Träsnitt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guldkalven, handkolorerat träsnitt från 1400-talet.

Träsnitt är en grafisk teknik där bilden ritas på den plana sidan av ett träblock (vanligtvis päron- eller alträ), och det som skall förbli vitt skärs bort med ett håljärn eller en kniv (se Stickel); det som inte skurits bort blir färgat i det färdiga trycket.

Metoden hade en storhetsperiod redan under medeltiden, och en av de mest kända konstnärerna inom genren var Albrecht Dürer, vars serie med motiv från Apokalypsen 1498 är mycket berömd.

Träsnittet blev vanligt vid slutet av 1300-talet vid tillverkningen av spelkort och blockböcker och hade vid mitten av 1400-talet blivit ett självständigt konstnärligt uttrycksmedel, en utveckling som kulminerade i Dürers verk. Äldsta bevarade daterade träsnitt utfördes 1423 av en S Kristoffer och förvaras i Manchester i England. [1] Träsnittet fick redan på 1400-talet konkurrens av kopparsticket, och kom att bli den billigare och enklare illutrationsmetoden av de båda, använd främst i folkligare bokupplagor. På 1700- och 1800-talet var träsnittet trycktekniken för de billiga handkolorerade kistebreven som såldes på enkla marknader. De nya illustrationsteknikerna xylografin och litografin trängde under början av 1800-talet nästan helt bort träsnittet, men tekniken upplevde en renässans på 1800-talet genom William Morris och andra.

Tekniken blev vanlig under 1900-talets första fjärdedel i verk av de tyska expressionisterna, till exempel Ernst Ludwig Kirchner och Erich Heckel, som med den lyckades skapa verk av en kraft och originalitet som inte uppnåtts sedan Dürer.

I Sverige under 1900-talet ser vi mästare i träsnitt som Carl Palme, Sven Ljungberg och Torsten Billman. Torsten Billman utvecklade under 1940-talet det så kallade grisailleträsnittet. Ett tonträsnitt med ett antal gråstockar och en svart-vit nyckelstock. Det var konsthistorikern Gunnar Jungmarker på Nationalmuseum som myntade begreppet grisailleträsnitt efter franskans gris för grå.

I framför allt Japan (till exempel genren ukiyo-e) och i Kina står konstarten även i dag på mycket hög nivå. Bl a Vincent van Gogh lät sig inspireras av japanska färgträsnitt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gunnar Wengström: De grafiska teknikerna, Nationalmusei småskrifter nr 2, Stockholm 1928