Rongorongo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För orten Rongorongo, se artikeln om Beru.
Rongorongo-inskrift på Tavla B, också känd som Aruku Kurenga. Tavlan förvaras bland arkiven hos Padri dei Sacri Cuori (SSCC) i Rom.

Rongorongo eller rongo-rongo (uttalat [ˈɾoŋoˈɾoŋo]rapa nui) är ett förmodat skriftsystem av glyfer som upptäcktes på Påskön1800-talet. Det kan inte läsas, trots flera försök att dechiffrera det. Även om en kalender och vad som skulle kunna vara genealogisk information har identifierats kan inte ens dessa glyfer tydas. Om rongorongo verkligen är ett "skrift-"system kan det vara ett unikt system ihop med 3-4 andra, t.ex. tecknen från Indusdalen som i flera fall dessutom är liknande till utseendet. [a]

Två dussin träföremål med rongorongo-inskrifter, kraftigt vittrade, något brända eller på andra sätt skadade, samlades i slutet av 1800-talet och är idag spridda i museer och privata samlingar. Inga finns kvar på Påskön. Föremålen är mestadels träplattor, ibland av drivved. Det finns också ett par hällristningar som inkluderar korta rongorongo-inskrifter. Den muntliga historien antyder att bara en liten del av befolkningen var skrivkunnig och att skrifttavlorna ansågs vara heliga.

Autentiska rongorongotexter skrivs i omväxlande riktningar, ett system som kallas omvänd bustrofedon. På en tredjedel av skrifttavlorna är textraderna inskrivna i grunda, konkava räfflor (kannelyr). Glyferna själva föreställer människor, djur, växter, artefakt och geometriska former. Många av de glyfer som föreställer människor eller djur, såsom RR 200.png och RR 280.png, har karaktäristiska flikar på båda sidor av huvudet, vilka förmodligen skall föreställa öron eller ögon.

Om glyferna motsvarar ett talat språk är det rimligt att kombinationer som bildar enstaka ord återkommer med vissa mellanrum. Något sådant finns dock inte att hitta, vilket talar för att texen är kombinerade glyfer för stöd av minnet vid uppläsandet av ett innehåll som till stora delar är känt. Några tecken som motsvarar räkneord eller siffror har heller inte gått att hitta. Av de ca 52 tecknen svarar hälften för 86 % av all text. Försök att med antaganden om vissa ljudvärdens frekvens söka motsvarande tecken (med detta ljudvärde) har inte heller lyckats.

Enskilda texter är traditionellt kända genom en enda bokstav eller ett namn, såsom Tavla C eller Mamaritavlan. Mamaritavlan är den enda rongorongotexten vars betydelse delvis är känd: en månkalender (identifierad som sådan av Thomas Barthel år 1958) som löper från rad sex till rad åtta på sidan A.[1]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Rongorongo är det moderna namnet för inskrifterna. På rapa nui betyder det "att recitera, att deklamera, att sjunga ut".[b]

Det ursprungliga namnet - eller kanske beskrivningen av skriften - sägs ha varit kohau motu mo rongorongo ("inskrivna rader att skandera ut"), förkortat till kohau rongorongo.[2] Det sägs också ha funnits specifika namn för texter baserade på deras innehåll. Till exempel var kohau ta‘u ("årslinjer") kronologiska listor över historiska händelser, kohau îka ("fisklinjer") var listor över personer dödade i krig (îka "fisk" var en homofon till "krigsoffer"), och kohau ranga ("flyktinglistor") var förteckningar över krigsflyktingar.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ De andra är kilskrift, mayaglyfer och kanske kinesiska tecken.
  2. ^ Den romersk-katolske prästen, missionären, lingvisten och etnologen Sebastian Englert definierade rogorogo som "recitar, declamar, leer cantando" ("att recitera, att deklamera, att sjunga ut"). Det är en reduplikation av ordet rongo som betyder "meddelande" och som har kognater i de flesta austronesiska språk.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ The Lunar Calendar of Tablet Mamari (Guy, från 1998)
  2. ^ Englert (1993)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Englert, Sebastian (1993). La tierra de Hotu Matu‘a — Historia y Etnología de la Isla de Pascua, Gramática y Diccionario del antiguo idioma de la isla (Landet Hotu Matu‘a: Påsköns historia och etnologi, grammatik och ordbok för öns gamla språk) (sjätte upplagan). Santiago de Chile: Editorial Universitaria (spanska)