operationen, som fick namnet Flyginsats Libyen (FL01), innefattade en budget på 200 miljoner kronor. Den 14 april namngav Försvarsmakten sitt uppdrag inom Operation Unified Protector som Operation Karakal. Valet till just av ordet Karakal angav Försvarsmakten som "en positiv metafor för det Libyska folket och någon form av koppling till Sverige". Detta med anledning av att Karakal är ett rovdjur som lever i Libyen och som liknar det svenska lodjuret.

Den 2 april 2011 lyfte de första stridsflygplanen ifrån F 17 och Ronneby flygplats med Sigonella-basen i Italien som destination. Från riksdagens beslut till att flygplanen var på plats i Italien tog det 23 timmar. Det svenska bidraget kom under dess insats att vara samgrupperade på Sigonella-basen tillsammans med delar av Turkiets bidrag till militärinsatsen i Libyen. Efter några veckor på plats anslöt också Förenade Arabemiratens bidrag till insatsen till grupperingen på Sigonella. Utöver den svenska grupperingen på Sicilien kom svenska officerare placeras på staber och stridsledningscentraler vid Neapel och Venedig i Italien samt vid Izmir i Turkiet.

Till en början fick FL01 problem, då flygdrivmedlet vid basen ej var anpassat för JAS 39 Gripen, antistatmedel Stadis 450 saknades, som i sig är en tillsats till jetbränsle. Som en snabb lösning på problemet tillfördes FL01 en drivmedelsgrupp ur EAW.

Den 9 Juni 2011 inlämnade Regeringen en proposition rörande en förlängning av insatsen med ytterligare 90 dagar. I propositionen framgick att antalet JAS 39 Gripen minskas från åtta till fem, samt att Sverige också möjliggjorde ett tillförande av en bordningsstyrka för att hävda vapenembargot till sjöss. Dessutom tillfördes en enhet på 10 personer för informationsoperationer, Psyops, till förbandet. Propositionen antogs i Riksdagen den 17 Juni 2011 och förlängningen av insatsen beräknas från 27 juni. Norrbottens flygflottilj (F 21) utgjorde uppsättande förband.

Den 3 juli 2011 överlämnade chefen för FL01, överstelöjtnant Stefan Wilson, ansvaret för den svenska styrkan till chefen för FL02, Överste Fredrik Bergman.

I mitten av augusti 2011 meddelade NATO den svenska regeringen att, den av Sverige erbjudna, bordningsstyrkan ej var efterfrågad. Bordningsstyrkan ströks då ur förmågebredden för det svenska bidraget till insatsen. Den 21 September beslutade Riksdagen att styrkans mandat skulle förlängas med ytterligare 30 dagar, under samma förbandsmandat som för FL02.

På FN-dagen måndagen den 24 oktober 2011 kl 11.36 landade en rote ur FL02, efter att genomfört det sista uppdragen över Libyen. Totalt redovisades 344 flygplansrörelser, 1001 flygtimmar och 1607 recceexrep:s för den svenska insatsen. Den 25 oktober 2011 återvände de svenska stridsflygplanen till Sverige. Resan hem från Sigonella-basen i Italien gick över Bosnien, Kroatien, Ungern, Slovakien och Polen och avslutades över svenskt luftrum i pilformation över Blekings kust. Formationen leddes av divisionschefen Michael Lundquist. Övrig personal i den svenska insatsen lämnade Sigonella-basen i slutet av oktober 2011.

Nuvarande och historiska flygflottiljer

F 1 Hässlö Kungliga Västmanlands Flygflottilj, 1929-1983 F 2 Hägernäs Kungliga Roslagens Flygkår, 1926-1974 F 3 Malmslätt Kungliga Östgöta Flygflottilj, 1926-1974 F 4 Frösön Kungliga Jämtlands Flygflottilj, 1926-2005 F 5 Ljungbyhed Kungliga Krigsflygskolan, 1926-1998 F 6 Karlsborg Kungliga Västgöta Flygflottilj, 1939-1994 F 7 Såtenäs Kungliga Skaraborgs Flygflottilj, 1940- F 8 Barkarby Kungliga Svea Flygkår, 1938-1974 F 9 Säve Kungliga Göta Flygflottilj, 1940-1969 F 10 Ängelholm Kungliga Skånska Flygflottiljen, 1940-2002 F 11 Nyköping Kungliga Södermanlands Flygflottilj, 1941-1980

F 12 Kalmar Kungliga Kalmar Flygflottilj, 1942-1980 F 13 Norrköping Kungliga Bråvalla Flygflottilj, 1943-1994 F 14 Halmstad Kungliga Hallands Flygflottilj, senare Flygvapnets Halmstadsskolor, 1944-1974 F 15 Söderhamn Kungliga Hälsinge Flygflottilj, 1945-1998 F 16 Uppsala Kungliga Upplands Flygflottilj, 1943-2003 F 17 Kallinge Kungliga Blekinge Flygflottilj, 1944- F 18 Tullinge Södertörns flygflottilj, senare Flygvapnets Södertörnsskolor, 1946-1986 F 19 Finland Frivilligförband, 1940-1940 F 20 Uppsala Kungliga flygkadettskolan, senare Flygvapnets Uppsalaskolor, 1942-2004 F 21 Luleå Kungliga Norrbottens Flygflottilj, 1941- F 22 Kongo U.N. Fighter Wing, 1961-1963

Flygvapnets skolor

Utöver försvarsmaktens gemensamma nivåhöjande skolor har det sedan grundandet av flygvapnet funnits ett antal olika skolor för kompetensutveckling och genomförande av intern utbildning av officerare och värnpliktiga.

Beteckning	Namn	Tillhörighet	Lokalisering	Aktiv	Övrigt
Flygvapnets nivåhöjande skolor
FKHS	Flygkrigshögksolan	Flygvapnet	Stockholm	1939-1961	Uppgick 1961 i Militärhögskolan
FOHS	FV officershögskola	F 14 Halmstad	Halmstad	1981-1995	Uppgick 1995 i MHS H
KAS/M	FV kadett- och aspirantskola/marklinjen	F 2 Hägernäs F 18 Tullinge F 20 Uppsala	Hägernäs Tullinge Tullinge	1966-1974 1974-1986 1986-	Skolan bildas 1966 vid F 2 Hägernäs Överfördes 1974 till F 18 Tullinge Överfördes 1986 till F 20 Uppsala och uppgick i STRILS
FUS	FV underofficersskola	FCS	Västerås	1942-1949
Flygvapnets övriga skolor
	Jaktskolan	F 3 Malmslätt F 5 Ljungbyhed F 3 Malmslätt F 1 Hässlö F 8 Barkarby	Malmslätt Ljungbyhed Malmslätt Västerås Stockholm	1926-1928 1928-1932 1932-1933 1933-1938 1938
FSS	FV signalskola	FCS F 14 Halmstad	Västerås Halmstad	1942-1960 1960-1972	Omlokaliserad 1960 till Halmstad Namnändring 1972 till FV sambands och stabstjänstskola
FSS	FV sambands och stabstjänstskola	F 14 Halmstad	Halmstad	1972-1995	Sammanslagen 1995 med FMTS under namnet IT-skolan
FBS	FV bomb- och skjutskola	?  ?	Stockholm/Kallax Malmslätt	1943-1973 1974-1981	Namnändring 1981 till FV flygbefälsskola (FBS)
FBS	FV flygbefälsskola	? F 20 Uppsala	Malmslätt Uppsala	1981-1985 1985-
	Ekoradioskolan	F 2	Hägernäs	1947-1956	Namnändrades 1956 till FV radarskola
FRAS	FV radarskola	F 2 Hägernäs	Hägernäs	1956-1966	Uppgick 1966 i STRIS under nytt namn STRILS
	Stamflygförarskolan	F 2 Hägernäs	Hägernäs	1949-1958	Namnändring 1958 till Förberedande Fältflygarskolan
FÖFS	Förberedande fältflygarskola	F 2 F 5	Hägernäs Herrevads kloster	1958-1960 1960-1982
FTUS	FV trupputbildningsskola	FCS	Västerås	1949-1960	Avvecklad 1960
FMS	FV markstridsskola	FCS	Västerås	1950-1959	Överförs 1959 till F 14 under namnet Bastjänst- och markstrifsskola
BMS	Bastjänst- och markstridsskola	F 14	Halmstad	1959-1972	Sammanslogs 1972 med FV bastjänstskola
FBTS	FV bastjänstskola	F 8	Stockholm	1966-1972	Sammanslogs 1972 med Bastjänst- och markstridsskolan
BBS	FV basbefälsskola	F 14	Halmstad	1972-	Skapad genom sammanslagning av BMS och FBTS
VÄDS	FV väderskola	F 2 F 12 F 17 F 5 FMHS	Hägernäs Kalmar Kalmar Ljungbyhed Halmstad	1951-1962 1962-1980 1980-1983 1983-1998 1999-2005
STRIS	Stridsledningsskolan	F 2 F 18	Hägernäs Tullinge	1959-1943 1943-1966	Sammanslogs 1966 med FRAS under nytt namn STRILS
STRILS	Stridslednings- och luftbevakningsskola	F 18 F 20	Tullinge Uppsala	1966-1994 1994-1998	Namnändring 1998 till FV stridslednings- och luftbevakningsskola
STRILS	FV stridslednings- och luftbevakningsskola	F 20 LSS	Uppsala Uppsala	1998-2005 2005-
FTLS	FV flygtrafikledningsskola	F 2	Hägernäs	1964-1973	Överförd 1973 till F 5 under namnet FFLS.
FFLS	FV förberedande flygledarskolan	F 5	Ljungbyhed	1973-1987	Namnändrad 1987 till FFL
FFL	FV flygtrafiktjänstskola	F 5	Ljungbyhed	1987-1998	Överförd 1998 till FMHS under namnet Flygtrafiktjänstskolan
FFL	Flygtrafiktjänstskolan	FMHS	Halmstad	1998-
FTS	FV tekniska skola	FCS F 14	Västerås Halmstad	1942-1960 1960-1985	Sammanslogs 1985 med FTTS under namnet FFS
FTTS	FV teletekniska skola	F 2 F 18	Hägernäs Tullinge	1966-1974 1974-1985	Sammanslogs 1985 med FTS under namnet FFS
FFS	FV flygmaterielskola	F 14 FMHS	Halmstad Halmstad	1985-1998 1998-
FV UndsS	FV underrättelseskola	F 11 F 13 F 20	Nyköping Norrköping Uppsala	1974-1981 1981-1994 1994-1998	Bildas 1974 genom att FM fototolkutbildning lokaliseras till F 11 Överförs 1981 till F 13 Skolan uppgår 1998 i FMUndSäkC
FMTS	FV markteletekniska skola	F 18 F 14	Tullinge Halmstad	1975-1985 1985-1995	Sammanslagen 1995 med FSS under namnet IT-skolan
FBJS	Flygbasjägarskolan	F 7 F 17	Såtenäs Kallinge	1983-2005 2005-	Omlokaliserad 2005 till F 17
IT-Skolan	FV informations- och teknologiskaskola	F 14 FMHS FMTS	Halmstad Halmstad Halmstad	1995-1998 1999-2005 2005-	Bildad 1995 genom FSS och FMTS Överförd 1999 till FMHS Överförd 2005 till FMTS

• FM = Försvarsmakten
• FMHS = Försvarsmaktens Halmstadsskolor
• FMTS = Försvarsmaktens Tekniska Skola
• FMUndSäkC = Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum
• FV = Flygvapnet
• FCS = Flygvapnets centrala skolor
• MHS H = Militärhögskolan i Halmstad
• LSS = Luftstridsskolan

Museum

Flygvapenmuseum beläget vid militärflygfältet Malmens flygplats i Malmslätt väster om Linköping, är ett museum som visar det militära flygets utveckling i Sverige. Vidare finns även de lokala museerna Ängelholms flygmuseum i Ängelholm, Jämtlands flyg- och lottamuseum i Östersund, Aeroseum i Göteborg, Flygmuseet F 21 i Luleå, Krigsflygfält 16 i Brattforsheden och F 15 Flygmuseum i Söderhamn.

Referenser

Tryckta källor

• Braunstein, Christian (2005). Svenska Flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Christina von Arbin. sid. 95-97, 152-155. ISBN 91-971584-8-8 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Svenska flygvapnet
  Bilder & media
• Flygvapnets officiella webbplats
• Flygvapenmuseum
• Flygvapenmuseum - Flygvapnet 80 år