Försvarsmakten

Wikipedia

För Försvarsmakten i Finland, se Finlands försvarsmakt

Försvarsmakten är en svensk myndighet som ansvarar för Sveriges säkerhet och lyder under försvarsdepartementet. Överbefälhavaren (ÖB) är myndighetschef och har från och med år 2005 en civil Generaldirektör som ställföreträdare. Försvarsmakten stöds av andra myndigheter inom försvarsdepartementets område exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV), Statens räddningsverk (SRV) och Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket.

Innehåll 1 Försvarsmaktens myndighetsledning 1.1 Insatsorganisationen 1.2 Grundorganisationen 1.2.1 De tre försvarsgrenarna 1.2.2 Försvarsmaktens ledningsförband 1.2.3 Försvarsmaktsgemensamma skolor 1.3 Försvarsmaktens logistik (FMLOG) 1.4 Sverige vid krig 2 Omdaningen till insatsförsvar 3 Se även 4 Referenser 5 Externa länkar

[redigera] Försvarsmaktens myndighetsledning

Överbefälhavaren (ÖB) och högkvarteret. Från och med år 2005 har försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef generaldirektör. Sveriges nuvarande ÖB heter Håkan Syrén och generaldirektören heter Marie Hafström.

För ledning av såväl nationella och internationella instatser har ÖB till sin hjälp Operativa Enheten (OpE) och tre taktiska staber, Arméns Taktiska Stab (ATS), Flygvapnets Taktiska Stab (FTS) och Marinens Taktiska Stab (MTS).

[redigera] Insatsorganisationen

Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Enligt försvarsbeslutet 2004 och det fortsatta budgetunderlaget för år 2005 ska Försvarsmakten fortsätta sin omställning från ett förrådställt invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. Försvarsmakten ska öka sin internationella närvaro och sätta upp insatsförband med hög beredskap som kan användas både i Sverige och utomlands efter beslut från riksdagen. Ett av dessa är Nordic Battlegroup. Det är ett snabbinsatsförband för EU:s krishantering som Sverige tillsammans med Estland, Finland, Irland och Norge sätter upp till den 1 januari 2008 och ställer i beredskap första halvåret 2008. Nordic Battlegroup ska då kunna påbörja en insats inom 600 mil från Bryssel inom tio dagar.

[redigera] Grundorganisationen

Organisationens arbete syftar till att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

[redigera] De tre försvarsgrenarna

• Armén
• Marinen
• Flygvapnet

[redigera] Försvarsmaktens ledningsförband

• LedR
• FMTM

[redigera] Försvarsmaktsgemensamma skolor

• Militärhögskolan Karlberg
• Militärhögskolan Halmstad
• Försvarshögskolan
• Försvarsmaktens Tekniska Skola, FMTS
• Fältarbetsskolan -Eksjö
• Logistikskolan -Skövde

[redigera] Försvarsmaktens logistik (FMLOG)

En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.

Försvarsmaktens logistik

[redigera] Sverige vid krig

Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 65 500 soldater. Denna styrka inkluderar 4 500 officerare, 18 000 värnpliktiga och 43 000 hemvärnssoldater. Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 2 700 officerare och 7 000 värnpliktiga vara tillgängliga, med Hemvärnet tillgängligt inom några timmar.^[2]

[redigera] Omdaningen till insatsförsvar

I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalité och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.

Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Även om allmän värnplikt teoretiskt fortfarande finns kvar betonas ofta professionalism och anställda soldater framför "folkförsvar". Omdaningen av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalité och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.

Svenska försvaret har genomfört (genomför) omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon (styrkan i Kosovo finns kvar). Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.

Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka håller på att avvecklas (2006). Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.

Förutom insatser bedriver svenska försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller armén såväl såväl som marinen och flygvapnet.

Politiskt är omdaningen till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är vänsterpartiet kritisk till denna process.

[redigera] Se även

• Försvarets underrättelsenämnd
• Nordic Battlegroup
• Sjöbevakning
• Sveriges militärhistoria
• Totalförsvarsplikt

[redigera] Referenser

1. ^ Insatser i välden - Försvarsmakten. Försvarsmakten (2008). Läst 2008-04-23.
2. ^ Ivarsson, Ulf, Pendeln måste slå tillbaka (2007) Hemvärnet. februari. (1).

[redigera] Externa länkar

• Instruktion för försvarsmakten
• Försvarsmakten
• Livlös livlina till väst Framsyn 2004, Nr. 1 (Försvarsmakten under kalla kriget)
• Hemliga atomubåtar gav Sverige säkerhetsgaranti Framsyn 2005, Nr. 1 (Samarbetet med USA)

Svenska försvarsmakten
Armén	Marinen	Flygvapnet	Hemvärnet