Spjälkad infinitiv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Spjälkad infinitiv är en grammatisk konstruktion där ett eller flera ord skjuts in mellan ett infinitiv och dess infinitivmärke. I engelsk grammatik är konstruktionen mycket omdiskuterad. I många andra germanska språk är konstruktionen tillåten, för att inte säga påbjuden. Detta gäller exempelvis i svenska, som i föregående mening. I språk som saknar infinitivmärke, som latin, kan däremot självklart inte infinitiven spjälkas.

I engelska[redigera | redigera wikitext]

Bruket av spjälkad infinitiv uppfattas av många engelskspråkiga som ett språkfel. Svenska "att inte säga" översätts därför bäst "not to say", liksom "att aldrig spjälka en infinitiv" blir "never to split an infinitive".

Det första kända belägget på att ett pronomen spjälkar en infintiv i engelska hittas i poeten Layamons dikt Brut från tidigt 1200-tal: [1]

and he cleopede him to; alle his wise cnihtes.
for to him reade; at sochere neode.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Brook, G.L. and R.F. Leslie (eds.) (1963–1978). British Museum Ms. Cotton Caligula A. IX and British Museum Ms. Cotton Otho C. XIII. Early English Text Society. Oxford University Press. sid. 287. http://etext.lib.virginia.edu/etcbin/toccer-new2?id=LayBruO.sgm&images=images/modeng&data=/lv1/Archive/mideng-parsed&tag=public&part=all. Läst 12 juni 2008