Viveka Heyman

Från Wikipedia

Viveka Heyman, född 27 oktober 1919 i Uppsala[1], död 5 februari 2013, var en svensk journalist, författare, översättare och kritiker.

Viveka Heyman var dotter till bibliotekarien och författaren Harald Heyman och Stina, ogift von Unge. Hon blev filosofie kandidat 1940 och var kulturredaktör för Arbetaren 1946–1949. Hon vistades i Israel 1949–1954 och var anställd vid Israels legation i Stockholm 1954–1955, vid Dagstidningen Arbetaren 1955–1957 samt vid Tel Avivs universitet i Israel från 1969.[2]

Heyman gav ut böcker och gjorde även en rad översättningar, inte minst av bibelböcker: Höga visan (1960), Predikaren (1961), Jobs bok (1969), Ordspråksboken (1970), Samuels bok (1977), Jesajas bok (1977), Första Mosebok (1979), Psaltaren (1982),[2] samt Profeterna (1996).

Bibliografi i urval

  • Heyman, Viveka (1947). Mithridate: en studie i lokalfärg. Stockholm. Libris 2998134 
  • Heyman, Viveka (1948). Själar, kvinnor mest: essayer. Stockholm: Tiden. Libris 361146 
  • Heyman, Viveka (1955). Får jag ha julgran?: dikter. Lilla lyrikserien ; 21. Stockholm: Bonnier. Libris 1453011 
  • Heyman, Viveka (1959). Christina. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 78170 
  • Heyman, Viveka (1963). Vad vet Kristina om vänskap?. Stockholm: Geber. Libris 8209373 
  • Heyman, Viveka (1974). Fariséerna och de skriftlärda. [Malmö]. Libris 1964108 
  • Heyman, Viveka (1975). Fariséerna och de skriftlärda. Stockholm: Hillelförl. Libris 8379513. ISBN 91-85164-12-7 
  • Heyman, Viveka (1999). Taximordet i Jerusalem: ett slags detektivroman. Bromma: Megilla-förl. Libris 7779200. ISBN 91-89340-01-9 
  • Heyman, Viveka (2000). Den oärlige sanningssägaren: och andra essayer. Stockholm: Carlsson. Libris 8372183. ISBN 91-7203-246-4 
Översättningar (urval)
  • Conrad Peregrinus (pseud. för Kurt Friedlaender): En resa till Springistan (Federativ, 1948)
  • Benzion Katz: Den hebreiska mellankrigslitteraturen (Jerusalem, 1954)
  • Killingen som far köpte: noveller från Israel (Norstedt, 1955)
  • Folke Fridell: Jadô sæl bar-mînan (Död mans hand) (Tel Aviv, 1955)
  • Ingen förnuftig gärning: lyriska tolkningar (Tiden, 1957)
  • William Blake: Oskuldens och erfarenhetens sånger (Songs of innocence and of experience) (Allhem, 1960)
  • Samuel Josef Agnon: I havets mitt och andra noveller (Bonnier, 1964)
  • Bernard Malamud: Syndabock (The fixer) (Bonnier, 1968)
  • Ordet som aldrig dör: judisk lyrik i Sovjet (Gummesson, 1971)
  • Dalia Ravikowitz: Svår vinter: dikter (Horef kasheh) (Eremitpress, 1975)
  • Amos Oz: Någon annanstans (Makom ahher) (Wahlström & Widstrand, 1975)
  • Jehuda Amikhai: Sjungen hoppfullt sånger om Jerusalem (Coeckelberghs, 1976)
  • Avraham B. Yehoshua: Älskaren (Hameahev) (Forum, 1980)
  • David Grossman: Se kärlek (Ayen erekh: ahava) (Bromberg, 1989)

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ [a b] Heyman, Viveka, författarinna, Jerusalem i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 482.

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Viveka_Heyman&oldid=40681535”