Skärmupplösning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Skärmupplösning är ett mått på hur många linjer eller pixlar en tv- eller datorskärm visar.

Bildskärmar för datorer[redigera | redigera wikitext]

Olika standarder

Upplösningen i datorsammanhang, för bildskärmar, anges i antal punkter horisontellt och antal punkter vertikalt. I och med den tekniska utvecklingen har upplösningen på bildskärmarna ökat. År 2011 är den vanligaste upplösningen för producerade datorskärmar 1920x1080.

Vanliga upplösningar för datorskärmar[redigera | redigera wikitext]

Standard: Upplösning:
VGA 640 × 480
SVGA 800 × 600
XGA 1024 × 768
QVGA[1] 1280 × 960
SXGA+ 1400 × 1050
UXGA 1600 × 1200
QXGA 2048 × 1536
QSXGA+ 2800 × 2100
QUXGA 3200 × 2400
WXGA 1280 × 800
SXGA 1280 × 1024
WSXGA+ 1680 × 1050
WUXGA 1920 × 1200
 ????? 2560 × 2048
 ????? 1366 × 768
 ????? 1600 × 900
 ????? 1920 × 1080
 ????? 2560 × 1440
WQXGA 2560 × 1600
QFHD 3840x2160

Bildskärmar för television[redigera | redigera wikitext]

I tv- och videosammanhang anges av tradition upplösningen i linjer. Vertikalupplösningen är antalet horisontella linjer staplade ovanför varandra, medan horisontalupplösningen, som också anges i linjer, är antalet vertikala linjer sida vid sida. För tv anges dessutom horisontalupplösningen relativt till bildhöjden, det vill säga att den angivna horisontalupplösningen ska multipliceras med tv-apparatens formfaktor, vanligtvis 1,33:1, för att erhålla det absoluta antalet vertikala linjer i bilden.

För PAL är vertikalupplösningen 625 linjer varav 576 används till själva bilden, övriga linjer används för till exempel text-tv. Detta är ett absolut krav för all PAL-kompatibel utrustning och gäller under alla omständigheter och genereras av bland annat kameror, tv-spel, videobandspelare och dvd-spelare.

Horisontalupplösningen kan däremot variera. För utsänd tv anges 500 linjer, medan till exempel en vhs-spelare har en horisontalupplösning på 240 linjer. Eftersom dessa värden är relativa erhålls med tv:ns formfaktor 1,33:1 följande absoluta värden: 1,33 × 500 = 665 linjer för tv-utsändning och 1,33 × 240 = 319 linjer för vhs. Det bör dock anmärkas att antalet faktiska linjer vid tv-mottagning även beror på kvaliteten på antennsystemet och tv-mottagaren då horisontalupplösningen minskar i takt med frekvensbegränsningar i antenner, kablar, och den faktiska tv-mottagaren.

Dagens TV apparater har vanligtvis upplösningen 1920x1080. Den tidigare standarden var 768x576.

Bilddukar för biografer[redigera | redigera wikitext]

När det gäller biografer används en specialreflekterande uppspänd duk som saknar egen upplösning. Denna bestäms istället av projektorns objektiv.

Biografer har med början från 1953 anpassats för 35 mm film (och på 2010-talet dess digitala efterföljare), d.v.s. filmer inspelade med Cinemascope eller Panavision (inkl. Super Panavision). Formatet för dessa linstekniker är 2,35:1 eller 2,39:1 (inkl. synkroniserat ljud på filmrutorna) och har funnits sedan 1953. 70 mm film, som aldrig slog igenom, bibehöll 2,35:1 resp. 2,39:1 formaten. Avsikten var enbart högre upplösning, men denna uppnås numera allt oftare av digital bio. Experiment med format bredare än 3:1 förekommer dock, men få biografer kan hantera sådan film utan att göra bilden lägre.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förkortningen står i detta fall för Quad Video Graphics Array, ej Quarter Video Graphics Array

Se även[redigera | redigera wikitext]