Regalskeppet Riksäpplet
| |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Fartygsklass | Regalskepp | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Abert van Veldens skeppsvarv, Göteborg | ||
| Sjösatt | 1663 | ||
| I tjänst | 1663-1676 | ||
| Öde | Sjönk utanför Dalarö den 5 juni 1676 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 49,91 m | ||
| Bredd | 11,13 m | ||
| Djupgående | 5,05 m | ||
| Maskin | Segel | ||
| Besättning | 300 sjömän 150 soldater | ||
| Bestyckning | 18 x 24 punds kanoner 8 x 18 punds kanoner 28 x 12 punds kanoner 20 x 6 punds kanoner 10 x 6 punds kanoner | ||
Riksäpplet, även kallat "Äpplet", är vraket efter ett svenskt örlogsfartyg som sjösattes 1661[1] i Göteborg och förliste utanför Dalarö den 5 juni 1676. Skeppet ritades och byggdes under ledning av den engelske skeppsbyggaren Francis Sheldon.[1] Beställaren var kung Karl X Gustav som rekryterade skeppsbyggmästare i England i stället för, som tidigare i Nederländerna.
Riksäpplet deltog som viceamiralsskepp i sjötågen 1675–1676, och ingick i tredje eskadern vid slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676 under befäl av Olof Borg, vilken tilldelats befälet sedan amiralen Christer Boije hade avsatts efter slaget mellan Bornholm och Rügen.[2]
Efter slaget vid Öland, som slutade med svensk förlust, drog sig delar av flottan tillbaka till rikets örlogshamn i Dalarö. När uppgifter kom ett par dagar senare att danska flottan var på väg mot Dalarö, ankrade Riksäpplet intill klipporna vid Dalarö skans för att få skydd av skansens kanoner.[3]
En natt blåste en hård storm upp på Mysingen och i ett försök att rädda fartyget och lägga det i lä för vinden lossnade stockankaret ur bottenskiktet. Riksäpplet slet sig från sina förtöjningar, drev utmed skansholmens hela östra sida och hamnade med styrborslåringen på en liten kobbe, fick slagsida och sjönk strax söder om Aspön. Kobben kallas Äpplet efter händelsen.
Vraket
Vraket ligger på 15 meters djup och påstås ibland ha varit helt intakt och mer välbevarat än Vasaskeppet fram till 1921, då det ska ha sprängts. I själva verket har vraket brutits ner kontinuerligt sedan förlisningen i samband med olika bärgningsarbeten. År 1868 sprängdes vraket med dynamit för att tillvarata svartek.[4] Mindre delar av svarteken lär finnas i portarna till Stockholms stadshus som uppfördes mellan 1911 och 1923. Många skulpturer har genom åren bärgats från vraket. Merparten av dessa finns bevarade på Sjöhistoriska museet.[5]
Se även
Referenser
Noter
- ^ [a b] Johansson (red.), s. 42.
- ^ Eriksson 2017, s. 27-28.
- ^ ”Riksäpplet och Gröne Jägaren”. www.sjohistoriska.se/. Sjöhistoriska museet. http://www.sjohistoriska.se/sv/Kusten-runt/Marinarkeologi/Vrak-i-Ostersjon/Riksapplet-och-Grone-Jagaren/. Läst 20 augusti 2013.
- ^ Eriksson 2017, s. 53-88.
- ^ Eriksson 2017, s. 157-191.
Tryckta källor
- Björn Axel Johansson, red (1985). Regalskeppet Kronan. Bra Böcker
- Johan Rönnby och Jonathan Adams (1994). Östersjöns junkna skepp. Tidens förlag. ISBN 91 550 4095 0
- Edvard och Erling Matz (1979). Sällsamheter i Stockholms skärgård. Rabén & Sjögren. ISBN 91 29 53051 2
- Eriksson, Niklas (2017) Riksäpplet: Arkeologiska perspektiv på ett bortglömt regalskepp, Nordic Academic Press, ISBN 978-91-88168-79-5