Svenska PEN

Från Wikipedia

Svenska PEN är en svensk ideell organisation för skribenter, vilken engagerar sig i frågor om det fria ordet i Sverige och internationellt.

Historik

Svenska PEN startades 1922 som ett av PEN-organisationens äldsta center, och var då främst en sällskapsförening för författare, därav den äldre beteckningen "klubb". Kvinnliga författare kom in som medlemmar efter några år, 1925, med Marika Stiernstedt och Elin Wägner. Fram till andra världskriget var organisationen huvudsakligen opolitisk. Från sent fyrtiotal och framåt förändrades organisationen mot att arbeta med yttrandefrihetsfrågor och internationell solidaritet.[1]

Verksamhet

Svenska PEN deltar i internationella PEN:s verksamhet och arbetar med informationsutbyte om fängslade författares aktuella belägenhet. Svenska PEN publicerar också sedan 2011 den internationella webbtidskriften "Dissidentbloggen".

Svenska PEN delar årligen ut Bernspriset och har sedan 1985 årligen utdelat Tucholskypriset till minne av Kurt Tucholsky till en förtjänt författare som lever i exil eller under hot i sitt land som en följd av sitt litterära arbete, Priset innebär en möjlighet för att under en period arbeta i lugn och ro i Sverige.

Svenska PEN samarbetar också nära med International Cities of Refuge Network (ICORN), som hjälper förföljda författare till en fristad, genom att en kommun inrättar ett stipendium. Det fanns i mars 2013 fyrtio sådana fristäder i världen, varav sex i Sverige.[2]

I januari 2008 hade klubben ungefär 600 medlemmar och anordnar sex till tio sammankomster varje år med föredrag och diskussioner eller möten med utländska författarkollegor. Ordförande är (från maj 2017) Elisabeth Åsbrink, dessförinnan i åtta år Ola Larsmo.

Litteratur

  • Johan Svedjedal: Bland litteraturens förenade nationer. Kring svenska PEN-klubbens historia, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2013

Källor

Noter

  1. ^ Gabriel Byström: Svenska PEN fäktas fortfarande för friheten i Dagens Nyheter Kultur 7 januari 2014, sidorna 6-7
  2. ^ Fristadsförfattare, Svenska PEN:s webbplats, läst 20 november 2013.

Externa länkar