Vågtal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vågtal
Grundläggande
Definition Omvänt proportionellt mot våglängd
Storhetssymbol(er) \tilde \nu, k
Enheter
SI-enhet m−1
SI-dimension L−1
Anmärkningar

Vågtal är omvänt proportionellt mot våglängd. Definitionerna skiljer sig mellan användningen inom spektroskopi och i vågrörelselära.

Spektroskopi[redigera | redigera wikitext]

Inom spektroskopi definieras vågtalet \tilde{\nu} som reciproken av våglängden λ,

\tilde{\nu} = \frac{1}{\lambda}.

Den brukar ha måttenheten cm-1, eller reciprokcentimeter. Denna enhet kallas även Kayser (efter Heinrich Kayser). Ljus med våglängd 500 nm (grön), har vågtal 20 000 cm-1 eller 20 kK. Fotonenergi är proportionell mot vågtal; 10 kK är 1,24 eV.

Vågrörelselära[redigera | redigera wikitext]

I den matematiska beskrivningen av vågor definieras det cirkulära vågtalet k som

k=\frac{2 \pi}{\lambda},

det vill säga ett varv i radianer dividerat med våglängden. Fasfaktorer får så en enklare form. En fortskridande våg i en dimension kan beskrivas med uttrycket

y(x,t) =A \sin\left(\frac{2\pi x}{\lambda} - \frac{2\pi t}{\tau}\right)= A\sin(kx -\omega t) = A \Im\left( e^{i(kx-\omega t)}\right),

där τ är perioden och ω=2πf är vinkelfrekvensen.

En modernare benämning av vågtal är repetens medan cirkulärt vågtal kallas vinkelrepetens.

Dämpade vågor har komplext vågtal.