Alvar Aalto

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Finskt frimärke som avbildar Aalto.

Hugo Alvar Henrik Aalto, född 3 februari 1898 i Kuortane i Finland, död 11 maj 1976 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt och formgivare. 1924 gifte han sig med sin första fru Aino Marsio och 1952 gifte han sig med sin andra fru Elissa Aalto.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Alvar och Aino Aalto köpte 1934 en tomt i stadsdelen Munksnäs, utanför Helsingfors. Området, som idag är en fashionabel villaförort, var då närmast obebyggt. Villan på Rievägen 20 (Riihitie 20) är idag museum. Stadsdelen Munksnäs kan nås med spårvagn från Helsingfors centrum.

Alvar Aalto var banbrytande inom modern arkitektur. Böljande linjer, fönsterlösa tegelmurar, rytmiskt strukturerade glasfasader, landskaps- och materialförankring kännetecknar Aaltos arkitektur. Han tog senare avstånd från funktionalismen, från att först ha uppfostrats av den.[1] Bland hans mest kända skapelser kan nämnas Villa Mairea i Norrmark, kongressbyggnaden Finlandia-huset i Helsingfors och Aaltocentrum (fi. Aaltokeskus) i Seinäjoki, där kyrka, stadshus, bibliotek, teater och polishus ingår. Även Alajärvi stadscentrum är en skapelse av Aalto, och omfattar stadshus, hälsogård, bibliotek, församlingshem och ungdomsgård. Det mesta av hans arkitektur var nydanande och innovativ. Aalto är även berömd för sin glasformgivning, till exempel vasen Savoy. Makarna Aalto startade 1935 inredningsfirman Artek för försäljning av deras möbler, textilier, glas med mera.

Han ritade den finska paviljongen på världsutställningen 1939. I Sverige har han ritat tre byggnader som förverkligats:[2] Västmanlands-Dala Nations hus vid Sysslomansgatan i Uppsala, en utställningspaviljong i Hedemora samt ett kombinerat affärs- och bostadshus med fasad i mörkblått kakel i Avesta. Aaltohuset renoverades och dess paradvåning återställdes till originalskick år 2005.

Många samtida arkitekter har inspirerats av Aalto, som exempel kan Frank Gehry och SANAA nämnas.

Aalto blev 1955 ledamot av Finlands Akademi.[3] Han deltog 1957 i Interbau.

Alvar Aalto ligger begraven på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Viktiga byggnader[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Schildt, Göran (1985). Moderna tider : Alvar Aaltos möte med funktionalismen. Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-15155-9 
  2. ^ riksdagen.se
  3. ^ Aalto, H.A.H i Svensk uppslagsbok, band 32 (supplement)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]