Sväljningssvårigheter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sväljningssvårigheter
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 R13
ICD-9 438.82, 787.2
DiseasesDB 17942
MedlinePlus 003115
eMedicine pmr/194 
MeSH engelsk

Dysfagi (av grekiska dys- ’nedsatt’ och phagein ’äta, ätande’) är tugg- och sväljsvårigheter. Svårigheterna kan förekomma i olika faser av sväljningen och delas därför ofta in i oral dysfagi, faryngal dysfagi och esofageal dysfagi.

Dysfagi är inte en sjukdom i sig utan ett symptom på något bakomliggande, till exempel halsinfektion, stroke, struma ALS, Parkinsons sjukdom eller en tumör.

Oral och faryngeal dysfagi[redigera | redigera wikitext]

Oral och faryngeal dysfagi är det man vanligen brukar avse när man använder termen dysfagi. Orsaken till dessa typer av dysfagi är oftast neurologisk och beror då på skada som påverkar någon eller några av kranialnerverna, men svårigheterna kan också bero på strukturella förändringar såsom vävnadsbrist efter operation av munhålecancer.

Vid oral dysfagi finns svårigheter i den orala fasen, dvs. när maten eller drycken befinner sig i munhålan och ska bearbetas. Det kan finnas svårigheter med bearbetningen av maten i munnen (till exempel tuggsvårigheter), förflyttning av maten bakåt i munnen eller kontroll så att inte födan åker ner i svalget för tidigt.

Vid faryngeal dysfagi finns svårigheter i den faryngeala fasen, det vill säga när födan befinner sig i svalget och sväljningen ska sättas igång. Problem i denna fas kan vara en sent utlöst sväljreflex eller kraftlös sväljning.

Behandling av oral och faryngeal dysfagi kan innebära till exempel förändring av sittposition, anpassning av kostens konsistens eller olika hjälpmedel. Om dysfagin fortfarande kvarstår kan det bli aktuellt med en PEG. Bedömning och behandling sköts av en logoped.

Esofageal dysfagi[redigera | redigera wikitext]

Vid esofageal dysfagi finns svårigheter i den esofageala fasen, dvs. när maten eller drycken befinner sig i matstrupen och ska transporteras ned till magsäcken. Problem kan bestå i att övre matstrupsmunnen/esofagussfinktern, m. cricofaryngeus, inte öppnar sig tillräckligt, att det finns förträngningar i matstrupen eller att peristaltiken inte fungerar ordentligt. Ett associerat problem är sura uppstötningar, så kallad gastroesofageal reflux.

För utredning och behandling av esofageal dysfagi krävs kontakt med en läkare med kompetens inom området, till exempel en foniater.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]