Rosa Vercellana

Maria Rosa Teresa Aloisia Vercellana, född 11 maj 1833 i Nice, död 26 november 1885 i Pisa, var mätress och sedan morganatiskt gift med Italiens kung Viktor Emanuel II 1869 i dennes andra äktenskap. Hon var aldrig drottning utan hade titeln grevinna de Mirafiori och di Fontanafredda. Hon var känd som "Bela Rosin".

Rosa Vercellana var dotter till Giovanni Battista Vercellana och Teresa Griglio. Hennes far hade varit medlem av Napoleon I:s garde på Elba och ingick därefter i kungliga vaktgardet i Savojen. Hon mötte kronprins Viktor Emanuel 1847 och inledde ett förhållande med honom. Han gav henne en bostad i en stuga vid ett kungligt jaktslott där han besökte henne och fick två barn med henne, som han erkände faderskapet till. Förhållandet orsakade skandal då Viktor Emanuel blev monark 1849, men han vägrade att avsluta det.

År 1858, efter sin frus död, gav han Vercellana ett slott och titeln grevinna. Hon följde honom till Florens 1864, där hon bodde i villan La Pietraia. Efter en sjukdom 1869, då Viktor Emanuel var nära att dö, gifte han sig med henne i Pisa . Ceremonin var religiös och därför inte juridiskt gällande, och en civil vigsel följde i Rom 1877. Äktenskapet var morganatiskt; hon fick inte titeln drottning och barnen blev inte arvsberättigade till tronen. Efter makens död 1878 flyttade hon till Pisa, där hon levde i resten av sitt liv. Vid hennes död vägrade kungahuset låta henne begravas i det kungliga mausoleet Pantheon i Rom, och hennes barn lät därför uppföra en (något mindre) kopia av mausoleet i Pisa, där hon begravdes.

Rosa Vercellana var föraktad av adeln vid hovet, men blev folkkär bland allmänheten. Det sägs att sången La bela Gigogin inspirerades av henne.

Barn

Vittoria Guerrieri (1848-1905) , gift 3 gånger
Emanuele Filiberto Guerrieri, greve av Mirafiori e Fontanafredda (1851-1894) , gift med Bianca de Larderel

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från italienskspråkiga Wikipedia, tidigare version.