Paradigm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Paradigm (olika betydelser).
Se även: Paradigmskifte

Paradigm är en populär term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen. Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat:

  • vilka frågor som skall ställas och inte ställas
  • vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas)
  • hur experiment skall utföras

Begreppet används mångtydigt, även av Kuhn själv. Margaret Masterman menade sig vid en analys av Kuhns verk De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962 ha kunnat fastställa inte mindre än 21 olika betydelser i vilka Kuhn använt ordet paradigm. Dock fastställde Kuhn senare, i artikeln Second thoughts on paradigms i skriften Essential tension (1977), två grundbetydelser av paradigm - den smala betydelsen och den breda betydelsen. Enligt den smala betydelsen är ett paradigm de gemensamma övningar som studenter måste genomgå i sin utbildning för att till exempel bli doktor i ett ämne. Enligt den breda betydelsen är ett paradigm den kunskap som forskarna i en forskningsdisciplin räknar som fakta. Kuhn menade att det är den smala betydelsen som är den viktigaste, men ordet paradigm betecknar idag oftast den breda betydelsen.

När det inom ett paradigm har uppstått en kritisk massa anomalier kan en vetenskaplig revolution ske, ett paradigmskifte. I paradigmskiftet finns det en irrationalitet. Paradigm är ojämförbara, inkommensurabla, varför ett paradigm inte kan sägas vara sannare än ett annat då dessa måste bedömas utifrån en position i ett paradigm. Ett tacksamt exempel är hur Newtons klassiska mekanik ersätts med Einsteins relativitetsteori.

Det bör dock påpekas att Newtons anammande av det absoluta rummet ofta ställdes mot en relativistisk syn långt innan Einstein, av bl.a. Gottfried Wilhelm von Leibniz (1600-talet), Immanuel Kant (1700-talet) och Ernst Mach (1800-talet). Detsamma gäller också till exempel Kopernicus' heliocentriska världsbild; han hade föregåtts av Nicolaus Cusanus som i sin tur föregåtts under antiken av Aristarchos och (delvis) Arkimedes. Motståndet mot den heliocentriska världsbilden var dessutom mer religiöst än intellektuellt betingat. Det finns skäl att ifrågasätta om paradigmskiften verkligen är så kritiska skeenden som Kuhn gör gällande, eftersom det ofta redan existerar en medvetenhet om alternativa förklaringsmöjligheter.

Förvetenskapen karaktäriseras av att det inte finns något paradigm.

Exempel på paradigm i Kuhns mening[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kuhn, Thomas S. (2009). De vetenskapliga revolutionernas struktur (2 uppl). Stockholm: Thales. Libris 11657860. ISBN 978-91-7235-077-9 
  • Masterman, Margaret: The nature of a paradigm publicerad i Lakatos, Imre (redaktör), Musgrave, Alan (redaktör): Criticism and the Growth of Knowledge, London, 1965.
  • Joseph Agassi: Leibniz's Place in the History of Physics. Uppsats i Journal of the History of Ideas, Vol. 30, Nr. 3 (University of Pennsylvania Press, 1969).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]