Spårjokern

Från Wikipedia
Version från den 10 januari 2018 kl. 18.02 av Migro (Diskussion | Bidrag) (kat)

Spår-Jokern (finska: Raide-Jokeri)är en planerad 25 km lång tvärgående snabbspårväg i Helsingforsregionen mellan Kägeludden i Esbo stad och Östra centrum i Helsingfors stad. Spår-Jokern ersätter den nuvarande busstomlinjen 550. Det är meningen att byggarbetena inleds 2019.[1]

Bakgrund

År 1990 presenterade Helsingfors stad en plan på en tvärgående snabbspårväg mellan Östra centrum och Alberga, och kallade den för Jokern (Jokeri, Joukkoliikenteen kehämäinen raideinvestointi – En ringliknande spårförbindelse för kollektivtrafiken). Linjens längd var då 21 km och kostnadskalkylen 750 miljoner mark. I huvudstadsregionens trafiksystemplan 1994 presenterades Spår-Jokern som ett projekt som omedelbart skulle inledas. Snart övergavs planerna på en snabbspårväg och linjen planerades i stället för busstrafik, eftersom spårvägens kostnader ansågs vara för höga i förhållande till den uppskattade passagerarmängden. Spår-Jokerns passagerarmängd uppskattades ändå vara större än den betydligt dyrare Nordsjögrenen i Helsingfors metro, som man beslöt bygga. I huvudstadsregionens trafiksystemplan PLJ 1998 beslöts att Spår-Jokerns planering och byggskede skulle skjutas upp till projektkorgen för projekt efter 2030.[2]

Buss-Jokern, det vill säga linje 550, inledde trafikering i augusti 2003. Buss-Jokerns passagerartal har varit mycket högre än beräknat och den har dragits med problem som överbelastning och kedjebildning, vilket har gjort att planerna på en snabbspårväg tidigarelades.[2] År 2015 hade stomlinje 550 40 000 passagerare på vardagar[3], men uppskattas ha upp till 90 000 potentiella användare 2025, vilket överskrider busslinjens kapacitet.[2]

Snabbspårvägens preliminära utredningsplan blev klar i maj 2009[4]. På basen av planen fick man en allmän kostnadsuppskattning på 212 miljoner euro och det blev möjligt att uppdatera markreserveringar i detaljplaner. Helsingfors stadsplaneringsnämnd rekommenderade att fortsätta med projektplanen omedelbart.[4] Helsingfors stads trafikverk beslöt 2009 att utreda om det fortfarande finns förutsättningar för Jokern att utvecklas som buss- eller trådbusslinje.[5] Helsingforsregionens trafik gjorde ännu en skild trådbussutredning 2011.[6] År 2003 hade SAD och kommunikationsministeriet beställt en utredning av ett tyskt konsultföretag om möjligheterna att integrera Spår-Jokern med Helsingfors metrosystem så att spårvagnarna också kunde köra på metrobanan. Omfattningen av de förändringar som skulle behövas i spårvägssystemet och hela integreringsprojektets lönsamhet gjorde att idén övergavs.[7][8]

I Helsingforsregionens trafiksystemplan HLJ 2011 listades Spår-Jokern redan som ett projekt som skulle genomföras innan 2020, men i prioritetsordning låg den näst sist på denna lista, efter bland annat Centrumslingan, samt utvidgandet av metro- och stadsbanorna.[9] Om projektordningen var ändå bestämt att ett försenat projekt inte får försena inledningen av följande projekt. I projektbedömningen 2011 konstaterades att Spår-Jokern är ett nödvändigt projekt och dessutom ekonomiskt lönsam för kommunerna, eftersom dess kostnadsnyttokalkyl gav 1,25. Tack vare en mera effektiv markanvändning beräknas det i framtiden bo 23 000 flera invånare längs med spårvägen och 14 000 flera arbetsplatser byggas jämfört med att linjen fortsättningsvis skulle trafikeras med bussar. Endast inom Helsingfors stad beräknas Spår-Jokerns helhetspotential var cirka 92 000 invånare och 48 000 arbetsplatser fram till 2050.[2] År 2040 beräknas Spår-Jokern ha 102 000 passagerare på vardagar.[10]

År 2013 ingick Spår-Jokern i Helsingfors stadsplaneringskontors investeringsplan i perioden 2017–2020.[10] I Helsingforsregionens trafiksystemplan HLJ 2015 föreslogs Spår-Jokern genomföras innan 2025.[10]

Spår-Jokerns projektplan blev klar i januari 2016. I projektplanen uppskattades byggkostnaden vara 275 miljoner euro.[9] Busslinjens konvertering till spårväg gick framåt då Finlands regering lovade budgetmedel för projektet i rambudgetförhandlingarna 5 april 2016. Staten påskyndade projektet genom att betala en tredjedel av investeringen, det vill säga 84 miljoner euro, förutsatt att kommunernas beslut och byggandet sker möjligast fort.[2] Esbo stadsfullmäktige beslöt 13 juni 2016 att godkänna projektet med rösterna 59–16 och Helsingfors stadsfullmäktige beslöt godkänna projektet enhälligt 15 juni 2016.[11] Då båda kommunerna beslutit att fortsätta med projektet inleddes den mera detaljerade planeringen av genomförandet.[11]

Nödvändiga detaljplaneändringar och gatuplaner genomförs om bäst (2017). Projektets entreprenör upphandlades under 2017[12][13]. I november 2017 valdes YIT och VR Track till entreprenörer.[14] Spår-Jokern genomförs som ett så kallat alliansprojekt, det vill säga linjen genomförs som kommunernas gemensamma projekt utan ett skilt aktiebolag som beställare och utförare.[13][15] Målet är att inleda byggarbetena senast i början av 2019.[1] Projektets budget har i oktober 2017 bekräftats vara 275 miljoner euro, varav byggnadskostnaden är cirka 205–225 miljoner euro.[14] Kostnaderna för de optioner som ingår i planen, ett förbindelsespår och depåer, är cirka 100 miljoner euro.[16]

Preliminära planer finns på att utvidga Spår-Jokern till rutten VikBöleOtnäsHagalund. Denna så kallade Vetenskapsspårväg nämns redan i Helsingforsregionens trafiksystemplaner men genomförandet har lagts till åren 2026–2040.[8][9]

Banan

Spår-Jokern är totalt cirka 25 km lång, varav 16 km ligger inom Helsingfors stad och 9 km i Esbo stad. Spår-Jokerns rutt motsvarar i stora drag den nuvarande stomlinjen 550, men går till största delen på sin egen bana skilt från övrig trafik. På så vis garanteras en möjligast snabb och störningsfri trafikering. Biltrafik möts i korsningar, men spårvägen får företräde i trafikljus.[2][16]

Den nuvarande busslinjen fortsätter i Esbo från Bredvik via Hagalund till Westendstationen, medan spårvägen går via Otnäs kampus till en ny ändhållplats vid Kägelvikens metrostation. Ursprungligen planerades spårvägen gå via Hagalund, men i planer från 2013 ändrades rutten till en mera ändamålsenlig dragning via Otnäs.[2] I Helsingforsändan är ändhållplatsen vid Östra centrums metrostation, på samma sätt som Buss-Jokern. Spårvägen har 33 hållplatspar med i medeltal 800 meters mellanrum.[16] Hållplatserna är placerade i närheten av nuvarande och kommande bostadsområden på så sätt att det uppstår snabba byten till pendeltåg, metro och busslinjer.[1][16] Linjen kommer att köras med 5–10 minuters intervall beroende på vilken tid på dygnet[10] och resetiden från ända till ända beräknas vara cirka en timme.[1]

För Spår-Jokern byggs åtminstone sex nya broar över ring- och riksvägar samt över Vanda å, och dessutom en 400 meter lång betong- och bergtunnel under Batteribacken i Sockenbacka.[17] En huvuddepå med 27 platser placeras på Kasåkers industriområde och en sidodepå med 14 platser i Bredvik.[8][17] I Kasåker placeras förutom uppställningsspår och service- och verkstadsutrymmen. I Bredvik har man planerat förutom uppställningsspår också två lättservicespår för mindre servicearbeten och inspektioner.[17]

Längs med hela sträckan byggs dubbelspår, men sidbytesplatser med jämna mellanrum, så att till exempel en söndrig spårvagn kan passeras utan trafikstopp.[8][17] Spår-Jokern kommer antagligen att använda samma spårbredd som Helsingfors spårvägar, 1 000 millimeter.[8] Också 1 435 mm har varit ett alternativ,[18] men man vill gärna att vagnarna och infrastrukturen är möjligast kompatibel med det nuvarande spårvägsnätverket och Artic-vagnarna som används där.[19]

Spårvagnar

Spår-Jokern kommer att trafikeras av Artic-vagnar tillverkade av Transtech. Vagnarna är 34 meter långa och kan i efterhand förlängas till 44 meter. Denna modell, som är längre än innerstadens spårvagnar, kallas Artic XL. Transtech har planerat vagnarnas tekniska lösningar och för design och utseende står Idis Design från Åbo.[20]

I en vagn finns 76 sittplatser och 180 ståplatser, vilket betyder att Spår-Jokerns vagnar tar tre gånger mera passagerare än den nuvarande stomlinjens bussar. Vagnarna har en styrhytt i båda ändorna, så vändslingor behövs inte, utan vagnen kan köras i båda riktningarna.[16] Vagnens topphastighet är 80 km/h och medelhastigheten 25 km/h.[8][18] Spår-Jokern är märkbart snabbare än Helsingfors innerstadsspårvägar där medelhastigheten är bara 13–15 km/h.[8]

För Spår-Jokern har 29 vagnar beställts. Först bli en prototyp klar som sommaren 2019 ska trafikera i Helsingfors innerstad.[19] För provkörningar användes i mars 2017 en metallram i rätt storlek för att testa om den får plats i det nuvarande spårvägsnätverket.[21] Transtech har också byggts en modell i trä för att bland annat testa tillgängligheten. Serieproduktionen inleds efter prototypens provkörningsperiod.[20]

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d] ”Spår-Jokern | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?page_id=218. Läst 10 januari 2018. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Kehämäinen joukkoliikennehteys Jokeri”. www.kaupunkiliikenne.net. http://www.kaupunkiliikenne.net/Helsinki/jokeri.html. Läst 10 januari 2018. 
  3. ^ ”Avorahastuksesta tulee runkolinjoilla pysyvä käytäntö” (på finska). HSL. https://www.hsl.fi/uutiset/2015/avorahastuksesta-tulee-runkolinjoilla-pysyva-kaytanto-6320. Läst 10 januari 2018. 
  4. ^ [a b] ”Raide-Jokeri alustava yleissuunnitelma” (på finska) (PDF). http://raidejokeri.info/wp-content/uploads/2015/05/Raide-Jokeri_raportti.pdf. Läst 10 januari 2018. 
  5. ^ ”Johdinautoliikenteen toteutettavuusselvitys” (PDF). Helsingforsregionens trafik. 2009. https://www.hsl.fi/sites/default/files/uploads/johdinautoliikenteen_toteutettavuusselvitys.pdf. Läst 10 januari 2018. 
  6. ^ ”Johdinautoliikenteen hankeselvitys” (på finska) (PDF). Helsingforsregionens trafik. 9 april 2011. https://www.hsl.fi/sites/default/files/uploads/13_2011_johdinautoliikenteen_hankeselvitys.pdf. Läst 10 januari 2018. 
  7. ^ ”Metro + pikaraitiotie integraatio”. www.kaupunkiliikenne.net. http://www.kaupunkiliikenne.net/Integra.htm. Läst 10 januari 2018. 
  8. ^ [a b c d e f g] ”Päivitä tietosi Raide-Jokerista: vastaukset usein kysyttyihin kysymyksiin” (på fi-FI). www.espoo.fi. http://www.espoo.fi/fi-FI/Paivita_tietosi_RaideJokerista_vastaukse(84884). Läst 10 januari 2018. 
  9. ^ [a b c] ”Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelma (HLJ 2011), Liikennejärjestelmäluonnos” (på finska) (PDF). Helsingforsregionens trafik. https://www.hsl.fi/sites/default/files/uploads/helsingin_seudun_liikennejarjestelmasuunnitelma_hlj2011_raportti.pdf. Läst 10 januari 2018. 
  10. ^ [a b c d] ”Raide-Jokerin hankesuunnitelma valmis päätöksentekoon | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?p=547. Läst 10 januari 2018. 
  11. ^ [a b] Helena von Alfthan (15 juni 2016). ”Spårjokern blir verklighet - planen har godkänts i fullmäktige”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2016/06/15/sparjokern-blir-verklighet-planen-har-godkants-i-fullmaktige. Läst 10 januari 2018. 
  12. ^ ”Raide-Jokerille valittu hankintakonsultti ja viestintäkonsultti | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?p=1043. Läst 10 januari 2018. 
  13. ^ [a b] ”Raide-Jokerin allianssikumppaneiden kilpailutukset käynnistyivät | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?p=1199. Läst 10 januari 2018. 
  14. ^ [a b] ”YIT ja VR Track rakentamaan Raide-Jokeria | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?p=1563. Läst 10 januari 2018. 
  15. ^ ”Raide-Jokeriin sovelletaan allianssimallia | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?p=770. Läst 10 januari 2018. 
  16. ^ [a b c d e] ”Usein kysyttyä | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?page_id=837. Läst 10 januari 2018. 
  17. ^ [a b c d] ”LIITE 3. Kustannusarviot ja suunnitelmat” (på finska) (PDF). Raide-Jokeri. 2015. http://raidejokeri.info/wp-content/uploads/2016/01/hankesuunnitelma-liite-3.pdf. Läst 10 januari 2018. 
  18. ^ [a b] ”Liite 5. Suunnitteluperusteet” (på finska) (PDF). Raide-Jokeri. http://raidejokeri.info/wp-content/uploads/2015/05/Raide-Jokeri_raportin_liitteet_5_SUUNNITTELUPERUSTEET_web.pdf. Läst 10 januari 2018. 
  19. ^ [a b] ”HKL hankkii 20 uutta Artic-vaunua ja 29 pikaratikkaa Transtechilta | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?p=817. Läst 10 januari 2018. 
  20. ^ [a b] ”Raide-Jokerin vaunun esteettömyyttä testattiin | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?p=1273. Läst 10 januari 2018. 
  21. ^ ”Raide-Jokeri-vaunun mittakehikkoa testataan Helsingin raitiolinjoilla | Raide-Jokeri” (på finska). raidejokeri.info. http://raidejokeri.info/?p=1183. Läst 10 januari 2018. 

Externa länkar