Tonart
| I denna artikel |
| används tonnamnen |
| Bess (B♭) och B.
|
| Se olika skrivsätt. |
Tonart, en uppsättning toner (skala) där en av tonerna har rollen som grundton.
De vanligaste tonarterna i det traditionella västerländska tonsystemet är durtonarterna och molltonarterna. Durtonarter betecknas med inledande versal, medan molltonarterna betecknas med gemen – se versalisering; se även parallelltonart.
Dur och moll kan ses som två specialfall av de så kallade kyrkotonarterna, jonisk respektive eolisk. Kyrkotonarterna uppstår när man, med i övrigt samma toner i en skala, ändrar grundtonen.
Namn och noteringar
| Förtecken | Dur | Moll |
|---|---|---|
| Inga | C-dur | a-moll |
| Ett ♯ | G-dur | e-moll |
| Två ♯ | D-dur | b-moll |
| Tre ♯ | A-dur | f♯-moll, fiss-moll |
| Fyra ♯ | E-dur | c♯-moll, ciss-moll |
| Fem ♯ | B-dur | g♯-moll, giss-moll |
| Sex ♯ | F♯-dur, Fiss-dur | d♯-moll, diss-moll |
| Sju ♯ | C♯-dur, Ciss-dur | a♯-moll, aiss-moll |
| Ett ♭ | F-dur | d-moll |
| Två ♭ | B♭-dur, B-dur (ibland Bess-dur) | g-moll |
| Tre ♭ | E♭-dur, Ess-dur | c-moll |
| Fyra ♭ | A♭-dur, Ass-dur | f-moll |
| Fem ♭ | D♭-dur, Dess-dur | b♭-moll, bess-moll |
| Sex ♭ | G♭-dur, Gess-dur | e♭-moll, ess-moll |
| Sju ♭ | C♭-dur, Cess-dur | a♭-moll, ass-moll |
Källor: [1]
Se även
Källhänvisningar
- ^ "Tonarter". Musikteori.se. Läst 15 juni 2014.
