Plasmaskärm
Plasmaskärm eller PDP (plasma display panel) är en typ av bildåtergivningsteknik, som används i vissa platta TV-apparater som är 37 tum (94 cm) eller större. En plasmaskärm är en digital bildskärm.
Konstruktion[redigera | redigera wikitext]
Bakom frontglaset ligger två transparenta elektroder. Elektroderna omges av en blandning av neon- och xenon-gaser som bildar själva plasman vid urladdning. Bakom dessa ligger ett dielektriskt lager som i sin tur vilar på ett skyddslager. Elektroderna tar emot ström tills de når en viss nivå. Då sker en plasma-urladdning på den dielektriska ytan som resulterar i att det avges ultraviolett ljus. Det ultravioletta ljuset tänder fosforbeläggningen i pixlarna bakom skyddslagret. Dessa avger i sin tur sitt eget ljus: rött, grönt eller blått (RGB). Dessa tre bildar en bildpunkt på skärmen.
Plasmaskärmens fördelar[redigera | redigera wikitext]
- De kan göras avsevärt större än de gamla CRT-skärmarna och fanns redan 2010 i storlekar upp till 152 tum (3,86 meter).[1]
- Vikten är relativt låg jämfört med CRT-skärmar.
- De kan ha hög skärmupplösning (upp till 4096 × 2160 bildpunkter).
- Tekniken ger mycket bra betraktningsvinklar från alla håll.[2]
- Har i allmänhet bättre återgivning av svärta och färger jämfört med LCD.[2][3][4]
- Uppvisar mycket låga nivåer av rörelseoskärpa.[5]
- Använder inte bakgrundsbelysning eller lampor, i motsats till exempel LCD- och bakprojektionsapparater.
Plasmaskärmens nackdelar[redigera | redigera wikitext]
- Plasma drar ofta mer ström än LCD även om det finns stora skillnader beroende på produkt och fabrikat.[6][7]
- Kan drabbas av inbränning av statiska bilder, detta är främst ett problem om man har en plasma av äldre generation då motståndskraften mot inbränning har förbättrats avsevärt i nyare generationer.
- Finns inte i mindre storlekar än 32".
- Vikten är relativt hög jämfört med LCD skärmar. Men det skiljer mellan tillverkare och modell.
- Plasmaurladdningarna kan orsaka mycket kraftiga radiostörningar i HF-bandet och även störa ADSL-förbindelser Men dock ADSL Förbindelser används ej idag.
Tillverkare som tillverkar plasmaskärmar[redigera | redigera wikitext]
- Fujitsu
- LG Electronics
- Panasonic Corporation (tidigare Matsushita)
- Samsung
Tillverkare som upphört med sin plasmaskärmstillverkning[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Flytande kristallskärm (LCD)
- Katodstrålerör (CRT)
- Surface-conduction electron-emitter display (SED) – ytlednings elektronavgivande skärm
- Kondensatorpest – Defekta kondensatorer vid tillverkningen som ödelägger elektronik i förtid
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ http://www.metro.co.uk/tech/808211-ces-2010-panasonic-launch-worlds-largest-plasma-3d-tv
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 april 2010. https://web.archive.org/web/20100408155954/http://reviews.cnet.com/4351-12658_7-6583301.html. Läst 25 april 2010.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 december 2010. https://web.archive.org/web/20101206193617/http://hometheater.about.com/od/lcdtvfaqs/f/lcdfaq2.htm. Läst 3 april 2010.
- ^ http://www.ehow.com/about_5418989_plasma-vs-lcd-black-level.html
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100325172431/http://blogs.consumerreports.org/electronics/2008/08/lcd-or-plasma-w.html. Läst 3 april 2010.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121009232700/http://reviews.cnet.com/green-tech/tv-consumption-chart/. Läst 7 februari 2016.
- ^ http://www.idg.se/2.1085/1.145335/plasma-eller-lcd---vad-drar-mest-el
| |||||