Sant'Elena dei Credenzieri

Sant'Elena dei Credenzieri
Kyrka
Sant'Elena dei Credenzieri. Akvarell av Achille Pinelli.
Sant'Elena dei Credenzieri.
Akvarell av Achille Pinelli.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats dagens Via Arenula
Sant'Elena dei Credenzieri (nummer 764 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från 1748. Nummer 763 anger Sant'Anna dei Falegnami och 1009 San Sebastiano dei Mercanti.
Sant'Elena dei Credenzieri (nummer 764 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från 1748. Nummer 763 anger Sant'Anna dei Falegnami och 1009 San Sebastiano dei Mercanti.
Sant'Elena dei Credenzieri (nummer 764 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från 1748. Nummer 763 anger Sant'Anna dei Falegnami och 1009 San Sebastiano dei Mercanti.

Sant'Elena dei Credenzieri var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den heliga Helena. Kyrkan var belägen i rione Sant'Eustachio, vid dagens Via Arenula. ”Credenzieri” syftar på Confraternita dei Credenzieri, betjänternas skrå.

Kyrkans historia[redigera | redigera wikitext]

Det tidigaste omnämnandet av denna kyrka är från år 1186, då påve Urban III i en bulla uppräknar den bland filialerna till församlingskyrkan San Lorenzo in Damaso. Kyrkan skall då ha haft namnet San Niccolò de Mellinis.[1] Denna uppgift har emellertid tillbakavisats av professorn i kristen arkeologi, Carlo Cecchelli. År 1577 förlänades kyrkan åt Confraternita dei Credenzieri, som 1594 lät restaurera den.[2] Under 1700-talets första hälft fick arkitekten Francesco Ferrari i uppdrag att bygga om kyrkan. Fasaden kröntes av en attika med ett triangulärt pediment. Attikan hade en fresk föreställande den heliga Helena med Kristi kors.[2] Interiören hade ett högaltare och två sidoaltaren. Högaltaret hade målningen Den heliga Helena, sannolikt utförd av Cristoforo Roncalli. Målningen över det vänstra sidoaltaret var utförd av Orazio Borgianni och framställde Jungfru Marie himmelsfärd, medan det högra sidoaltarets målning, Den heliga Katarina av Alexandria, var ett verk av Cavalier d'Arpino.[3][4]

En bevarad inskription berättar om att den heliga Katarinas kapell restaurerades år 1591, då det var fallfärdigt.[5]


ANTIQVISSIMA CAPPELLA
S. CATHERINAE DE IVRE
PATRONATVS DOMVS
CAVALEORVM QVAE CVM
VETVSTATE IAM FERE
ESSET COLLAPSA
TIBERIVS CAVALERIVS
CANONICVS LATERANEN.
AC EIVSDEM CAPPELLAE
POSSESSOR
IN AMPLIOREM LOCVM
ET MELIOREM FORMAM
POSVIT
ET RESTAVRAVIT ANNO
A NATIVITATE DOMINI
MDLXXXXI . D . P . APR.

I samband med den franska ockupationen i slutet av 1700-talet upplöstes betjänternas skrå och kyrkan övertogs av Arciconfraternita di Gesù Nazareno. Kyrkan Sant'Elena dei Credenzieri revs 1888 för anläggandet av Via Arenula och brödraskapet flyttade till Gesù Nazareno all'Argentina, belägen i närheten.[2]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hülsen 1927, s. 402–403.
  2. ^ [a b c] Lombardi 1998, s. 224.
  3. ^ Melchiorri 1840, s. 422.
  4. ^ Venuti 1767, s. 267.
  5. ^ Armellini 1982, s. 452453.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Armellini, Mariano (1982) [1891] (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Edizioni del Pasquino. OCLC 73221620 
  • Hülsen, Christian (1927) (på italienska). Le chiese di Roma nel medio evo. Firenze: Leo S. Olschki. OCLC 3696954 
  • Lombardi, Ferruccio (1998) (på italienska). Roma: le chiese scomparse: la memoria storica della città (2). Roma: Fratelli Palombi Editori. ISBN 88-7621-069-5. OCLC 41949329 
  • Melchiorri, Giuseppe (1840) (på italienska). Guida metodica di Roma e suoi contorni. Roma: Tipografia Puccinelli. OCLC 602658635 
  • Venuti, Ridolfino (1767) (på italienska). Accurata, e succinta descrizione topografica e istorica di Roma moderna. Roma: Carlo Barbiellini al Corso. OCLC 8825495