Alvar Aalto

Finskt frimärke som avbildar Aalto.

Hugo Alvar Henrik Aalto, född 3 februari 1898 i Kuortane i Finland, död 11 maj 1976 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt och formgivare. 1924 gifte han sig med sin första fru Aino Marsio och 1952 gifte han sig med sin andra fru Elissa Aalto.

Innehåll

1 Biografi
2 Verk
- 2.1 Viktiga byggnader
3 Se även
4 Referenser
5 Externa länkar

Biografi [redigera]

Alvar och Aino Aalto köpte 1934 en tomt i stadsdelen Munksnäs, utanför Helsingfors. Området, som idag är en fashionabel villaförort, var då närmast obebyggt. Villan på Rievägen 20 (Riihitie 20) är idag museum. Stadsdelen Munksnäs kan nås med spårvagn från Helsingfors centrum.

Alvar Aalto var banbrytande inom modern arkitektur. Böljande linjer, fönsterlösa tegelmurar, rytmiskt strukturerade glasfasader, landskaps- och materialförankring kännetecknar Aaltos arkitektur. Han tog alltså avstånd från funktionalismen. Bland hans mest kända skapelser kan nämnas Villa Mairea i Norrmark, kongressbyggnaden Finlandia-huset i Helsingfors och Aaltocentrum (fi. Aaltokeskus) i Seinäjoki, där kyrka, stadshus, bibliotek, teater och polishus ingår. Även Alajärvi stadscentrum är en skapelse av Aalto, och omfattar stadshus, hälsogård, bibliotek, församlingshem och ungdomsgård. Det mesta av hans arkitektur var nydanande och innovativ. Aalto är även berömd för sin glasformgivning, till exempel vasen Savoy. Makarna Aalto startade 1935 inredningsfirman Artek för försäljning av deras möbler, textilier, glas med mera.

Han ritade den finska paviljongen på världsutställningen 1939. I Sverige har han ritat tre byggnader som förverkligats:^[1] Västmanlands-Dala Nations hus vid Sysslomansgatan i Uppsala, en utställningspaviljong i Hedemora samt ett kombinerat affärs- och bostadshus med fasad i mörkblått kakel i Avesta. Aaltohuset renoverades och dess paradvåning återställdes till originalskick år 2005. Många samtida arkitekter har inspirerats av Aalto, som exempel kan ((Frank Gehry) och SANAA nämnas.

1957 deltog Aalto i Interbau.

Alvar Aalto ligger begraven på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.

Verk [redigera]

Viktiga byggnader [redigera]

1930: Turun Sanomat, Åbo
1932: Villa Tammekann, Tartu
1932: Pemars sanatorium
1933 – 1935: Viborgs bibliotek
1937: Finska paviljongen på världsutställningen
1937 – 1939: Villa Mairea
1939: Finska paviljongen på världsutställningen
1947 – 1948: Baker House, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, Massachusetts, USA
1949 – 1966: Helsingfors tekniska högskola, Esbo
1958 – 1987: Seinäjokis kommuncentrum, Finland
1959 – 1962: Enso-Gutzeits huvudkontor, Helsingfors
1962: Sundhcenter, Avesta
1962: – Aalto-Hochhaus, Bremen,
1965: – Regionbiblioteket, Rovaniemi
1962 – 1971: Finlandiahuset, Helsingfors
1963 – 1965: Västmanlands-Dala nation, Uppsala
1965 – 1968: Nordens hus, Reykjavík, Iceland
1970: Mount Angel Abbey Library, Mt. Angel, Oregon, USA
1959 – 1988: Aalto-Theater, Essen

Villa Mairea i Norrmark.
Stadshusets (1962) framsida i Aaltocentrum i Seinäjoki.
Stadshusets baksida i Aaltocentrum i Seinäjoki.
Korset på slätten (1960), kyrkan i Aaltocentrum i Seinäjoki.
Huvudbyggnaden i Helsingfors tekniska högskola i Otnäs.
Västmanlands-Dala nation (1965) i Uppsala. Notera att den inglasade lokalen på bottenplan är en senare tillbyggnad.
Baker House (1949) Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, Massachusetts, USA.
Aalto-Theater i Essen (1959/1988)