Definition
Från Wikipedia
Definition en bestämning eller avgränsing av ett språkligt uttrycks betydelse. Spelar en stor roll i logisk analys.
Elementen i en definition är definiendum (latin för "det som ska definieras") och definiens (latin "det som definierar"). I satsen ett fordon är ett hjälpmedel för transport över land, så är definiendum fordon och definiensen hjälpmedel för transport över land.
[redigera] Typer av definition
En definition kan vara av flera slag
- Stipulativ definition: då ett ord används i en viss beskriven bemärkelse. Ex. Med x avses y.
- Nominaldefinition: definition per konvention. Ex. pascal är newton per kvadratmeter. (för fler exempel se: SI (härledd enhet).
- Realdefinition: definition av faktum. Ex. Aristoteles definition av människan som förnuftigt djur. (Hur definitionen av allmänbegrepp fungerar är omstritt, se universaliestriden.)
- Persuasiv definition: definition av laddade eller omtvistade termer innehållande emotiva utsagor. Ex. demokrati är kollektivt ägande av produktionsmedlen.
- Ostensiv definition: definition genom utpekande. Ex. det där är en cykel, kombinerat med en gest mot nämnda föremål.
- Rekursiv definition : definition som innehåller eller refererar till det som definieras självt, vilket oftast gör att definitionen inte fyller sitt syfte på bästa sätt.
- Induktiv definition
En annan indelning är
- Intensionell definition - begrepp definieras utifrån sin intension, som består av ett överordnat begrepp (Aristoteles: genus), och särskiljande kännetecken (Aristoteles: differentiae) t.ex. "bakteriell lunginflammation" är en inflammation, orsakad av bakterier, belägen i lungan.
- Extensionell definition - definition genom uppräkning av underordnade begrepp
Huruvida allt kan definieras är omstritt. G.E. Moore hävdar att vissa begrepp är enkla, omöjliga att spjälka upp i beståndsdelar, till exempel det goda eller det sköna. Kant talar om a priori resp. a posteriori, där aprioriska kategorier ej kan definieras.
[redigera] Se även
[redigera] Referenslitteratur
- Arne Næss; Empirisk semantik, Esselte studium, Uppsala (1981). ISBN 91-24-20016-6
