Rättskraft

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Rättskraft innebär att en typ av domstolsbeslut som vunnit laga kraft är slutgiltigt och inte kan omprövas i nya rättegångar.

Bestämmelser om rättskraft finns bland annat i rättegångsbalken kap 17 § 11: (2005 års lydelse)

Dom äge, sedan tid för talan utgått, rättskraft, såvitt därigenom avgjorts den sak, varom talan väckts. Domen äge ock rättskraft, i vad den innefattar prövning av fordran, som åberopats till kvittning. Ej må fråga, som sålunda avgjorts, ånyo upptagas till prövning. Om särskilda rättsmedel gälle vad därom är stadgat.

Positiv och negativ rättskraft[redigera | redigera wikitext]

Sedan gammalt har man skilt emellan två olika rättskraftsfunktioner: den negativa och den positiva funktionen.

Med rättskraftens negativa funktion förstår man domens verkan att hindra ny process och dom över samma sak, som redan genom domen blivit avgjord.

Avsaknaden av negativ rättskraft är inte positiv rättskraft. Positiv rättskraft är en helt annan typ av rättsverkningar hänförbara till besluts indirekta effekt.

Rättskraftens positiva funktion (detta bör snarare kallas avsaknad av negativ rättskraft) innebär att en rättegång som har som förutsättning en tidigare dom, så kan dennas riktighet inte ifrågsättas.

Rättskraftens vidd[redigera | redigera wikitext]

Rättskraften omfattar endast själva domsluten och inte skälen för dessa, så kallade domskälen.

Domstols behandling av rättskraftiga domar[redigera | redigera wikitext]

Domstol har att själva säkra att rättskraften respekteras och följs.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.