Södra militärområdet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Södra militärområdet
(Milo S)
Södra militärdistriktsstaben vapen.svg
Militärområdesstabens vapen (1994–2000)
Datum 1942–2000
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Typ Militärområde
Roll Multi (Sjö, Luft och Mark)
Del av Försvarsmakten
Förläggningsort Kristianstad
Militärområdes- stabens vapen (1983–1994).
Milo S 1988.

Södra militärområdet (Milo S) (Tidigare I.militärområdet) var ett svenskt militärområde inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1942 och 2000. Staben för militärområdet var förlagd inom Kristianstads garnison i Kristianstad i Skåne.

Innehåll

Historik[redigera]

Södra militärområdet bildades 1942 som I. militärområdet (första militärområdet) och ledes av en Militärbefälhavare vilken tillfördes ansvaret för den territoriella och den markoperativa uppgiften. 1966 gjorde en namnändring av militärområdet till Södra militärområdet. Samtidigt tillfördes de operativa uppgifterna från marinkommandochefer och jakteskaderchefer, vilket gjorde att militärbefälhavaren fick ett samlat ansvar för den operativa ledning för samtliga stridskrafter inom militärområdet, samt ansvarade även för den territoriella och den markoperativa uppgiften. Södra militärområdets stab var belägen i Kristianstad och ingick i Kristianstads garnison. 1993 uppgick Västra militärområdet (Milo V) i Södra militärområdet, som då i praktiken kom att täcka hela Götaland.

Försvarsområden[redigera]

Militärområdet var uppdelat i ett antal försvarsområden vilka täckte Blekinge län, Kalmar län, Kristianstads län Kronobergs län, Jönköpings län, Malmöhus län. I samband med OLLI-reformen, vilken pågick mellan 1973 och 1975, uppgick försvarsområdesstaberna inom militärområdet i ett brigadproducerande regemente och bildade ett försvarsområdesregemente. I samband med att Västra militärområdet tillkom inom militärområdet 1993, kom Södra militärområdet att även täcka de försvarsområden som täckte Göteborgs och Bohus län, Hallands län, Skaraborgs län och Älvsborgs län. Genom den länsreform som gjordes 1997 och 1998 slogs ett antal försvarsområden samman och bildade från och med 1998 Skåne respektive Västra Götalands försvarsområde. Vidare slogs även försvarsområdena i Småland samman till Smålands försvarsområde.

Fo 11
  • Fo 11 - Malmö försvarsområde, 1942-1997 (Uppgick 1997 i Fo 14)
Fo 12
  • Ystads försvarsområde, 1942-1947 (Uppgick 1947 i Fo 11)
Fo 13
  • Fo 13 - Helsingborgs försvarsområde, 1942-1947 (Uppgick 1947 i Fo 11)
Fo 14
Fo 15
  • Fo 15 - Blekinge försvarsområde, 1942-1947
  • Fo 15 - Karlskrona försvarsområde, 1947-1990
  • MKS - Sydkustens marinkommando, 1990-2000
Fo 16
  • Fo 16 - Växjö försvarsområde, 1942-1974
  • Fo 16 - Kronobergs försvarsområde, 1974-1997 (Uppgick 1997 i Fo 17)
Fo 17
  • Fo 17 - Jönköpings försvarsområde, 1942-1974
  • Fo 17 - Jönköpings försvarsområde, 1974-1997
  • Fo 17 - Smålands försvarsområde, 1997-2000
Fo 18

Tillkomna försvarsområden 1993[redigera]

Fo 31
  • Fo 31 - Halmstads försvarsområde, 1942-1958
  • Fo 31 - Hallands försvarsområde, 1958-2000
Fo 32
Fo 34
  • Fo 34 - Uddevalla försvarsområde, 1942-1958
  • Fo 34 - Älvsborgs försvarsområde, 1958-1997 (Uppgick 1997 i Fo 32)
Fo 35
  • Fo 35 - Skövde försvarsområde, 1942-1974
  • Fo 35 - Skaraborgs försvarsområde, 1974-1997 (Uppgick 1997 i Fo 32)

Organisation 1971[redigera]

Ingick följande förband/flottiljer i Milo S.

Organisation 1987[redigera]

Ingick följande förband/flottiljer i Milo S.

Organisation efter försvarsbeslutet 1992[redigera]

1993 uppgick Västra militärområdet i Södra militärområdet. Efter sammanslagninen såg Södra militärområdet (Milo S) ut enligt följande organisation.

Kaderorganiserade krigsförband[redigera]

Utbildningsförband[redigera]

Skolor och Centra[redigera]

Organisation efter försvarsbeslutet 1996[redigera]

Kaderorganiserade krigsförband[redigera]

Utbildningsförband[redigera]

Skolor och Centra[redigera]

Organisation 1999[redigera]

Året innan avvecklingen av militärområdet var organisatione följande:

Kaderorganiserade krigsförband[redigera]

Utbildningsförband[redigera]

Skolor och Centra[redigera]

Militärbefälhavare[redigera]

Se även[redigera]

Referenser[redigera]

Tryckta källor
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber. Luleå. Sid. 69-70, 72-73. ISBN 91-972209-0-6 
  • Arméns regementen, skolor och staber (ISBN 91-972209-0-6)
  • Svensk Soldat 1994 års utgåva (M7742-712011)
  • Fakta om Totalförsvaret 1997 (M7754-786102)
  • Fakta om Totalförsvaret 1998 (M7754-786103)
  • Fakta om Totalförsvaret 1999 (M7754-766001)