Social rörlighet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Klassresa” leder hit. För andra betydelser, se Skolresa.

Social rörlighet avser individers och familjers byten mellan sociala skiktningar i ett samhälle. [1] [2] Under industrialismen menade social rörlighet ofta byte av samhällsklass och man benämnde det som en klassresa.[3]

Social rörlighet brukar ofta avse rörligheten från uppväxtfamiljens position till den i vuxen ålder. Men även förändring av yrke eller ställning i yrkeslivet kan medföra en förändring av sociala relationer och social status.[4] Social rörlighet kan avse en vertikal rörlighet vilket innebär att en individ byter socialgrupp i ett samhälle och den sociala statusen ändras.[5] Social rörelse kan också ske som en horisontell rörlighet, då yrkesbyte, byte av bostadsort eller partnerbyte kan medföra förändringar av social relationer men inte behöver betyda förändring av ens sociala status.[6]

En social rörlighet sker på grund av det dynamiska samspelet mellan produktkrafter och produktionsförhållanden, sam demografiska förändringar, mellan klasserna och sektioner och på grund av den omfördelningen av talang och kompetens inom varje generation.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I en del historiska och i några moderna samhällen var/är möjligheten till social rörlighet mycket begränsad. I dessa samhällen bestäms social status av juridiska eller religiösa system- som det hinduistiska kastsystemet, det feodala systemet i medeltidens Europa eller slaveriet finns det lite eller ingen möjlighet att förflytta sig uppför eller nedför de sociala stegen. I dagens samhälle där man befinner sig i modern marknadsdemokrati kan man röra sig upp eller ned under sin livstid, intragenerationell rörlighet. Här sker en förändring i den sociala situationen för en person genom utbildning, genom byte av bostadsort och val av partner. Barnen kan även röra sig uppåt eller nedåt relativt sina föräldrar, intergenerell rörlighet. [7]

Före industrialismen användes i Sverige begreppet i ståndscirkulation beskrivet i böcker av Torsten Rudenschöld 1845 och 1846.


Mätning av social rörlighet[redigera | redigera wikitext]

En komplett mätning av samhällets sociala rörelser är komplicerat och kräver studier som följer ett antal personer över en längre tid för att se vart dem kommer ifrån och vart dem slutar. Ett mer effektivt sätt för att någorlunda kunna mäta den sociala rörelsen som existerar i det moderna samhället är att man använder sig av ”inkomströrlighet”. Man studerar då istället människornas inkomst, hur den förändras under livets gång och i jämförelse med ens föräldrar. För att mätningen ska bli så exakt som möjligt måste den studeras under minst 30 år. När det sedans finns inkomstuppgifter för både föräldrar och barn kan den sociala rörligheten mättas som korrelationer mellan de två.[8] När vi talar om lika möjligheter menar vi den chans alla har till social rörlighet, att någon genom utifrån sina personliga egenskaper eller hårt arbete kan uppnå en bättre ekonomisk och social position för sig själv och sin familj. [9]

Påverkande faktorer[redigera | redigera wikitext]

Mått på social rörlighet kan anges som andelen i en befolkning som förändrat sin sociala status. Andelen socialt rörliga individer i en befolkning kan variera påtagligt, beroende på hur snabbt samhällsstrukturen förändras.[4]

I allmänhet ser man utbildningen som den största drivkraften inom den social rörligheten, det är oftast via den vi kan förflytta oss mellan olika samhällsklasser. De länder som har högst social rörlighet har även offentligt finansierade utbildningar.[källa behövs] Om man har mycket stora ekonomiska klyftor i ett samhälle blir det till hinder för den sociala rörelsen. [10] Större skillnader i materiella tillgångar gör statusskillnader viktigare och i mer ojämlika samhällen blir fördomarna mot dem som står längre ner på samhällsmålen med nödvändigheten starkare, detta gör även så det blir mindre utrymme för den sociala rörligheten.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ NEs artikel om Social rörlighet
  2. ^ understeckare på Svd
  3. ^ Molin och Ågreb (1991). Klassresan. Alfabeta. sid. 24 
  4. ^ [a b] [http://www.ne.se/lang/social-rörlighet NEs längre artikel om social rörlighet
  5. ^ vertikal rörlighet på NE
  6. ^ horisontell rörlighet på NE
  7. ^ Wilkinson och Pickett, Richard och Kate (2010). Jämlikhets Anden. Karneval förlag Stockholm. sid. 167 
  8. ^ {{bokref|efternamn=Wilkinson och Pickett|förnamn=Richard och Kate|titel=Jämlikhets Anden|år=2010|utgivare=Karneval förlag Stockholm|sid=167-168}
  9. ^ Wilkinson och Pickett, Richard och Kate (2010). Jämlikhets Anden. Karneval förlag Stockholm. sid. 166 
  10. ^ https://www.fria.nu/artikel/77511
  11. ^ Wilkinson och Pickett, Richard och Kate (2010). Jämlikhets Anden. Karneval förlag Stockholm. sid. 168-177