Ronehamn–Hemse Järnväg

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Ronehamn–Hemse Järnväg
Allmänt
PlatsGotland
SträckaRonehamn-Hemse
Anslutande linjerGotlands Järnväg
Organisation
Invigd1903
Nedlagd1918
Tekniska fakta
Längd10 kilometer
Antal spårEnkelspår
Spårvidd891 millimeter (smalspår)
Största tillåtna axellast5,6 ton
Minsta kurvradie300
Högsta hastighet25[1] km/h
Källor[2]
Linjekarta
 km
Unknown BSicon "exSTR"
Gotlands Järnväg▲Burgsvik
Unknown BSicon "exBHF"
10,2 Hemse  1878-1960
Unknown BSicon "exABZgl"
Gotlands Järnväg►Roma
Unknown BSicon "exHST"
5,2 Autsarve  1904-1918
Unknown BSicon "exHST"
2,8 Matsarfve  1904-1918
Unknown BSicon "exBHF"
0 Ronehamn  1904-1918
Unused track end end
0,3 Romehamn hamn  1904-1918
Transverse water
Östersjön
Källor[3][4][5]

Ronehamn–Hemse Järnväg (RHJ) var en 891 mm smalspårig järnväg mellan Hemse i Hemse landskommun och Ronehamn i Rone landskommun på Gotland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Gotlands Järnväg beviljades 1876 koncession på en järnväg mellan Visby och Hemse med bibanor till Klintehamn och Ronehamn men beslutade att inte bygga bibanorna[6]. I början på 1890-talet undersöktes möjligheterna till ett sockerbruk på Gotland och 1894 öppnades Roma sockerbruk[7]. Bruket blev drivande för att det skulle byggas ytterligare järnvägar på Gotland. Ett antal privatperson sökte och fick koncession på en järnväg mellan Hemse och Ronehamn 1898[8]. Ronehamn–Hemse Järnvägsaktiebolag bildades 1899 och tog över koncessionen. Aktiekapitalet var 165 000 kronor och aktierna tecknades av Roma sockerbruk 75 000 kronor, Rone landskommun och Hemse landskommun tillsammans 85 000 kronor samt enskilda personer 5 000 kronor[9][10]. Arbetet påbörjades men låg 1901 nere på grund av dåliga finanser samtidigt som koncession på förlängning till Oxarfve utgick[11]. Trots detta gick det bettransporter 1901 även om det officiella öppnandet för godstrafik var den 15 februari 1903. Persontrafiken startade 1904. Byggkostnaden för banan var 171 000 kronor och investeringen i fordon var 14 000 kronor[10].

Fordon[redigera | redigera wikitext]

För persontrafiken anskaffades 1903 en begagnad ångvagn tillverkad 1898 från Norrköping–Söderköping–Vikbolandets Järnväg som efter nedläggningen såldes till Visby–Visborgsslätt–Bjärs Järnväg 1921[12]. Enbart ångvagnen och en godsvagn tillhörde bolaget resterande godsvagnar och loket tillhörde Roma sockerbruk[13]. Loket var tillverkat 1901 av Kristinehamns Mekaniska Werkstad[14]. Bolaget hade 1910 tillgång till ångvagnen, ångloket och 16 godsvagnar[2]. Efter konkursen fortsatte loket att användas av Roma sockerbruk fram till 1960[15]

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Järnvägen hade årliga förluster på omkring 3 000 kronor och bolaget ville att Gotlands Järnvägar skulle ta över trafiken och när inte det gick ansökte bolaget hos Kunglig Majestät att få upphöra med koncessionen. Bolaget sattes i konkurs den 3 juni 1918 samtidigt som all personal blev uppsagda. Järnvägen såldes på auktion i januari 1919 och rivningen av banan startade 1920. Ett försök att stoppa rivningen genom en juridisk process misslyckades.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gotland på 1900-talet.
  2. ^ [a b] ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1910” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 111. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103141759/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201910.pdf. Läst 6 april 2013. 
  3. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar Driftplatsregister Ronehamn-Hemse
  4. ^ Ronehamn–Hemse
  5. ^ Lantmäteriet Generalstabskartan Roma 1890
  6. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar GJ, Gotlands Järnväg
  7. ^ ”SOCKERSILON I VISBY HAMN Rasmus Axelsson och Karl Ekberg Vårdprogram våren 2007”. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140813005416/http://www.brakulturmiljo.se/sockersilon.pdf. Läst 6 april 2013. 
  8. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1899” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 10. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103144212/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201899.pdf. Läst 6 april 2013. 
  9. ^ ”H) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 9. ÅREN 1896-1900. GOTLANDS LÄN”. BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK.. SCB. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Gotlands%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201900-talet%201896%201897%201898%201899%201900.pdf. Läst 6 april 2013. 
  10. ^ [a b] ”H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny 1901—1905. GOTTLANDS LÄN.”. BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK.. SCB. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131002074552/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Gotlands%20lan%20Historisk%20statistik%201900-talet%201901%201902%201903%201904%201905.pdf. Läst 4 juni 2013. 
  11. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1901” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 11, 68. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103143533/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201901.pdf. Läst 6 april 2013. 
  12. ^ ”sägnen om ångvagnen från Hornsgatan”. ”Järnvägen till Ronehamn” av Martin Ragnar & Eje Hardings 2002. Gamla Järnvägshistoriskt Forum. http://www.jvmv2.se/gamlaforum/17558.htm. Läst 6 april 2013. 
  13. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1903” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. sid. 94. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103142739/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201902.pdf. Läst 6 april 2013. 
  14. ^ ”Ånglok tillverkade av Kristinehamn”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_kristinehamn.html. Läst 6 april 2013. 
  15. ^ ”KRISTINEHAMNS MEK. WERKSTAD, Kristinehamn (Krh)”. http://www.johnbergman.se/ibf/skyddat/loklistor/krh.pdf. Läst 6 april 2013. [död länk]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Kvarnstedt, John (1978). Gotlands järnvägar. Gotlandica, 0347-4062 ; 15. Visby: B. Press. Libris 7640288. ISBN 91-7400-086-1 
  • Ragnar, Martin; Hardings, Eje (2002). Järnvägen till Ronehamn : spekulationer från början till slut. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 74. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 8849697. ISBN 91-85098-93-0 
Illustrationsbehov Gotlands län Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ronehamn–Hemse_Järnväg&oldid=53036751”