Upplands runinskrifter 875

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Upplands runinskrifter 875
R-runan.svg
Upplands runinskrifter 875
Signum U 875
RAÄ-nr Hagby 61:2[1]
Område Uppland
Placering Focksta, Hagby socken Koordinater: 59°47′33.89″N 17°22′8.68″Ö / 59.7927472°N 17.3690778°Ö / 59.7927472; 17.3690778 (Upplands runinskrifter 875)
Tillkomsttid 1000-talet
Ristad av Åsmund Kåresson

Upplands runinskrifter 875 står på östra sidan vägen mellan Hagby kyrka och Säva, bara ca 200 m söder om Focksta kvarn.

Inskriften[redigera | redigera wikitext]

Inskriften i runor[redigera | redigera wikitext]

Upplands runinskrifter 875 runes.png
ᚦᚢᚱᚢᛁ᛫ᛆᚢᚴ᛫ᛁᚾᚴᛁᚴᛁᚱᚦ᛫ᛆᚢᚴ᛫ᚦᛁᛆᛚᚠᛁ᛫ᚦᛆᚢᚾ᛫ᛚᛁᛏᚢ᛫ᚱᛁᛏᛆ᛫ᛋᛏᛁᚾ᛫ᚦᛁᚾᚭ᛫ᛆᚠᛏᛁᛦ᛫ᚴᛆᛚᚠ᛫ᛒᚢᛆᚾᛏᛆ᛫ᚦᚢᚱᚢᛁᛆᛦ᛫
ᚴᚢᚦᚼᛁᛆᛚᛒᛁᚼᚭᚾᛋᛆᛚᚢᚴᚢᚦᛋᛘᚢᚦᛁᛦ[2]

Inskriften i translitterering[redigera | redigera wikitext]

Detaljbild av bönesformeln på U 875. Runan l (ᛚ) står mellan sa (ᛋᛆ) och u (ᚢ) ovanför runraden och runan R (ᛦ) står efter muþi (ᛘᚢᚦᛁ) även den ovanför runraden.
' þurui ' auk ' inkikirþ ' auk ' þialfi ' þaun litu rita stin þino ' aftiR kalf ' buanta þuruiaR '
kuþ hialbi hons at uk| |kuþs muþiR[3]

Runtexten på stenen avviker i bönesformeln från det som står i den Samnordiska runtextdatabasen (2009):

kuþ hialbi hons| |salu| |uk| |kuþs muþiR[4]

och överensstämmer därmed med bönesformeln som Åsmund Kåresson har använt på ett flertal runstenar. Två av runorna, l i salu och R i muþiR står ovanför den egentliga runslingan: Runan l (ᛚ) står mellan sa (ᛋᛆ) och u (ᚢ) och runan R (ᛦ) står efter muþi (ᛘᚢᚦᛁ).

Inskriften i normalisering[redigera | redigera wikitext]

Þyrvi ok Ingigærð ok Þialfi þaun letu retta stæin þenna æftiR Kalf, boanda ÞyrviaR.
Guð hialpi hans and ok Guðs moðiR.[3]

Inskriften i översättning[redigera | redigera wikitext]

"Tyrvi och Ingegärd och Tjälve de lät uppresa denna sten efter Kalv, Tyrvis man.
Gud och Guds moder hjälpe hans ande."[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detaljbild av skålgropar på U 875.

En del av runslingan längs den vänstre och övre kanten av runstenen är ristade över äldre skålgropar i den för övrigt plana ytan av stenen. Stenen har alltså tidigare används som offersten innan runmästaren Åsmund Kåresson valde ut stenen för sina ristningar. Under sin undersökning av runstenen år 1727 beskrev Olof Celsius d.ä. att skalgroparna fortfarande var smorda med fett som alltså har använts fortfarande i offerceremonier.

Runristaren Åsmund Kåresson som var mycket produktiv i Uppland under första halvan av 1000-talet, har inte signerat U 875. Ornamentiken och den ihopskrivna, avslutande bönen är dock typiska för hans verk.

Stenen står på¨sin ursprungliga plats på sidan av en gammal landsväg. I närheten, ca 50 m längre söderut längs samma väg finns U 876.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksantikvarieämbetet - Fornsök Hagby 61:2
  2. ^ Unicode stöd för runor behövs i din webbläsare
  3. ^ [a b] Projektet Samnordisk runtextdatabas [1]
  4. ^ Thompson, Claiborne W. (1975). Studies in Upplandic runography. ISBN 978-0292775114 
  5. ^ enligt Riksantikvarieämbetets informationstavla vid runstenen