Socionom
 |
Det har föreslagits att Socionomexamen bör infogas här. (2017-07) (Se diskussion) |
Socionom är i Norden en titel för en person som avlagt socionomexamen, efter en yrkesinriktad högskoleutbildning i socialt arbete.
En socionom har kunskap om hur sociala, samhälleliga problem uppkommer och om hur de kan förändras. De har kunskap om det offentligas resurser och lagar i socialtjänstens närhet samt om hur sociala insatser dokumenteras, utvärderas och följs upp. En viktig del i en socionoms arbetsroll är att förstå det sociala samspelets betydelse för människors utveckling för att kunna bidra till att hjälpa människor att förändra sin tillvaro och utöka sitt handlingsutrymme och egenförsörjning.
Socionom i Sverige
De vanligaste arbetena för socionomer i Sverige är socialsekreterare, biståndshandläggare inom LSS eller för äldre, behandlare, kurator på exempelvis skolor och sjukhus eller frivårdsinspektör.
Vision och Akademikerförbundet SSR är de största fack- och yrkesförbunden för socionomer.
Utbildning
I den svenska utbildningen ingår bland annat ämnena socialt arbete, juridik, psykologi och sociologi. Utbildningen innefattar 90 högskolepoäng socialt arbete, vilket ger en filosofi kandidatexamen i detta ämne. Utbildningen till socionom är en högskoleutbildning omfattande 210 högskolepoäng vilket motsvarar 3,5 år. Socionomutbildningen har olika inriktningar utöver en allmän inriktning finns bland annat socialpedagogiskt arbete och arbete med äldre och funktionshindrade som specialisering. Inriktningarna kan se olika ut för olika skolor. Utbildningen sociala omsorgsprogrammet är en utbildning som ligger när socionomutbildningen.[källa behövs]
På de gamla socialhögskolornas tid fanns det vid sidan om den rent sociala linjen även en s.k. socialkommunal linje - senare kallad förvaltningslinje. Även efter högskolereformen 1977 kunde man under några år ta socionomexamen på förvaltningslinjen. Vid till exempel Högskolan i Örebro fanns det fyra profiler inom förvaltningslinjen: inriktning på mot offentlig förvaltning (med förvaltningsrätt eller statskunskap som huvudämne), inriktning mot kommunal ekonomi, inriktning mot samhällsplanering samt inriktning mot personaladministration. Före högskolereformen kunde man även ta socionomexamen på sociala linjen med inriktning mot personaladministration. Denna möjlighet gavs dock endast på dispens.
År 1964 omvandlades de tidigare socialinstituten eller socialpolitiska instituten till socialhögskolor (förkortningen för Socialpolitiskt institut - SOPIS - levde dock kvar som öknamn). För att ta examen krävdes två betyg i ett huvudämne och ytterligare ett betyg i tre ämnen. I motsats till universiteten läste alla först en ettårig grundkurs, som till stora delar var gemensam för social linje och förvaltningslinje. (Vid Högskolan i Örebro var grundkursen 1977-78 uppdelad i åtta 5-poängs-moment: psykologi, sociologi, statistik, samhällsekonomi med socialpolitik (och orientering i ekonomisk historia samt marxistisk ekonomi), statskunskap, civilrätt, socialrätt samt praktisk förvaltningskunskap. I praktiken var det enbart den praktiska förvaltningskunskapen - PFK - som skilde mellan de båda linjerna. På social linje orienterade man sig i kommunal ekonomi (enbart en minikurs) samt hälso- och sjukvårdslära, men tonvikten låg på socialt arbete och social administration. På förvaltningslinjen orienterade man sig i företagsekonomi och kommunal ekonomi med samhällsplanering, men tyngdpunkten låg på allmän och kommunal administratiion.)
Därefter följde ett halvårs praktik. Efter detta läste man ett-betygsnivån i fyra ämnen under ett års tid. (Ett-betygskurserna var halvterminskurser på socialhögskolorna men krävde hela grundkursen som förkunskap). Därefter följde ytterligare ett halvårs praktik samt en sluttermins studier för att erhålla tvåbetygsnivån i ett ämne. Under halva denna termin skrev man en uppsats. Man kunde även läsa upp till tre betyg i ett ämne. Den som redan före på börjat utbildning hade minst 1½ års relevant förpraktik kunde bli befriad från den ena praktikterminen. Före högskolereformen 1977 krävdes som regel också sommarpraktik. Denna kunde i motsats till praktikterminerna vara avlönad.
Fr.o.m. högskolereformen 1977 ersattes ett-betygskurserna på sociala linjen vid Högskolan i Örebro av det nya blockämnet socialt arbete. Man kunde dock fortfarande läsa två-betygsnivån i till exempel psykologi eller sociologi.
Flera politiker har avlagt socionomexamen på förvaltningslinjen - till exempel Gudrun Schyman, Nils G. Åsling, Ingemar Mundebo, Lars Leijonborg, Berit Andnor.
Socionom skall inte förväxlas med sociolog, som är en person med akademisk examen i sociologi.
Skillnad mellan diakon och socionom
Diakon är ett yrke som i Sverige är närbesläktat med socionom men som drivs i kyrklig regi. På Stora Sköndals institut har man givit socionomutbildning med diakonal inriktning och med möjlighet till påbyggnadsutbildning till diakon.