Priselasticitet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En varas priselasticitet visar hur många procent den efterfrågade kvantiteten förändras då priset ökar med en procent. I normalfallet är elasticiteten ett negativt tal, d.v.s. efterfrågan minskar då priset ökar; det omvända kallas giffen-vara och är ytterst ovanligt. Ofta anges dock en negativ elasticitet utan tecken av bekvämlighetsskäl.

Priselasticitet brukar betecknas med lilla epsilon, \varepsilon. Om |\varepsilon| > 1 sägs att varan är elastisk, d.v.s. priskänslig, då |\varepsilon| = 1 är varan enhetselastisk och då 0 < |\varepsilon| < 1 är varan oelastisk, d.v.s. ej priskänslig.

Förklaring[redigera | redigera wikitext]

Tänk ett diagram med Pris i lodrät axel och Kvantitet i vågrät axel. Om kurvan är flack betyder det att en prisförändring ger en stor förändring av kvantiteten, då brukar man säga att priselasticiteten är hög. Om kurvan istället är brant betyder det att kvantiteten inte är särskilt känslig för prisförändringar, då är priselasticiteten låg. (Detta säger inte nödvändigtvis något om kausalitet).

Exempel på elastiska varor är restaurangbesök, utlandsresor och andra lyxvaror medan olja, cigaretter och baslivsmedel alla är typiska oelastiska varor.

Generellt kan man säga att vanliga så kallade stapelvaror är mer känsliga för prisförändringar än mer unika produkter. Kundgrupper med sämre ekonomi är mer priskänsliga än de med god ekonomi, vilket är ganska självklart.

Om företaget gör en mindre prisändring och efterfrågan bara ändras marginellt talar vi om att efterfrågan är oelastisk (låg priskänslighet). Skulle däremot den mindre prisändringen leda till en ganska avsevärd förändring i efterfrågan talar vi om att efterfrågan är elastisk (hög priskänslighet).

Matematiskt beräknas priselasticiteten genom att den procentuella kvantitets- förändringen i täljaren divideras med den procentuella prisförändringen av priset i nämnaren.

Faktorer som gör en efterfrågan mindre priselastisk kan exempelvis vara:

  • Få eller inga alternativ
  • Få eller inga konkurrenter
  • Köparna har svårt att ändra vanor och beteende
  • Köparna anser att priset är rimligt

Formell teori[redigera | redigera wikitext]

Om man endast har två observationer av pris och kvantitet för en vara, 
(p_1,q_1) och (p_2,q_2), kan genomsnittlig elasticitet i intervallet skattas enligt:


\varepsilon = \frac{q_1-q_2}{p_1-p_2} \cdot \frac{p_1+p_2}{q_1+q_2}

Generellt kan priselasticiteten uttryckas matematiskt som


\varepsilon = \frac{dq}{dp} \cdot \frac{p}{q}

där \varepsilon är elasticiteten, p är priset och q är kvantiteten som funktion av p.

Funktionen q kan exempelvis vara q(p) = 50-p vilket innebär att vid priset 0 efterfrågas 50 varor och vid priset 50 efterfrågas 0 varor.

Se även[redigera | redigera wikitext]