Villa Göth
| Villa Göth | |
| Villa | |
 Villa Göth 2008
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Kommun | Uppsala |
| Ort | Uppsala |
| Adress | Döbelnsgatan |
| Arkitekt | Lennart Holm Bengt Edman |
| Färdigställande | 1950 |
Villa Göth, byggd år 1950, är ett hus på Döbelnsgatan i Kåbo i Uppsala. Huset är byggnadsminne. Det ritades av Lennart Holm och Bengt Edman som bostad till Pharmaciachefen Elis Göth. Byggnaden har betydelse för den internationella arkitekturhistorien eftersom den anses vara upphovet till begreppet brutalism[1]
Villa Göth, som har två våningar och källare, är byggt i mörkt tegel. Fönstren är odekorerade men bildar delvis band i fasaden. Över fönsterpartierna på fram och baksidan finns väl synliga I-balkar, ett exempel på hur materialvalet visas öppet i detta hus. Taket är ett flackt sadeltak.
Planlösningen är öppen och även inomhus är materialvalet ärligt. I innertaken framträder konturerna av betongens formar av råspont. Flera innerväggar är av samma mörka tegel som utsidan. Toaletten på första våningen har formen av Alvar Aaltos kända Savoy-vas. Materialet är åter rå betong. Centralt i villan finns öppna trappor, som förbinder våningarna med varandra.
År 2007 byggdes det till ett garage med vidhängande carport. Arkitekt var även denna gång Lennart Holm. Villa Göth var hans första hus. Garaget blev troligen hans sista 57 år senare.
Villa Göth och brutalismen
Termen brutalism gjordes populär när den brittiske arkitektkritikern Reyner Banham använde den i sin bok från 1966 The New Brutalism: Ethic or Aesthetic?, för att karaktärisera en ny grupp av arkitektoniska strömningar, speciellt i Europa.[2]. Den svenske arkitekten Hans Asplund anses vara den som myntade uttrycket nybrutalism (new brutalism) i en skämtsam kommentar (1950) om Villa Göth. Uttrycket spred sig genom engelska kolleger på besök i Sverige och togs där upp av några yngre arkitekter i England. I ett brev från Hans Asplund till redaktören för Architectural Review vilket publicerades i augusti 1956 beskriver Asplund hur han myntade begreppet. Brevet återges även det i Reyner Banhams The New Brutalism.
"The new brutalism" är inte bara en arkitekturstil, utan ett sätt att förhålla sig till arkitekturen. Brutalismen strävar efter att skapa enkla, klara och funktionella byggnader, genom att exempelvis inte låta de ge associationer eller skapa känslor. Rent stilmässigt kan brutalismen med dess stränga modernistiska formspråk, sägas vara en reaktion mot 1940-talets arkitektur, som mycket präglades av ett nostalgiskt tillbakablickande.
"Brutalism" är ett ofta missbrukat uttryck, som vanligen används som skällsord för att beteckna storskalighet, råa material och okänslighet. Villa Göth ger kanske ett hårt och slutet intryck, men är samtidigt en enkel och genomtänkt byggnad med stora arkitektoniska kvaliteter. Huset är välbevarat, tidstypiskt och har ett stort kultur- och arkitekturhistoriskt värde. Villa Göths byggnadsminnesförklaring togs den 3 mars 1995.
Källor
- ^ Länsstyrelsen i Uppland om Byggnadsminnet Villa Göth
- ^ Banham, Reyner (1966) (på engelska). The new brutalism: ethic or aesthetic?. Documents of modern architecture ; 5. London. Libris 886815
Externa länkar
Litteratur
- Banham, Reyner, The New Brutalism London 1966.
- Arkitektmuseet Årsbok 1995 p. 142 - 149.
- Ramus Waern, Guide till Sveriges Arkitektur.