Amos Oz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Amos Oz
Amos Oz, 7 november 2004, Literaturhaus, MünchenFoto: Shannon
Amos Oz,
7 november 2004, Literaturhaus, München
Foto: Shannon
Född 4 maj 1939 (75 år)
Jerusalem, dåvarande Palestina
Nationalitet israelisk Israel

Amos Oz, född som Amos Klausner 4 maj 1939 i Jerusalem, dåvarande Palestina av rysk-judiska föräldrar, är israelisk författare, professor i litteratur vid Ben Gurion-universitetet och samhällsdebattör. Han var med och grundade Fred Nu-rörelsen i Israel 1978 och har länge varit en framstående förespråkare för en tvåstatslösning till den israelisk-palestinska konflikten. Han är bosatt med sin hustru Nily i Tel Aviv och Arad i Negevöknen. Paret har två döttrar och en son.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Amos Oz föddes som son till Yehuda Arieh Klausner och Fania Mussman; föräldrarna kom från Europa och hade flyttat till trakten under 1930-talet. Morfadern hade en kvarn i Równe, Polen (nu Rivne, Ukraina), och flyttade med familjen till Haifa 1934. Modern Fania var svårt märkt av all trauma och hade svåra depressionsperioder. I januari 1951 begick Fania självmord; Amos Oz var då tolv år. Han började arbeta vid en kibbutz när han var fjorton år gammal, där han träffade sin blivande hustru Nily. Han studerade sedan litteratur och hebreiska vid universitetet i Oxford och i Jerusalem. Vid sexdagarskriget 1967 stred han vid fronten i Sinaiöknen och även i kriget 1973 vid Golanhöjderna. Oz är fredsaktivist, vilket han var även före sitt deltagande i krigen. Han var f.ö. den som myntade begreppet "Make peace, not love". Han har Weidenfeldprofessuren i europeisk och jämförande litteratur vid universitetet i Oxford, är medlem i Akademin för det hebreiska språket, och har varit verksam som litteraturprofessor i Colorado College i Colorado Springs och Ben-Gurionuniversitet, Negev, Beersheba. Han har erhållit ett flertal hedersdoktorat samt hederslegionen av Jacques Chirac.

Amos Oz skriver romaner och berättelser för barn och vuxna. Han har rönt en enorm internationell framgång; flera böcker är översatta till femton språk och han har erhållit prestigefyllda utmärkelser som Goethes kulturpris 2005. I Sverige utges hans böcker av Wahlström & Widstrand.

2003 publicerade Amos Oz sin självbiografi, En berättelse om kärlek och mörker (Sipour Al Ahava Vehoshekh; 2005), som blivit en av de mest sålda böckerna i Israels historia. Det är en skildring genom ett barns ögon av en stat som bildades, en immigrantfamilj, krig, sionism, flyktingar, och människor som växer upp och lever sina liv i dessa förhållanden.

Efternamnet Oz, som är taget, betyder "styrka" på hebreiska. Han var under många år medlem i Arbetarpartiet och stod Shimon Peres nära. När Peres bestämde sig för att dra sig tillbaka från politiken, var Amos Oz en av tre han kunde tänka sig som efterträdare. Under 1990-talet lämnade dock Amos Oz Arbetarpartiet för Meretz.

Amos bok Hur man botar en fanatiker har delats ut i 650 000 exemplar till Sveriges gymnasieskolor av Teskedsorden som Amos var med och startade.

Amos föreläser vid många olika sammanhang.

Översättningar till svenska[redigera | redigera wikitext]

(Översatta från engelska av Rose-Marie Nielsen och utgivna av Wahlström & Widstrand, om ej annat anges)

  • Någon annanstans (Makom ahher) (översättning från hebreiskan Viveca Heyman, 1975)
  • Min Michael (Michael sheli) (översättning från hebreiskan Viveca Heyman, 1977)
  • Intill döden (Ahavah me'uheret) (övers. från engelska av Mårten Edlund, 1980)
  • Ett äventyr i Jerusalem (Soumchi) (övers. [från engelska] av Lena Fries-Gedin, Rabén & Sjögren, 1980)
  • Onda rådets berg (Har ha-'etsah ha-ra'ah) (1981)
  • I landet Israel (översättning [från engelska] Mona Lagerström, 1983)
  • En verklig vila (Menucha n'chona) (översättning [från engelska] av Marion Wajngot, 1986)
  • Svarta lådan (Kufsah shehorah) (översättning [från engelska] av Marion Wajngot, 1989)
  • Att känna en kvinna (L'daat isha) (översättning: Mose Apelblat, 1992)
  • Det tredje tillståndet (Hamatsav hashlishi) (översättning: Ervin Rosenberg, 1993)
  • Kalla det inte natt (Al tagidi lajla) (översättning: Ervin Rosenberg, 1995)
  • Panter i källaren (Panter ba-martef) (översättning: Gidon Avraham, 1999)
  • Samma hav (Oto ha-yam) (2002)
  • En berättelse om kärlek och mörker (Sipur ʻal-ahavah ṿe-ḥoshekh) (2005)
  • Hur man botar en fanatiker (2006)
  • Rim på liv och död (Ḥaruze ha-ḥayim ṿeha-maṿet) (2008)
  • Lantliga scener (Temunot me-ḥaye ha-kefar) (2011)
  • Vänner emellan (Be’in Khaverim) (2013)

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]