Undernäring

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Undernäring
Klassifikation och externa resurser
En amerikansk fältvårdare tar hand om ett undernärt barn i Paktya i Afghanistan. Barnet är 18 månader och väger 6,4 kg.
ICD-9 263.9
eMedicine ped/1360 
MeSH engelsk
Andel av befolkningen (%) som lider av undernäring.
Ej att förväxla med Näringsbrist.

Undernäring innebär ett otillräckligt upptag av energi för kroppen under en längre tid och kan leda till ohälsa.[1] Undernäring kan vara orsakad av en underliggande sjukdom såsom hepatit, men globalt sett finns orsakerna bland sociala problem som fattigdom och okunskap. Extrem undernäring kallas svält.

Mellan 1970 och 2002 mer än halverades andelen av befolkningen som led av undernäring i världen från 37 procent till 17 procent. Minskningen var en effekt av ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom i världen, samtidigt som tekniken och transportmöjligheterna förbättrats.[2] Antalet som lider av hunger och kronisk undernäring började öka igen efter FAO:s mätning 1995-1997 på 825 miljoner. Under 2009 beräknade FAO att över en miljard människor i världen gick hungriga, det största antalet någonsin. Enligt den senaste uppskattningen som FAO gjorde 2010 lider 925 miljoner människor av hunger. Det betyder att det fortfarande är långt kvar till att uppnå FN:s millenniemål 1 om att halvera andelen hungriga till år 2015.

Bakomliggande orsaker[redigera | redigera wikitext]

Svält och undernäring fortsätter att vara ett globalt problem, särskilt i mindre utvecklade länder, där 98 procent av världens undernärda lever. Ökningen av hunger och kronisk undernäring världen över är inte en konsekvens av globalt dåliga skördar utan beror till stor del på den ekonomiska situationen i världen, som har resulterat i lägre inkomster och ökad arbetslöshet. Även variation i priset på livsmedel påverkar. Hunger och kronisk undernäring blir även ofta de kvardröjande effekterna av väpnade konflikter och naturkatastrofer och kräver ett mer långsiktigt arbete.

Vissa miljöaktivister, bland andra Ron Nielsen, menar att världssvälten beror på att jorden är överbefolkad och att vi har nått gränsen för hur många invånare vi kan försörja.[3] Amartya Sen tilldelades ekonomipriset till Nobels minne år 1998 bland annat för sitt arbete gällande att svält normalt sett inte är en produkt av brist på mat utan på problem i distributionsnätverk och på regeringspolicyer i tredje världen.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), hade följande länder mer än 5 miljoner undernärda människor (2001–2003):[4]

Land Antal undernärda (miljoner)
Indien 212,0
Kina 150,0
Bangladesh 43,1
Demokratiska Republiken Kongo 37,0
Pakistan 35,2
Etiopien 31,5
Tanzania 16,1
Filippinerna 15,2
Brasilien 14,4
Indonesien 13,8
Vietnam 13,8
Thailand 13,4
Nigeria 11,5
Kenya 9,7
Sudan 8,8
Moçambique 8,3
Nordkorea 7,9
Jemen 7,1
Madagaskar 7,1
Colombia 5,9
Zimbabwe 5,7
Mexiko 5,1
Zambia 5,1
Angola 5,0

Tabellen bygger på mått på undernäring som det definieras av FAO och representerar hur många (i medel under 2001–2003) som konsumerar mindre än minimienergin som krävs för medelpersonen för att hålla sig i god hälsa vid lätt fysisk aktivitet. Det är en konservativ indikator som inte tar med i beräkningen årstidsvariationer, hård fysisk belastning och de interindividuella skillnader som finns när det gäller energibehov.

Hungersnöd[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Hungersnöd

Hungersnöd, ibland kallat massvält, en mer omfattande brist på mat inom ett geografiskt område, orsakad av krig, missväxt, klimatkatastrofer, epidemier och annat. Hungersnöden har varit ett återkommande historiskt fenomen. Ett av de mest kända fallen av hungersnöd i modern tid är den i Biafra 1970. Under 2011 rådde hungersnöd på Afrikas horn.

Bristsjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Bristsjukdom

Undernäring kan leda till olika former av bristsjukdomar.

Brist på makronutrienter[redigera | redigera wikitext]

Makronutrienter som fett, kolhydrater och proteiner ger bland annat upphov till nedanstående tillstånd.

Kwashiorkor[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kwashiorkor

Kwashiorkor är vanligt vid hungersnöd då man får i sig en proteinfattig kost. Brist på de essentiella aminosyrorna gör att musklerna förtvinar och minskad halt av protein i blodet leder till ödem. De uppsvällda bukarna som ses vid Kwashiorkor beror på ödembildning i bukhålan.

Marasm[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Marasm

Marasmer är en "balanserad svält" där man lider brist på både energi och protein. Svaghet, håravfall, rynkig hud på grund av att underhudsfettet försvinner är tidiga symptom. Dödsfallen beror på infektionskänslighet till följd av nedsatt immunförsvar, blodbrist och hjärtsvikt.[5]

Kakexi[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Kakexi

Kakexi är undernäring på grund av bristande aptit på grund av allmänt dålig hälsa. Det är vanligt förekommande i avancerad cancer och i livets slutskede. Den bristande aptiten beror på en underliggande inflammation och att vissa cytokiner (TNF-alfa, IL-6 och INF-gamma) påverkar hungern, bland annat via hungerscentrum i hypotalamus.

Brist på mikronäringsämnen[redigera | redigera wikitext]

Mikronäringsämnen är ämnen som vi behöver i små kvantiteter för att kroppen skall fungera optimalt, dessa är främst vitaminer och mineraler. Brist på dessa ämnen leder ofta till försämrad produktion av blod (anemi) och påverkade slemhinnor. Nedan följer en lista på några vanliga bristsjukdomar till följd av brist på vitaminer och mineraler:

Vitaminer[redigera | redigera wikitext]

Ämne man har brist på Bristtillstånd
C-vitamin Skörbjugg
A-vitamin Nattblindhet
D-vitamin Osteomalaci
Folat Folatbrist/Anemi
Tiamin (B1) Beriberi
Niacin (B3) Pellagra
Kobalamin (B12) B12-brist

Mineraler[redigera | redigera wikitext]

Ämne man har brist på Bristtillstånd
Järn Järnbrist/Anemi
Jod Jodbrist
Zink Zinkbrist
Magnesium Magnesiumbrist
Koppar Kopparbrist
Kalcium Hypokalcemi
Kalium Hypokalemi
Natrium Hyponatremi

Undernäring på grund av ätstörningar[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Ätstörningar

Ätstörningar är ett samlingsnamn på ett antal psykiska sjukdomar som visar sig genom skadliga beteendemönster för ätande, och som kan leda till undernäring och död. De två vanligaste är:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "undernäring". NE.se. Läst 22 februari 2013.
  2. ^ Norberg, Johan (2007), Världens välfärd (Globaliseringsrådet)
  3. ^ Ron Nielsen, The Little Green Handbook: Seven Trends Shaping the Future of Our Planet, Picador, New York (2006) ISBN 978-0312425814
  4. ^ Statisitik från FAO
  5. ^ http://www.lakareutangranser.se/sv/uppdrag/Sjukdomar/Undernaring/ Läkare utan gränser - undernäring

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]