Påskön

Rapa Nui - Påskön

Påsköns flagga
Motto: ("Rapa Nui" ) Kallad för "Te Pito O Te Henua (Ombligo del mundo)"
Huvudstad	Hanga Roa
Area - Totalt	163,6 km²
Folkmängd - Totalt (2005) - Densitet	3 791 Invånare 23,17 /km²
Tidszon	Central Time zone, UTC- 6
Telefonprefix	32
Postkod	2770000
Etnicitet	Pascuense/Rapanui
Borgmästare	Luz Zasso Paoa (DC) (2009–)

Uppslagsordet "Rapa Nui" leder hit. För språket, se Rapa nui. För filmen, se Rapa Nui (film).

Påskön (spanska: Isla de Pascua, polynesiska: Rapa Nui) är en ö i södra Stilla havet väster om Sydamerika, i den chilenska regionen Valparaíso. Påskön har fått sitt namn av att Jakob Roggeveen och hans besättning firade påskdagen utanför ön innan de klev i land. Ön är nästan triangulär till formen. Avståndet till närmaste bebodda ö är omkring 2 000 km. Antalet invånare är ungefär 3 791, och de flesta av dem bor i staden Hanga Roa med cirka 3 304 invånare (2002). Ön är känd för sina nästan 900 stora stenstatyer, moai, som bl a står utplacerade längs strandlinjen, helt eller delvis uthuggna ur vulkanen Rano Rarakus båda inre och yttre sluttningar, eller på väg därifrån till sin slutdestination, vanligtvis en stenplattform (kallad áhu) längs kusten.

Geografi

Påskön är den röda pricken närmast Sydamerika.

Rano Kau, en krater på Påskön

Påskön är tämligen trekantig eftersom den bildats av tre underjordiska vulkaner som nått över havsytan. Den norra, Terevaka (507 m ö.h.) utgör merparten, medan Poike och Rano Kau utgör den östliga respektive sydliga delen. Flera vulkaniska kratrar finns på ön, och vissa är vattenfyllda. De senaste lavaströmmarna kan vara yngre än tvåtusen år gamla. På senare tid har mycket få tecken av vulkanisk aktivitet observerats. Ön består av kala stenslätter och lite vegetation. Den är 163,6 km² stor och som längst 30 km lång. Utanför dess sydspets ligger en tre små öar vid namn Motu Nui, Motu Iti och Motu Kao Kao. Den högsta punkten på ön är Terevaka som når 507 meter över havet.

Påskön tillhör en undervattenbergskedja, Sala y Gómez Ridge, som reser sig mer än 2000 meter över havsbotten. Berggrunden består av hawaiit och järnrik basalt.

Närmaste landområde är den lilla ön Sala y Gomez som ligger 400 kilometer österut, medan närmaste befolkade landområde är Pitcairnöarna 2075 kilometer västerut.

Klimat

Klimatet på Påskön är subtropiskt, med en genomsnittstemperatur på omkring 22 grader. Ön har en årsnederbörd på 113 centimeter och det är varmast och fuktigast mellan december och februari. Kyligast är det mellan juni och augusti.

Demografi

År 2002 bodde det 3 791 människor på ön, en ökning från 1 936 invånare år 1982. Den kraftiga befolkningsökningen beror främst på inflyttning av personer med europeisk härkomst från Chile. Ön har därmed mist mycket av sin polynesiska identitet. År 1982 bestod ungefär 70 % av befolkningen av rapa nui-folk (den lokala folkgruppen). År 2002 har andelen rapa nui-folk minskat till 60 %. Chilenarna med europeisk härkomst utgör 39 % av befolkningen. Den resterande procenten är infödda latinamerikaner från Chile. 3 304 av invånarna bor i staden Hanga Roa.

Många av rapa nui-folket har flyttat ifrån Påskön. År 2002 bodde 2 269 av dessa på Påskön, medan 2 378 bodde i Chile, ungefär hälften i Santiago.

Befolkningstätheten på ön är 23 invånare per kvadratkilometer, mycket lägre än på 1600-talet då det bodde mellan 10 och 15 000 invånare på ön. 1877 bodde det enbart 111 människor på ön varav 36 hade efterlevande. Dessa 36 är därmed förfäder till alla rapa nui-invånare som idag bor på ön.

Religion

Befolkningen är kristen och den katolska kyrkan är dominerande.

Det finns betydande rester av den förkristna folktron. Den katolska kyrkan på ön har tagit hänsyn till detta, och vid sidan om traditionella helgonbilder finns exempelvis också en traditionell fågelmanfigur, Tangata Manu.

Språk

Officiellt språk är spanska, men de allra flesta rapa nui-invånare talar även rapa nui, vilket även finns med som ett ämne i skolundervisningen, t o m från förskoleklass.

Historia

Tidpunkten för påsköns första kolonisering är omtvistad och osäker och det finns ett flertal teorier. Enligt en rekonstruerad förteckning över dess kungar befolkades ön 400 f.Kr medan Kol-14 dateringar av träkol och tumlare som ätits av människor visar på att ön befolkades ca 900 e.kr. Ytterligare källor visar på att en möjlig kolonisation kan ha ägt rum kring 400 e.Kr. En gång i tiden fanns här en relativt framstående och komplex civilisation, troligen med uppåt 10 000 invånare. Ön har begränsade naturtillgångar, och kunde inte försörja en så stor folkmängd. En gång fanns palmskogar på ön, men man tror att palmerna höggs ner och användes till båtar och byggnader, och för att resa stenstatyerna. Det finns lämningar som pekar på att skogens utplåning inträffade samtidigt som öns stora civilisation föll samman. När man inte hade trä att bygga båtar av kunde man inte längre fiska, vilket ledde till brist på mat. Det har dock skett viss återplantering av skog under 1900-talet, bl a av eukalyptus och kokospalmer.

Professor Hunt vid University of Hawaii hävdar att skogen försvann som ett resultat av att kolonisterna fört med sig råttor då de flyttade till Påskön. Råttorna saknade naturliga fiender på ön, och åt upp palmfröna.

I en engelsk dokumentär "Lost Gods of Easter Island" berättar naturforskaren Sir David Attenborough att skogarna på ön skövlades för att ge plats åt odlingsmark.

Européerna upptäckte Påskön på påskdagen 1722 genom holländaren Jakob Roggeveen. Då bodde endast 3000-4000 människor där. Befolkningen fortsatte att sjunka raskt och 1875 bodde cirka 175 personer på Påskön.

Befolkningsnedgången på 1800-talet antas bero på dels sjukdomar som européerna förde med sig, dels utvandring till sockerplantagerna på Tahiti, dels slavjägare från Peru som bortförde en stor del av befolkningen till guanogruvorna på den peruanska kusten, där endast ett fåtal överlevde och kunde återvända hem. Slavjakten hade sin topp 1862–1863. Avfolkningen följdes av kulturell nedgång. Den typiska polynesiska samhällsordningen försvann tillsammans med den gamla aristokratin, och i dag finn inte mycket av den traditionella kulturen kvar. Spanskan används allt mer som språk, och på alla områden gör europeisk påverkan sig gällande. Ön annekterades av Chile år 1888 och den nuvarande ursprungsbefolkningen är av polynesisk härkomst. Fram till 1966 fick ursprungsbefolningen endast vistas i Hanga Roa, det som idag är det enda tätbebyggda området på ön. Utanför byn hade man på den tiden stora fårfarmar.

Stenstatyerna

Moai utanför Hanga Roa. Ögonen är sentida replika, tillverkade av korall av den amerikanske arkeologen William Mullo

Det finns totalt ca 900-1000 stora stenstatyer på Påskön. Statyerna kallas moai och de flesta är huggna ur sten från Rano Raraku. Där finns halvfärdiga statyer kvar i klipporna, vilket tyder på att stenbrottet övergivits i en hast. Den vanligaste teorin angående statyernas tillverkning är att de gjordes av polynesiska invånare för mer än 1000 år sedan. Varför de tillverkades är oklart. Vad statyerna hade för uppgift är också osäkert, då den ursprungliga befolkningen inte finns kvar och kan berätta. Med undantag av ett fåtal står de alla vända med ansiktena riktade in mot ön. Enligt myterna "gick moaierna till sina platser" med hjälp av en övernaturlig kraft, mana.

Rongo rongo

Rongorongoplatta

Träplattor med inskriptioner där tecknen kallas rongo rongo hittades för första gången under 1860-talet av Eugene Eyraud. Eyraud sade sig ha sett flera hundra plattor prydda av skriften, men 4 år senare påstod sig Tahitis biskop Monsignor Jaussen endast kunna återfinna 5 stycken. Idag har man samlat ihop 21 plattor. I varje hem fanns, enligt Eyraud, en tavla prydd av hieroglyfer, men ingen av öborna ville berätta vad tecknen betydde. Tavlorna har aldrig kunnat tydas, trots många försök. En ungrare, Guillaume de Hevesy, visade 1932 på likheter mellan några av rongo rongo-tecknen och förhistoriska tecken från Indusdalen. Senare tiders forskning har ifrågasatt dessa likheter, och menat att de har sin grund i rena tillfälligheter. Skriftsystemet användes fram till 1860-talet, då man övergick till det latinska alfabetet och lämnade kunskapen om rongo rongo-plattornas betydelse bakom sig. Man har identifierat 120 olika tecken, bland dem fiskar, fåglar, gudar, och diverse geometriska former. Enligt den muntliga traditionen kom skriftspråket till ön via dess första bosättare, vid namn Hotu Matua.

Växtlighet

Påsköträdet är en trädart som tidigare fanns i skogarna på Påskön. Det föll offer för avskogningen som skedde efter ön blev bebodd och blev utrotat på ön. Levande exemplar av trädet finns idag endast i Kew Gardens och Göteborgs botaniska trädgård. Trädet håller nu på att återinföras på Påskön, som en del i ett vetenskapligt projekt som leds av dessa båda institutioner.

Världsarv

1995 sattes Påskön upp på Unescos världsarvslista, bland annat därför att kulturen på ön var unik i det att den uppstått utan inflytande utifrån.

Moai på Påskön

Idrott

Påskön kan bland annat ståta med ett provinslag i fotboll på amatörnivå, som 2009 hade äran att spela invigningsmatchen i Chiles motsvarighet till Svenska Cupen, Copa Chile. Där förlorade de mot proffslaget Colo Colo, 4-0 på hemmaplan i Hanga Roa.

Övrigt

LAN Chile flyger dagligen från Santiago de Chile till Påskön. Det tar cirka 5 timmar eftersom avståndet är cirka 3700 km.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från norska (bokmål) Wikipedia.

Se även

• Makemake – en skapelsegud i Påsköns mytologi
• Moai – stenstayerna
• Thor Heyerdahl – genomförde en expedition till Påskön åren 1955–56

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Påskön
  Bilder & media