Hypotyreos

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hypotyreos
Klassifikation och externa resurser
Nivåerna av tyroxin (T4) är vanligen tjugo gånger högre av nivåerna av trijodtyronin (T3)
ICD-10 E03.9
ICD-9 244.9
DiseasesDB 6558
eMedicine med/1145 
MeSH engelsk

Hypotyreos eller hypotyroidism är en endokrin sjukdom som innebär att ämnesomsättningen är kliniskt låg. Detta beror på att sköldkörteln producerar för lite tyreoideahormoner. Ämnesomsättningen påverkar kroppen på cellnivå, varför sjukdomen brukar sägas vara systemisk, det vill säga att den drabbar många av kroppens grundläggande funktioner. Symtomen är därför som regel diffusa, och härrör ofta från flera organ samt påverkar allmäntillståndet, vilka inte är typiska för just denna sjukdom. Hypotyreos, liksom motsatsen giftstruma, kallas ibland struma, vilket är ett symtom som inte är nödvändigt för att ha sjukdomen.

Kretinism är en typ av hypotyreos hos barn.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Diagnosens namn, hypotyreos, anger att personen har en underaktiv sköldkörtel, närmare bestämt att sköldkörteln bildar för lite av hormonet tyroxin (T4), och ofta också trijodtyronin (T3). En direkt konsekvens av detta är att ämnesomsättningen blir för låg.

En vanlig orsak till hypotyreos är att den uppstår som en kronisk autoimmun tyreoidit, då diagnosen Hashimotos sjukdom fastställs. Vid detta tillstånd börjar kroppen bilda autoantikroppar mot den egna sköldkörteln, som om den vore en främmande kropp.[1] Ofta finns då andra i släkten som har sjukdomar i sköldkörteln (däribland giftstruma), autoimmunitet är något ärftligt.[2] Hypoyreos kan uppkomma av andra tyreoiditer (inflammationer i sköldkörteln). Ibland beror hypotyreos på fel i hypofysen, som bildar det hormonfrisättande hormonet TSH, men det är en ovanlig variant.[3]

En annan vanlig orsak är att hypotyreosen uppkommer som biverkning av en sjukdomsbehandling. Till exempel bortopereras sköldkörteln för att bota hypertyreos eller giftstruma, vilket är motsatsen till hypotyreos, eller cancer. Giftstruma kan också behandlas med radioaktivt jod, vilket likaså kan slå över i hypotyreos.[1]

Vissa läkemedel kan sänka ämnesomsättningen så att den blir för låg. Dit hör t.ex. litium.[1]

Vid jodbrist finns inte tillräckligt material för att bilda ämnesomsättningshormonerna T4 och T3. Detta ger också sänkt ämnesomsättning.[1]

Vidare kan hypotyreos uppkomma efter kraftiga fysiologiska rubbningar som graviditet (postpartum tyroidit) och virussjukdomar. Tillståndet kan också vara medfött (medfödd hypotyreos).[4]

Incidens och riskfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Risken att drabbas av hypotyreos är störst för medelålders eller äldre kvinnor. Dock kan alla drabbas, oavsett ålder och kön.[5] Hypotyreos kan på grund av långsam debut och diffusa symtom förbli oupptäckt.

Andelen insjuknande för vuxna är ett par procent, och risken ökar med stigande ålder, i synnerhet efter klimakteriet. Av alla konstaterade fall går det en man på 5-10 kvinnor. Ett barn per 3500 drabbas av medfödd hypotyreos.[2]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Struma betyder att sköldkörteln sväller upp och syns som en bulle på halsens nedre sida. Struma kan både vara ett symtom på hypotyreos och på dess motsats, giftstruma. Men vid vissa former hypotyreos blir sköldkörteln i stället tillbakabildad.

Hypotyreos är en systemisk sjukdom eftersom ämnesomsättningen verkar i kroppens alla celler. Symtomen är därför som regel diffusa, och kommer från flera kroppsliga system och organ. Ett vanligt tecken är oförklarlig viktökning som inte beror på förändrad kosthållning, träning eller så kallad vardagsmotion. Sådan viktökning uppkommer ofta så långsamt att personen inte tänker på det. Allmän trötthet, sämre minne, och mental eller intellektuell tröghet är andra vanliga tecken som uppkommer tidigt men som ofta misstas för normala ålderförändringar.[5] Frusenhet är ett vanligt symtom.[6]

Musklerna kan värka, personen kan känna sig stel och ha ledsmärtor. Kroppsfunktionerna blir långsammare, vilket orsakar frusenhet och eventuell hypotermi, har låg puls (se bradykardi), och bli hård i magen. Kvinnor kan få längre och rikligare menstruation,[4] samt få svårare att bli gravida.[3] Också män kan drabbas av infertilitet.[7] Huden blir torr, naglarna sköra och håret tunnare.[5]

Den mentala påverkan innefattar inte bara tankeförmågan. Tillståndet ger ofta affektiva symtom i form av att personen gråter lättare och har svårare att uppleva gjädje.[4] Sänkt libido förekommer hos somliga.[3]

Om hypotyreosen inte upptäcks och förvärras blir symtomen kraftigare. Huden kan förtjockas, talet uppfattas som långsamt, och ögonbrynen bli kortare i sidled,[4] i synnerhet ut mot tinningarna (madarosis). Rösten kan också bli grov och hes.[3]

Om jodbrist orsakar tillståndet har personen struma, förstorad sköldkörtel som ser ut som en bulle längst ner på halsen och på sidan eller sidorna. Även vid Hashimotos sjukdom förekommer struma, men det kan också ge atrofi (en förminskning) av sköldkörteln.[2]

Hypotyreos hos barn[redigera | redigera wikitext]

Nyfödda kan ha hypotyreos till exempel när de föds helt utan, eller med dåligt fungerande, sköldkörtel. Hypotyreos kan dessutom sedan utvecklas under barndomen precis som hos vuxna. Medfödd hypotyreos kan ge sig till känna som gulsot.

Barn med hypotyreos har sämre längdtillväxt och är sena i utvecklingen, såväl puberteten som intellektuellt.[5]

Myxödem[redigera | redigera wikitext]

Allvarlig eller långvarig hypotyreos kan yttra sig i myxödem, som innebär att huden sväller upp, i synnerhet i ansiktet och händerna. Till vänster ovan en bild på en kvinna med myxödem, och till höger samma kvinna efter att behandling för hypotyreos satts in.

Myxödem är ett vanligt förekommande symptom på obehandlad hypotyreos. Innan kopplingen mellan myxödem och hypotyreos fastställdes, användes begreppet som om en separat sjukdom. Namnet kommer från grekiskans myfxa, vilket betyder "slem".

Myxödem yttrar sig genom hudförändringar, då det ansamlas en homogen-gelatinös, mucinhaltig massa mellan fibrillerna i hudens bindvävnad. Detta leder till att huden blir svullen, spänd och fast (ödem). Hudförändringarna uppträder huvudsakligen i ansiktet, samt på halsen. Den myxödematösa svullnaden kan därifrån sprida sig till bålen och extremiteterna, och starkt påverka händer och fötter. Även inre delar, till exempel slemhinnorna i munhåla och luftstrupe, kan påverkas. Detta kan jämföras med pretibialt myxödem som sporadiskt uppkommer vid giftstruma.

I samband med myxödem uppträder ofta förändringar i svett- och talgkörtelproduktionen, så att denna avtar eller helt avstannar.

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Om en person med obehandlad hypotyreos utsätts för svår fysisk stress, till exempel köld, infektioner, kirurgi, kan personen få så kallad myxödemkoma. Detta är ett akut tillstånd med bradykardi, lågt blodtryck, minskad andningsfrekvens, för låg kroppstemperatur, att personen inte är kontaktbar,[4] respiratorisk acidos, medicinsk chock,[8] och cirkulationsproblem. Myxödemkoma kan ge delirium eller organisk psykos. Diagnosen ställs vanligast när en medicinerad person slutar ta medicinen.[2]

Personer med hypotyreos kan drabbas av hjärtsvikt och höga nivåer av kolesterolet LDL.[4]

Det finns flera risker för barnet när en kvinna har hypotyreos under graviditeten.

Samsjuklighet[redigera | redigera wikitext]

En person som har en autoimmun sjukdom har ofta flera. Vid hypotyreos är det förhållandevis vanligt med Addisons sjukdom (för låga kortisolnivåer).[2]

Utredning[redigera | redigera wikitext]

Ämnesomsättningen styrs av flera hormoner som ha ett homeostatiskt förhållande till varandra, varmed de påverkar varandras utsöndring och nivåer. Sköldkörtelns hormoner T4 och T3 utsöndras med negativ feedback på hypofyshormonet TSH, som i sin tur reagerar på nivåerna T4 och T3 samt på hormonet TRH. TRH och TSH verkar bara genom frisättning av hormoner. T4 och T3 verkar däremot i kroppen.

Förhöjt TSH i kombination med lågt fritt T4 och fritt T3 vid primär hypotyreos. Subklinisk hypotyreos visat förhöjt TSH men normala värden av T4 och T3. Samma bilder kan uppkomma till följd av sjukdomar som bara tillfälligt och indirekt påverkar ämnesomsättningen, euthyroid-sick syndromes, så om blodprov en gång visar typiska tecken på hypotyreos måste blodprovet göras om innan diagnosen ställs.[8] I vissa fall kan TRH-stimulering användas för att ställa diagnos.

Vid autoimmunitet (Hashimotos sjukdom) finns vanligen någon av autoantikropparna TPOAk eller TgAk.[2]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Den som har hypotyreos får livslång hormonbehandling med syntetiskt sköldkörtelhormon (Levaxin). Det förekommer också behandling med naturligt grishormon .[9] Flera undersökningar visar att patienter med fördel kan ges en kombinationsbehandling med T3, liotyronin.[10][11]

Efter att medicin satts in kan symtomen finnas kvar, eftersom hypotyreos fortfarande kan vara verksam i vävnaderna, oavsett hur mycket hormoner som cirkulerar i blodet. Vissa personer får därför medicin i så hög dos att blodprov visar att de har mild hypertyreos, vilket dock ökar risken för bland annat osteoporos och hjärtflimmer.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/Hypothyreosis
  2. ^ [a b c d e f] http://www.netdoktorpro.se/endokrinologi/medicinska-oversikter/hypotyreos_0
  3. ^ [a b c d] http://www.patient.co.uk/health/hypothyroidism-underactive-thyroid
  4. ^ [a b c d e f] http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/000353.htm
  5. ^ [a b c d] http://www.mayoclinic.com/health/hypothyroidism/DS00353/DSECTION=symptoms
  6. ^ http://umm.edu/health/medical/reports/articles/hypothyroidism
  7. ^ http://www.thyroid.ca/pregnancy_fertility.php
  8. ^ [a b c] Bengt Hallengren, Tyreoideasjukdomar, Läkemedelsboken 2011-2012
  9. ^ Simona Grozinsky-Glasberg, Abigail Fraser, Ethan Nahshoni, Abraham Weizman and Leonard Leibovici (2006). ”Thyroxine-Triiodothyronine Combination Therapy Versus Thyroxine Monotherapy for Clinical Hypothyroidism: Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials”. The Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism 91 (7): ss. 2592–2599. doi:10.1210/jc.2006-0448. PMID 16670166. 
  10. ^ Robertas Bunevicius, M.D., Ph.D., Gintautas Kažanavicius, M.D., Ph.D., Rimas Žalinkevicius, M.D., and Arthur J. Prange, Jr., (1999). ”"Effects of Thyroxine as Compared with Thyroxine plus Triiodothyronine in Patients with Hypothyroidism"”. M.D. N Engl J Med February (11): sid. 340:424-429. 
  11. ^ Bunevicius R, Jakubonien N, Jurkevicius R, Cernicat J, Lasas L, Prange AJ Jr (2002). ”"Thyroxine vs thyroxine plus triiodothyronine in treatment of hypothyroidism after thyroidectomy for Graves' disease"”. Endocrine Jul;18(2): sid. 129-33.. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]