Vitiligo

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vitiligo
Klassifikation och externa resurser
Ung kvinna med vitiligo på handen.
ICD-10 L80
ICD-9 709.01
OMIM 193200
DiseasesDB 13965
MedlinePlus 000831
eMedicine derm/453 
MeSH engelsk

Vitiligo (även leukodermi) är en autoimmun sjukdom som visar sig som bortfall av pigmentering i huden och håret. Den inträffar allmänt hos mellan 1 % och 2 % av en population. Sjukdomen är mer synbar på mörkhyade människor på grund av deras mörkare pigment. Dessutom är det större risk för en mörkhyad människa att drabbas av vitiligo.

Sjukdomsmekanism[redigera | redigera wikitext]

Vitiligo är en mycket komplex polygenetisk och multifaktoriell sjukdom som aktiveras (debuterar) på grund av ett samspel av olika genuttryck (proteiner) och utlösande faktorer i vår omgivning. En studie vid Uppsala Universitet har visat komplexiteten bakom denna sjukdom samt pekat ut några gener som är kopplade till debuten och progressionen av vitiligo.[1]

Det finns flera subtyper av vitiligo men den vanligaste typen är bilateralt uttryckt och benämns generaliserad vitiligo eller vitiligo vulgaris. I denna typ av vitiligo finns inslag av autoimmun destruktion av pigmentcellerna[2] (melanocyterna) som dukar under och resulterar i vita fläckar. Det finns inte så många experter på området, men i Sverige har en grupp vid International Vitiligo Center i Stockholm (tidigare aktiva vid Uppsala Universitetssjukhus) bedrivit vitiligoforskning och behandling av vitiligo sedan många år tillbaka, med mycket lovande resultat, speciellt inom området transplantation av pigmentceller.[3] Detta har lett till ett stort antal vetenskapliga publikationer som alla är internationellt expertgranskade och kan hittas via den medicinska databasen Pubmed. Det har forskats om den huden där pigmentet bortfaller, den vita huden gör att risken för hudcancer stiger, men inget är bevisat än.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Sjukdomen är komplex till sin natur och det gör också att det inte finns en enda undergörande behandling som passar alla typer av vitiligo. Många personer som är drabbade av vitiligo blir aldrig friska från det. Om de drabbade områdena är stabila (ej tillväxer) kan de oftast behandlas med hjälp av transplantation av hud eller pigmentceller.[4] Andra behandlingar är kortisonsalva eller ljusbehandling, då man får sola i ett specialsolarium.[3]

Relaterade sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Vitiligo är associerad med några andra autoimmuna sjukdomar, bland andra alopecia areata, fläckvist håravfall, och hypotyreos, underproduktion av tyroxin i sköldkörteln.

Sjukdomsprocessen är väsensskild från den genetiska åkomman albinism där patienten saknar förmåga att bilda pigment.

Kända patienter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Transcriptional profiling of melanocytes from patients with vitiligo vulgaris
  2. ^ The transcription factors SOX9 and SOX10 are vitiligo autoantigens in autoimmune polyendocrine syndrome type I
  3. ^ [a b] Uppsala universitet: Institutionen för medicinska vetenskaper
  4. ^ Long-term follow-up of leucoderma patients treated with transplants of autologous cultured melanocytes, ultrathin epidermal sheets and basal cell layer suspension
  5. ^ Vitiligo: Michael Jackson Autopsy Confirms Skin Disorder
  6. ^ Autopsy reveals Michael Jackson's secrets
  7. ^ [a b] Snart är han helt vit
  8. ^ Jon Hamm: 'I have vitiligo'

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]