Räddningsstation (sjöräddning)
Räddningsstation eller sjöräddningsstation är en plats med räddningsfarkoster och förvaring av annan utrustning, under 1800-talet främst raketapparater, för räddning av nödställda till havs och på insjöar.
Räddningsstationer ligger utom i undantagsfall vid vatten, och har båtar som är liggande permanent i vatten eller nedsänkbara i vatten, båtar som kan transporteras landvägen till strand för sjösättning, samt andra räddningsfarkoster än båtar, som vattenskotrar och svävare.
Räddningsstationer drivs normalt av räddningsorganisationer som är specialiserade på sjöräddning. Sådana är i många länder frivilligorganisationer, men kan också drivas som offentliga organisationer, ibland under kustbevakningsmyndighet, som i USA, eller av Försvarsmakten som i Danmark. I Sverige drevs länge nät av räddningsstationer parallellt av staten genom Lotsverket/Sjöfartsstyrelsen och Sjöräddningssällskapet.
Räddningsstationer i Sverige
I Sverige finns 68 räddningsstationer med omkring 190 båtar längs de svenska kusterna och i de stora sjöarna, vilka alla drivs av Svenska Sjöräddningssällskapet, tidigare benämnt Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne och bildat 1907. Sveriges första räddningsstation, Sandhammarens räddningsstation, upprättades 1855 av staten och drevs så småningom av Lotsverket. Den senast tillkomna i Sverige är Räddningsstation Strängnäs, som organiserades 2014.
De svenska räddningsstationerna är bemannade av omkring 2.000 frivilliga och verksamheten finansieras i huvudsak genom donationer.
Av de svenska räddningsstationerna är samtliga, utom två, belägna vid vatten, för vilket staten genom Sjöfartsverket har räddningsansvar. De övriga två är Räddningsstation Hjälmaren och Räddningsstation Kronoberg, vilka bedriver räddningsarbete på vatten, för vilka kommunal räddningstjänster har sjöräddningsansvar.
Räddningsstationer i Danmark
I Danmark inrättades sjöräddningsstationer tidigt. Redan 1851 fanns 21 räddningsstationer på Jyllands västkust från Skagen och söderut, vilka alla hade raketapparater. 14 av dem hade också osänkbara räddningsbåtar. Denna utbyggnad skedde efter en räddningsaktion i april 1847, då den engelska barken Vertumnus strandade på Harboøre strand på Jyllands västkust och fem man räddades, medan 13 omkom som hade kunnat räddas om den tidens räddningsutrustning hade funnit7s till hands.
Danmark antog 1852 "Lov angaaende Redningsvæsenet på de danske Kyster", vilket formaliserade det danska sjöräddningsväsendet. Idag driver Kystredningstjenesten 21 sjöräddningsstationer i Danmark.
Räddningsstationer i Norge
På basis av en kunglig skrivelse 1853 upprättades de första räddningsstationerna i Norge och de fem första med raketapparater för att skjuta ut en lina, och i några fall också med en räddningsbåt, kom till stånd 1854 på långgrunda stränder som på Jæren och på Lista.
År 1933 tog Norsk Selskab til Skibbrudnes Redning över de statliga räddningsstationerna. År 1966 fanns det sammanlagt 42 norska räddningsstationer, varav den nordligaste var på Bjørnøya, men de flesta hade inte mycket till räddningsutrustning. År 1977 fanns av den äldre typen bara räddningsstationen i Reve kvar, och den upphörde snart därefter. Utvecklingen av andra hjälpmedel för sjöräddning, särskilt räddningshelikoptrar, ansågs göra dessa räddningsstationer överflödiga.
Redningsselskabet började utveckla seglande havsgående räddningsfartyg på 1894-talet[förtydliga]. Numera har Redningsselskabet 54 stationer i hamnar för räddningskryssare, ungefär hälften för båtar med yrkesbesättning och hälften med båtar med bemanning av frivilliga.
Räddningsstationer i Åland
Det finns sex räddningsstationer på Åland, vilka drivs av Ålands Sjöräddningssällskap med hjälp av omkring 120 frivilliga. Verksamheten finansieras främst med medel från Ålands Penningautomatförening.
Räddningsstationer i Storbritannien
År 2013 fanns runt kusterna på Britannien, Irland, Man och Kanalöarna 236 räddningsstationer, varav Tower Lifeboat Station i London är den mest sysselsatta.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål).