FN:s livsmedelsprogram

FN:s livsmedelsprogram
Motto	Bekämpar hunger världen över
Bildad	1961
Typ	FN organisation
Säte	Rom, Italien
Verkställande direktör	Ertharin Cousin
Webbplats	http://sv.wfp.org/

Världslivsmedelsprogrammet eller FN:s livsmedelsprogram (engelska World Food Programme, WFP) är ett program inom Förenta nationerna för livsmedelshjälp (matbistånd), grundat 1961.

Det är världens största^{[källa behövs]} humanitära organisation. WFP förser undernärda och svältande människor med mat och står för logistiskt stöd till andra organisationer och stater i nödsituationer. I nödsituationer levererar WFP livsmedel dit det behövs och hjälper därigenom de som drabbats av krig, interna konflikter och naturkatastrofer. När nödsituationen är över använder WFP livsmedel för att på olika sätt hjälpa samhällen och människor att gå tillbaka till en fungerande vardag.

Historia

WFP grundades 1961 av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och FN:s generalförsamling efter initiativ från FAO. Det bildades ursprungligen som ett treårigt experiment men gavs 1965 mandat att fortsätta tills vidare. Den globala visionen var då att varje man, kvinna och barn alltid ska ha tillgång till den mat som behövs för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. För att uppnå visionen samarbetar WFP med två andra livsmedelsorgan; internationella jordbruksutvecklingsfonden och FAO, vilka båda, precis som WFP, är baserade i Rom. WFP jobbar även genom partnerskap med regeringar, frivilligorganisationer och övriga FN-organisationer.

Organisation

WFP har sitt huvudkontor i Rom. Därutöver finns 78 landskontor i mottagarländer samt ett antal liaisonkontor, eller kommunikationskontor, i stora givarländer och -regioner. Det liaisonkontor som täcker Norden är beläget i Köpenhamn.

WFP styrs ytterst av en styrgrupp bestående av representanter för 36 medlemsländer. Av dessa väljs 18 av FN:s Ekonomiska och Sociala Råd (ECOSOC). Resterande 18 väljs av FAO. De tjänstgör på basis av tre år med möjlighet till förlängning enligt ett rullande schema och sammanträder i Rom fyra gånger per år.

WFP:s verkställande direktör väljs gemensamt av FN:s generalsekreterare och FAO:s generaldirektör, är placerad i Rom och sitter på en period av fem år. David Beasley, WFP:s trettonde verkställande direktör, håller nu posten efter att tillsatts den 5 april 2017.

Antalet anställda i WFP är ca 14,000, 90 procent av dessa jobbar i fält, på plats med maten som levereras.

Under 2017 är WFP:s mål att nå ut med livsmedelsbistånd till mer än 80 miljoner människor i över 80 länder. De flesta som arbetar inom organisationen finns på plats i oroshärdar och utsatta områden för att direkt stödja de hungriga och fattiga som är i störst behov av hjälp.

Finansiering

WFP är helt beroende av donationer från regeringar, privata företag, stiftelser och privatpersoner.

• 100 procent av WFP:s budget bygger på frivilliga donationer.
• Under 2016 mottog WFP totalt 5.9 miljarder US dollar (cirka 51 miljarder kronor).
• Omkring 93 procent av WFP:s donationer går direkt till att köpa mat eller bekosta leveranser och transporter av maten. Svenska regeringen gav genom UD och SIDA under 2016 ca 1 miljard kronor och är därmed Nordens största givarland.

I genomsnitt 93 procent av organets intäkter går till insatser i fält.^{[källa behövs]}

Mottagarna av livsmedelsbistånd under 2015 fördelar sig på följande sätt:

• 62,6 miljoner kvinnor och barn, varav 20-25 miljoner barn fick mat genom skolmatsprogram.
• 46,4 miljoner barn, varav 23,3 miljoner flickor och 23,1 miljoner pojkar.
• 16,4 miljoner internflyktingar.
• 6,1 miljoner flyktingar.
• 1,3 miljoner hemvändande människor.

Totalt levererade WFP 3,5 miljoner ton mat under 2016. Samma år inhandlades 2,6 miljoner ton livsmedel, för 30 miljarder kronor, från 93 länder, varav 75 utvecklingsländer.

Under 2008:

• 1,1 miljoner ton var mat skänktes till WFP.
• 2,8 miljoner ton livsmedel köptes in med hjälp av kontanta bidrag.
• Totalt inhandlades livsmedel för 1,4 miljarder US dollar, vilket är närmare 10 miljarder kronor.
• 1,1 miljarder US dollar (ungefär 7,5 miljarder kronor) användes för att köpa mat i 73 olika utvecklingsländer.
• 75,6 procent av all mat som köptes under 2008 inhandlades i utvecklingsländerna.

Strategier och visioner

WFP:s yttersta mål är att utrota hunger och undernäring.

Den strategiska planen för åren 2017-2021 blev antagen ett år efter Agenda 2030 för hållbar utveckling. Organisationsarbetet anpassas till Agenda 2030:s globala uppmaning till åtgärder som syftar till att få slut på fattigdom, hunger och ojämlikhet, vilket omfattar såväl humanitära- som utvecklingsinsatser.

Den strategiska planen är skapad enligt instruktioner från de hållbara utvecklingsmålen (SDG's) som anges i Agenda 2030. Särskilt mål nummer 2: ingen hunger och sista målet, nummer 17 om att återuppliva globala partnerskap för genomförandet av de hållbara målen (SDG's). Detta visar sig i en ny nivå och operationell struktur, inkluderat genomförandet av result -baserade landsportföljer som maximerar WFP:s medverkan till regeringar i deras åtagande att nå de hållbara målen (SDG's).

WFP har följande fyra strategiska mål:

1. Att rädda liv och skydda människors möjligheter till försörjning i krissituationer.
2. Att stödja eller återställa livsmedelssäkerheten och näring, och etablera eller återuppbygga försörjningsmöjligheter i utsatta miljöer och vid katastrofer.
3. Att minska risker och göra det möjligt för människor, samhällen och länder att tillgodose egna livsmedels- och näringsbehov.
4. Att minska undernäring och bryta cykeln av hunger som överförs från generation till generation.

WFP prioriterar kvinnor vid distributionen av mat. Majoriteten av de som arbetar inom jordbruk och producerar mat i utvecklingsländerna är kvinnor. Erfarenhet har också visat att om kvinnor prioriteras i distributionskedjan så har maten större chans att nå de hungriga.

I största möjliga utsträckning köps livsmedel in lokalt och regionalt. Under 2012 köptes mer än 75% av den inköpta maten i utvecklingsländer.

WFP prioriterar jordens fattigaste i sitt arbete. Över 90% av biståndet går till de minst utvecklade länderna (Least Developed Countries).

Aktiviteter

Under 2016 försåg WFP 80 miljoner människor med mat i 80 länder. Dessa aktiviteter kan delas in i två huvudkategorier.

Nödinsatser

I samband med väpnade konflikter och naturkatastrofer tillfredsställer WFP akuta livsmedelsbehov på kort sikt. En typisk insats går till på följande sätt:

1. Uppskattning (assessment): Data samlas in för att få en övergripande bild om situationen och behovet av livsmedel. Antalet behövande och var de befinner sig uppskattas samt en uppskattning av priset på nödinsatsen fastställs.
2. Vädjan om donationer: WFP går ut med en officiell vädjan till världssamfundet om ekonomiska medel för att bekosta nödinsatsen.
3. Leverans: Livsmedel levereras till katastrofområdet.
4. Utdelning: Mat börjar distribueras till behövande.

Utvecklingsprojekt

Som del i återbyggnadsprocessen efter en naturkatastrof eller konfliktsituation driver WFP även mer långsiktiga utvecklingsprojekt.

Skolmatsprogram: Skolbarn erbjuds gratis mat i skolan och/eller mat att ta med sig hem under förutsättning att de följer skolundervisningen. Syftet är att öka skoldeltagandet och –närvaron.

Mat för hiv/aids: Människor som saknar tillgång till näringsriktig kost och som lever med hiv/aids erbjuds mat. Eftersom undernäring påskyndar sjukdomsförloppet och minskar bromsmediciners verkan är syftet att minska konsekvenserna, samt stoppa spridningen, av pandemin.

Mat för arbete: I utbyte emot deltagande i yrkesutbildning, arbete med att bygga upp infrastruktur eller arbete med jordbruksutveckling erbjuds människor mat. Programmet syftar bland annat till att återanpassa före detta gerillasoldater till ett civilt liv genom att lära ut ett yrke, eller att skapa förutsättningar för utveckling genom utbyggnad av infrastruktur och jordbruksutveckling.

Externa länkar

• Officiell webbplats
• Svensk webbplats