Månkalender

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Månkalender, kalender som bygger på månens faser. De första som använde en kalender var babylonierna för cirka 5000 år sedan. De mätte upp ett år genom att observera månens faser. Den idag mest spridda rena månkalendern är den muslimska.

Utförande[redigera | redigera wikitext]

Den största konsekvensen av att räkna tiden i månader är de inte blir ett jämnt antal per år. Sett från jorden går månen ett varv på ung. 29,53 dygn (synodisk omloppstid). 12 månvarv blir c:a 354,3 dygn (jämfört med 365,25). En ren månkalender förskjuts alltså 11 dygn om året. Många andra kalendrar har någon form av korrektioner (skottmånader eller längre månader) för att behålla månadernas position inom året.

Fördelar[redigera | redigera wikitext]

Månkalenderns styrka är att den bygger på mycket enkla observationer. En person kan utan teleskop eller referensverk lätt själv bestämma hur många dagar har förflutit sedan till exempel nymåne.

För näringar som påverkas av månen (tidvattnet) såsom fiske och jakt på sjöfågel (t ex svan) är en månkalender oerhört praktisk.

Nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Omvänt blir en kalender baserad på gemene mans observationer givetvis ett problem då snabba kommunikationer kräver att alla är ense om vilken dag det är.

För näringar som jordbruk där vädret, och därmed tid på året, är av största betydelse är en månkalender irrelevant.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Månkalendern representerar i allmänhet en äldre form av tidsbestämning än den som laborerar med solår. Rester av månkalender hos nordisk allmoge visar att en sådan tillämpats även här innan den julianska kalendern infördes med kristendomen. Sålunda fastställdes ofta årligen återkommande begivenheter efter månadsskiftena (t.ex. distingsmarknaden) och man hade ålderdomliga namn på dem (jultungel, distungel) liksom på vissa ny och nedan (kråknedan, näverny). En på månen grundad tideräkning är svår att kombinera med solåret och även med en primitivare "årstidskalender". Detta har man då försökt att klara med hjälp av skottmånader. [1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1978