Rastlösa ben

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rastlösa ben
Klassifikation och externa resurser
Sömnmönster hos en person med rastlösa ben (rött) jämfört med en frisk person (blått).
ICD-10 G25.8
ICD-9 333.94
OMIM 102300 608831
DiseasesDB 29476
MedlinePlus 000807
eMedicine neuro/509 
MeSH engelsk

Restless legs Syndrome - RLS, RLS - Restless legs Syndrome, är en neurologisk manifestation som kan drabba personer nattetid, och yttrar sig i att personen upplever smärta eller en brännande känsla, som regel i benen. Av detta följer ett oemotståndligt behov av att röra på benen. Tillståndet leder ofta till sömnstörningar.[1] Den förste som utförligt beskrev detta tillstånd var svensken Karl-Axel Ekbom, som genom sin doktorsavhandling (1945) införde begreppet "Restless legs".

De drabbade upplever ett starkt obehag i benen, framför allt underbenen, som endast kan lindras genom att man rör på dem. Känslan beskrivs som krypande, sugande spänningar djupt inne i benet. Symtomen uppträder oftast nattetid, vilket kan leda till svåra sömnstörningar. Symtomen kan dock förekomma dagtid speciellt vid långvarigt sittande. I sällsynta fall kan symtomen även drabba armarna och t.o.m. bålen och huvudet. Många gånger är den bara ensidig men kan skifta från ena till andra sidan. Tillståndet förväxlas i bland med benkramp, växtvärk och sovande/domnade ben.

Sjukdomen har beskrivits som "den vanligaste sjukdomen du aldrig hört talas om". Den beräknas drabba 5-10% av befolkningen med varierande grad av allvarlighet. Orsaken är ännu okänd, men i omkring hälften av fallen kan man se järnbrist hos patienten. Om järn då tillförs kan symtomen lätta.

Mediciner mot Parkinsons sjukdom har visat sig hjälpa många, vilken kan indikera att halten av dopamin kan vara för låg hos de drabbade. Även benzodiazepinpreparat och smärtstillande medel av opioidtyp kan vara effektiva. Bensodiazepinpreparat undviks numera på grund av stor risk för vanebildning. Även antiepileptiska läkemedel (vilka i första hand är avsedda för behandling av epilepsi) kan vara effektiva. Läkare rekommenderar även en promenad på kvällen innan läggdags för att störa nerverna som kommit i olag. En del patienter upplever förbättring vid omväxlande behandling med kallt och varmt vatten på benen. Stretchning av benen innan läggdags rekommenderas också.[2]

Sjukdomen är också associerad till ADHD. Gravididet är ofta en utlösande faktor för restless legs. På grund av bristande kunskap om fosterpåverkan kan medikamentell behandling oftast ej ges, gäller speciellt under de första två trimestrarna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=C10.886.425.800.700&tool=karolinska
  2. ^ </ SVT: Fråga doktorn, 2011.12.05
  3. ^ Ekbom, K., Leissner L., Olson, J.-E., Widner H.: "Restless legs – vanligt sjukdomstillstånd som ofta missas", Läkartidningen, 2006;4:207-211