Viborgska smällen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olaus Magnus avbildade Viborska smällen på sin Carta Marina.

Viborgska smällen har påståtts vara en händelse som inträffade i slutet av den ryska belägringen av Viborg den 30 november 1495. När ryssarna gick till anfall mot Viborg tvingades de avbryta stormningen på grund av en explosion anordnad av försvararen Knut Jönsson Posse i Viborgs slott. Enligt sägnen lät han ryssarna erövra ett av fästningens torn varpå han sprängde alltsammans i luften när hela tornet var fyllt med fiender. Ryssarna tog då till flykten då de trodde att Posse stod i förbund med djävulen.

Samtida brev av Knut Jönsson Posse från belägringen innehåller inga uppgifter om någon smäll. I Sturekrönikan förekommer uppgifter om att ett Andreaskors ska ha visat sig på himlen, och att helgonen Sankt Erik och Sankt Olofs baner ska ha visat sig på himlen ovanför slagfältet.

Viborgska smällen förekommer första gången som illustration till Olaus Magnus "Carta Marina". I "Historia om de nordiska folken" berättas att "smällen" var en håla utanför Viborg, som användes för stadens försvar. När en fiende närmade sig staden satte invånarna vax i öronen, ett djur släpptes ned i hålan och förde ett så fasligt oväsen, att angriparna paralyserades av skräck. Första gången historien om en smäll i samband med Knut Posses försvar av Viborg förekommer är i svenska almanackan. Historien broderades senare ut av 1600- och 1700-talshistoriker, varvid bland annat tillkom uppgifter om en särskild "helveteskittel", som skall ha tagits av ryssarna då de 1710 intog staden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ericson, Lars; Martin Hårdstedt, Per Iko, Ingvar Sjöblom, Gunnar Åselius (2003). Svenska slag. Värnamo. sid. 33-40